Löneskatter - löneskatternas påverkan på sysselsättningen
(2007)Department of Law
- Abstract
- Den svenska välfärdsstaten såsom offentligt skyddsnät har haft betydelse för den svenska arbetstagaren ända sedan det föregående sekelskiftet. Från frivillig organisation till ett sedan drygt 50 år tillbaka statligt lett obligatoriskt måste lever den svenska befolkningen idag ekonomiskt sett ett ganska skyddat liv. Socialförsäkringar av olika slag ger oss bl.a. rätt till sjukvård då vi blir sjuka, inkomster i form av pension när vi blir gamla och arbetsinkomstersättning då vi blir arbetslösa. Denna form av skyddsnät måste givetvis finansieras vilket genomförs med hjälp av de skatter och avgifter som åläggs oss att betala. Skatter och avgifter ses olyckligtvis inte alltför sällan som en och samma sak och just på grund av att de berörs av... (More)
- Den svenska välfärdsstaten såsom offentligt skyddsnät har haft betydelse för den svenska arbetstagaren ända sedan det föregående sekelskiftet. Från frivillig organisation till ett sedan drygt 50 år tillbaka statligt lett obligatoriskt måste lever den svenska befolkningen idag ekonomiskt sett ett ganska skyddat liv. Socialförsäkringar av olika slag ger oss bl.a. rätt till sjukvård då vi blir sjuka, inkomster i form av pension när vi blir gamla och arbetsinkomstersättning då vi blir arbetslösa. Denna form av skyddsnät måste givetvis finansieras vilket genomförs med hjälp av de skatter och avgifter som åläggs oss att betala. Skatter och avgifter ses olyckligtvis inte alltför sällan som en och samma sak och just på grund av att de berörs av olika regelverk är detta ett problem i synnerhet för arbetsgivaren som är den part i ett anställningsförhållande som bär bördan av att skicka pålagorna vidare till stat och kommun. I ett land som Sverige där många nya företag varje år registreras men där verksamheterna i det närmsta kan jämföras med hobbyverksamheter på grund av att de flesta utav företagarna inte på heltid livnär sig på sitt intresse är det särskilt intressant hur bördan i det att erlägga löneskatter också kan påverka deras sätt att driva sin verksamhet. Frågan är hur de s.k. löneskatterna som gemensam benämning på socialavgifter, allmän löneavgift och särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster som det i arbetsgivarens och egenföretagarens situation handlar om kan fungera som politiskt styrmedel likt punktskatterna för exempelvis alkohol, tobak och bränsle? Olika faktorer såsom omvärld, samhälle och ekonomi påverkar avgifter och skatter såsom funktionen av politiskt styrmedel eftersom de påverkar våran statsbudget och därmed även politikers sätt att fördela resurserna. Företagen i Sverige är således beroende av vilka avgöranden som tas eftersom deras ekonomi och beslut inom verksamheten till stora delar berörs av politikernas beslut angående pålagorna. Höjda alternativt sänkta löneskatter påverkar därför i allra högsta grad den totala sysselsättningen i landet inte minst småföretagarens anställningsvanor eftersom det vid sänkningar ges utrymme i budgeten för högre kostnader såsom fler anställda. Utöver den börda som åläggs arbetsgivaren i form av skatter och avgifter är småföretagaren dessutom bekymrad för sådana kostnader som uppstår vid sjukdom hos anställd, i vilken utsträckning uppsägning av anställd är möjlig samt rollen som arbetsgivare med alla dess åtaganden enligt den undersökning som Nutek och Almi Företagspartner AB utförde på uppdrag av regeringen under slutet av år 2004. Undersökningen kom att mynna ut i lagen om särskild beräkning av vissa avgifter för enmansföretag under åren 2006 och 2007 Lag (2006:294) om särskild beräkning av vissa avgifter för enmansföretag under åren 2006 och 2007. som trädde ikraft 1 juni 2006 eftersom undersökningen riktade sig till enmansföretag i behov av arbetskraft men som till följd av okunnighet och rädsla för bl.a. oförutsedda kostnader valde att ta hjälp av vänner och familj istället för att vid arbetsamma perioder tillfälligt anställa personal. Med hjälp av sänkta löneskatter skulle man förmå s.k. soloföretag att anställa och på så sätt även hjälpa till med att minska den generella arbetslösheten i landet. Den nytillträdda regeringen upphävde emellertid lagen innan prövotidens slut redan den 1 januari 2007 och föreslog istället att införa skattereduktioner för arbetstagare, subventioner för arbetsgivare, avgiftslättnader för ungdomar m.fl. Med anledning av politiskt sett två helt olika regeringar har förslagen sett lite olika ut trots en generell gemensam målsättning om ökad sysselsättning. Den största skillnaden mellan regeringarna med tanke på det generellt sett gemensamma målet om minskad arbetslöshet är dock synen på den offentliga sektorn som av den nya regeringen ses som ytterligare en marknad att konkurrera med genom privatiseringar av sjukvård, skola, arbetsförmedlingar m.fl. som nya arbetsplatser. Politikernas verktyg i form av styrande skatter och avgifter ger således utrymme för företagen att i större omfattning konsumera. Med hjälp av generella skattesänkningar inom ett visst område når politiker många gånger önskad effekt, trenden vänder enligt beslutsfattarnas önskemål. Med hjälp av specifika skattesänkningar däremot, i detta fall riktade mot soloföretagaren, uppnås också mer specifika mål dvs. ökad konsumtion på grund av lättnader i budgeten till följd av mindre kostnader i form av sänkta löneskatter. Konsumtionen kan dock likväl leda till höjda löner som till fler anställda vid sådana lättnader varför beskeden måste vara tydliga. Slutsatsen får ändå bli att nivån på löneskatterna spelar stor roll för företagaren och som till mycket stor del har samma effekter som punktskatterna exempelvis har för bränslekonsumtionen. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1559525
- author
- Lells, Camilla
- supervisor
- organization
- year
- 2007
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Skatterätt
- language
- Swedish
- id
- 1559525
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:24
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:24
@misc{1559525,
abstract = {{Den svenska välfärdsstaten såsom offentligt skyddsnät har haft betydelse för den svenska arbetstagaren ända sedan det föregående sekelskiftet. Från frivillig organisation till ett sedan drygt 50 år tillbaka statligt lett obligatoriskt måste lever den svenska befolkningen idag ekonomiskt sett ett ganska skyddat liv. Socialförsäkringar av olika slag ger oss bl.a. rätt till sjukvård då vi blir sjuka, inkomster i form av pension när vi blir gamla och arbetsinkomstersättning då vi blir arbetslösa. Denna form av skyddsnät måste givetvis finansieras vilket genomförs med hjälp av de skatter och avgifter som åläggs oss att betala. Skatter och avgifter ses olyckligtvis inte alltför sällan som en och samma sak och just på grund av att de berörs av olika regelverk är detta ett problem i synnerhet för arbetsgivaren som är den part i ett anställningsförhållande som bär bördan av att skicka pålagorna vidare till stat och kommun. I ett land som Sverige där många nya företag varje år registreras men där verksamheterna i det närmsta kan jämföras med hobbyverksamheter på grund av att de flesta utav företagarna inte på heltid livnär sig på sitt intresse är det särskilt intressant hur bördan i det att erlägga löneskatter också kan påverka deras sätt att driva sin verksamhet. Frågan är hur de s.k. löneskatterna som gemensam benämning på socialavgifter, allmän löneavgift och särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster som det i arbetsgivarens och egenföretagarens situation handlar om kan fungera som politiskt styrmedel likt punktskatterna för exempelvis alkohol, tobak och bränsle? Olika faktorer såsom omvärld, samhälle och ekonomi påverkar avgifter och skatter såsom funktionen av politiskt styrmedel eftersom de påverkar våran statsbudget och därmed även politikers sätt att fördela resurserna. Företagen i Sverige är således beroende av vilka avgöranden som tas eftersom deras ekonomi och beslut inom verksamheten till stora delar berörs av politikernas beslut angående pålagorna. Höjda alternativt sänkta löneskatter påverkar därför i allra högsta grad den totala sysselsättningen i landet inte minst småföretagarens anställningsvanor eftersom det vid sänkningar ges utrymme i budgeten för högre kostnader såsom fler anställda. Utöver den börda som åläggs arbetsgivaren i form av skatter och avgifter är småföretagaren dessutom bekymrad för sådana kostnader som uppstår vid sjukdom hos anställd, i vilken utsträckning uppsägning av anställd är möjlig samt rollen som arbetsgivare med alla dess åtaganden enligt den undersökning som Nutek och Almi Företagspartner AB utförde på uppdrag av regeringen under slutet av år 2004. Undersökningen kom att mynna ut i lagen om särskild beräkning av vissa avgifter för enmansföretag under åren 2006 och 2007 Lag (2006:294) om särskild beräkning av vissa avgifter för enmansföretag under åren 2006 och 2007. som trädde ikraft 1 juni 2006 eftersom undersökningen riktade sig till enmansföretag i behov av arbetskraft men som till följd av okunnighet och rädsla för bl.a. oförutsedda kostnader valde att ta hjälp av vänner och familj istället för att vid arbetsamma perioder tillfälligt anställa personal. Med hjälp av sänkta löneskatter skulle man förmå s.k. soloföretag att anställa och på så sätt även hjälpa till med att minska den generella arbetslösheten i landet. Den nytillträdda regeringen upphävde emellertid lagen innan prövotidens slut redan den 1 januari 2007 och föreslog istället att införa skattereduktioner för arbetstagare, subventioner för arbetsgivare, avgiftslättnader för ungdomar m.fl. Med anledning av politiskt sett två helt olika regeringar har förslagen sett lite olika ut trots en generell gemensam målsättning om ökad sysselsättning. Den största skillnaden mellan regeringarna med tanke på det generellt sett gemensamma målet om minskad arbetslöshet är dock synen på den offentliga sektorn som av den nya regeringen ses som ytterligare en marknad att konkurrera med genom privatiseringar av sjukvård, skola, arbetsförmedlingar m.fl. som nya arbetsplatser. Politikernas verktyg i form av styrande skatter och avgifter ger således utrymme för företagen att i större omfattning konsumera. Med hjälp av generella skattesänkningar inom ett visst område når politiker många gånger önskad effekt, trenden vänder enligt beslutsfattarnas önskemål. Med hjälp av specifika skattesänkningar däremot, i detta fall riktade mot soloföretagaren, uppnås också mer specifika mål dvs. ökad konsumtion på grund av lättnader i budgeten till följd av mindre kostnader i form av sänkta löneskatter. Konsumtionen kan dock likväl leda till höjda löner som till fler anställda vid sådana lättnader varför beskeden måste vara tydliga. Slutsatsen får ändå bli att nivån på löneskatterna spelar stor roll för företagaren och som till mycket stor del har samma effekter som punktskatterna exempelvis har för bränslekonsumtionen.}},
author = {{Lells, Camilla}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Löneskatter - löneskatternas påverkan på sysselsättningen}},
year = {{2007}},
}