Gärningsbeskrivningen- och dess betydelse i straffprocessen
(2002)Department of Law
- Abstract
- Rätten till kontradiktion är en grundläggande princip i svensk rätt. Principen befäster att den tilltalade ska få tillfälle bemöta och att yttra sig över allt det material och den bevisning som åberopats i målet i syfte att effektivt kunna utarbeta ett adekvat försvar. Allt som läggs till grund för domen ska den tilltalade följaktligen ha fått tillfälle att yttra sig över. För att denna rättighet ska kunna tillvaratas ställs det krav på gärningsbeskrivningens konkretion och precision. Gärningsbeskrivningen utgör ramen för brottmålsprocessen. I gärningsbeskrivningen ska åklagaren i enlighet med RB 45:4 p. 3 ge en beskrivning av det händelseförlopp och den brottsliga gärning som han anser att den tilltalade ska fällas till ansvar för. Detta... (More)
- Rätten till kontradiktion är en grundläggande princip i svensk rätt. Principen befäster att den tilltalade ska få tillfälle bemöta och att yttra sig över allt det material och den bevisning som åberopats i målet i syfte att effektivt kunna utarbeta ett adekvat försvar. Allt som läggs till grund för domen ska den tilltalade följaktligen ha fått tillfälle att yttra sig över. För att denna rättighet ska kunna tillvaratas ställs det krav på gärningsbeskrivningens konkretion och precision. Gärningsbeskrivningen utgör ramen för brottmålsprocessen. I gärningsbeskrivningen ska åklagaren i enlighet med RB 45:4 p. 3 ge en beskrivning av det händelseförlopp och den brottsliga gärning som han anser att den tilltalade ska fällas till ansvar för. Detta lagrum uppställer minimikraven för vad som måste finnas med i gärningsbeskrivningen. Enligt RB 30:3, 1 meningen får domen inte avse någon annan gärning än den för vilken talan om ansvar i behörig ordning förts. Med gärning åsyftas i detta sammanhang åklagarens gärningsbeskrivning. RB 30:3 är ett uttryck för den ackusatoriska principen och lagrummet har ett rättssäkerhetssyfte. Den tilltalade och hans försvar ska veta vad anklagelsen innebär så att motbevisning och motargumentation ska kunna framföras. Den brottsliga gärning som åklagaren lägger till grund för gärningsbeskrivningen i enlighet med RB 45:4 p.3 måste individualiseras. Gärningsbeskrivningen måste ha en sådan precision och konkretion att den kan vederläggas av försvaret. Det finns ingen generell norm som stadgar hur preciserad gärningsbeskrivningen bör vara, utan det anses fastslaget i praxis att detta får bedömas från fall till fall. Bristande precision i gärningsbeskrivningen kan, förutom att det blir svårt för försvaret att komma med motbevis eller alibi, också leda till att åtalet ogillas för att skydda den tilltalade. Högsta domstolens avgörande i NJA 1991 s. 83, som avsåg bland annat våldtäkt och misshandel, gav upphov till en utveckling i praxis emot en begränsning i kraven på gärningsbeskrivningens precision avseende tid och plats. Fallet föranledde diskussioner om kraven på gärningsbeskrivningens precision och ledde slutligen till en nytt lagrum i brottsbalken om kvinnofrid. Rätten till kontradiktion ställer också krav på en åtalsjustering vid ändring av det subjektiva rekvisitet. Utvecklingen i praxis uppvisar ett avståndstagande ifrån extensiva tolkningar av gärningsbeskrivningen och därmed ifrån möjligheten att döma för ett oaktsamt brott när gärningsbeskrivningen endast anger ett uppsåtligt bott. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1559597
- author
- Limberi, Zoi
- supervisor
- organization
- year
- 2002
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Processrätt
- language
- Swedish
- id
- 1559597
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:24
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:24
@misc{1559597,
abstract = {{Rätten till kontradiktion är en grundläggande princip i svensk rätt. Principen befäster att den tilltalade ska få tillfälle bemöta och att yttra sig över allt det material och den bevisning som åberopats i målet i syfte att effektivt kunna utarbeta ett adekvat försvar. Allt som läggs till grund för domen ska den tilltalade följaktligen ha fått tillfälle att yttra sig över. För att denna rättighet ska kunna tillvaratas ställs det krav på gärningsbeskrivningens konkretion och precision. Gärningsbeskrivningen utgör ramen för brottmålsprocessen. I gärningsbeskrivningen ska åklagaren i enlighet med RB 45:4 p. 3 ge en beskrivning av det händelseförlopp och den brottsliga gärning som han anser att den tilltalade ska fällas till ansvar för. Detta lagrum uppställer minimikraven för vad som måste finnas med i gärningsbeskrivningen. Enligt RB 30:3, 1 meningen får domen inte avse någon annan gärning än den för vilken talan om ansvar i behörig ordning förts. Med gärning åsyftas i detta sammanhang åklagarens gärningsbeskrivning. RB 30:3 är ett uttryck för den ackusatoriska principen och lagrummet har ett rättssäkerhetssyfte. Den tilltalade och hans försvar ska veta vad anklagelsen innebär så att motbevisning och motargumentation ska kunna framföras. Den brottsliga gärning som åklagaren lägger till grund för gärningsbeskrivningen i enlighet med RB 45:4 p.3 måste individualiseras. Gärningsbeskrivningen måste ha en sådan precision och konkretion att den kan vederläggas av försvaret. Det finns ingen generell norm som stadgar hur preciserad gärningsbeskrivningen bör vara, utan det anses fastslaget i praxis att detta får bedömas från fall till fall. Bristande precision i gärningsbeskrivningen kan, förutom att det blir svårt för försvaret att komma med motbevis eller alibi, också leda till att åtalet ogillas för att skydda den tilltalade. Högsta domstolens avgörande i NJA 1991 s. 83, som avsåg bland annat våldtäkt och misshandel, gav upphov till en utveckling i praxis emot en begränsning i kraven på gärningsbeskrivningens precision avseende tid och plats. Fallet föranledde diskussioner om kraven på gärningsbeskrivningens precision och ledde slutligen till en nytt lagrum i brottsbalken om kvinnofrid. Rätten till kontradiktion ställer också krav på en åtalsjustering vid ändring av det subjektiva rekvisitet. Utvecklingen i praxis uppvisar ett avståndstagande ifrån extensiva tolkningar av gärningsbeskrivningen och därmed ifrån möjligheten att döma för ett oaktsamt brott när gärningsbeskrivningen endast anger ett uppsåtligt bott.}},
author = {{Limberi, Zoi}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Gärningsbeskrivningen- och dess betydelse i straffprocessen}},
year = {{2002}},
}