Uppskov med beskattning vid andelsbyten En studie av de svenska reglernas förenlighet med fusionsdirektivet
(2002)Department of Law
- Abstract
- I denna uppsats undersöks om de svenska reglerna för uppskov med beskattning vid andelsbyten strider mot det EG-rättsliga fusionsdirektivet. Först beskrivs hur de svenska reglerna och fusionsdirektivet är utformade. Sedan följer en beskrivning av den rättspraxis som finns på området. Därefter tar jag upp ett antal punkter där det är tveksamt om svensk rätt stämmer överens med fusionsdirektivet. Slutligen följer en sammanfattande analys. Ett andelsbyte innebär att en säljare avyttrar andelar i ett företag mot ersättning i form av andelar i det köpande företaget. Då säljaren genom detta byte inte gör någon reell vinst så finns det regler för att skjuta upp beskattningen. Vid svenska andelsbyten fastställs kapitalvinsten direkt vid... (More)
- I denna uppsats undersöks om de svenska reglerna för uppskov med beskattning vid andelsbyten strider mot det EG-rättsliga fusionsdirektivet. Först beskrivs hur de svenska reglerna och fusionsdirektivet är utformade. Sedan följer en beskrivning av den rättspraxis som finns på området. Därefter tar jag upp ett antal punkter där det är tveksamt om svensk rätt stämmer överens med fusionsdirektivet. Slutligen följer en sammanfattande analys. Ett andelsbyte innebär att en säljare avyttrar andelar i ett företag mot ersättning i form av andelar i det köpande företaget. Då säljaren genom detta byte inte gör någon reell vinst så finns det regler för att skjuta upp beskattningen. Vid svenska andelsbyten fastställs kapitalvinsten direkt vid försäljningen och sedan medges uppskov på begäran av säljaren. Syftet med fusionsdirektivet är att undanröja skattemässiga hinder för kapital att röra sig mellan staterna. Detta skall dock inte ske på ett sådant sätt att de enskilda staterna får ett minskat beskattningsunderlag. Andelsbyten regleras i artikel 8 och 11 i fusionsdirektivet. Enligt artikel 8 skall ett andelsbyte inte medföra någon direkt beskattning. Artikel 11 anger att en medlemsstat har rätt att underlåta att tillämpa bestämmelser i direktivet vid andelsbyten som har skatteundandragande förfarande som ett av sina huvudsakliga syften. Min slutsats är att de svenska reglerna för uppskov med beskattning vid andelsbyten stämmer tämligen väl överens med fusionsdirektivet. På två områden anser jag de svenska reglerna är något strängare än vad som tillåts enligt direktivet. Det första fallet är när ett koncerninternt uppskov måste återföras på grund av att andelen inte längre innehas av ett företag som tillhör samma koncern som säljaren. I de fall detta händer trots att säljaren har kvar vederlagsandelarna inträffar en beskattning som, enligt min åsikt, sker i strid med direktivet. Det andra fallet är att det så kallade röstvillkoret måste vara uppfyllt vid kalender-årets utgång, vilket medför att svensk lagstiftning ställer ett krav på en varaktig struktur vid omstruktureringar. Detta krav har enligt min mening inte riktigt stöd i direktivet. När det gäller vilket handlingsutrymme staterna har haft vid implemen-teringen av fusionsdirektivet anser jag att medlemsstaterna haft en förhållandevis stor frihet att anpassa reglerna till det interna skattesystemet. Om avsikten varit en annan tror jag att direktivet skulle ha haft en tydligare detalj-reglering. När det gäller frågan om direktivet har direkt effekt anser jag att detta fortfarande är oklart och att det hade varit bra med ett tydliggörande. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1559813
- author
- Lovén, Yrsa
- supervisor
- organization
- year
- 2002
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Skatterätt
- language
- Swedish
- id
- 1559813
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:24
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:24
@misc{1559813,
abstract = {{I denna uppsats undersöks om de svenska reglerna för uppskov med beskattning vid andelsbyten strider mot det EG-rättsliga fusionsdirektivet. Först beskrivs hur de svenska reglerna och fusionsdirektivet är utformade. Sedan följer en beskrivning av den rättspraxis som finns på området. Därefter tar jag upp ett antal punkter där det är tveksamt om svensk rätt stämmer överens med fusionsdirektivet. Slutligen följer en sammanfattande analys. Ett andelsbyte innebär att en säljare avyttrar andelar i ett företag mot ersättning i form av andelar i det köpande företaget. Då säljaren genom detta byte inte gör någon reell vinst så finns det regler för att skjuta upp beskattningen. Vid svenska andelsbyten fastställs kapitalvinsten direkt vid försäljningen och sedan medges uppskov på begäran av säljaren. Syftet med fusionsdirektivet är att undanröja skattemässiga hinder för kapital att röra sig mellan staterna. Detta skall dock inte ske på ett sådant sätt att de enskilda staterna får ett minskat beskattningsunderlag. Andelsbyten regleras i artikel 8 och 11 i fusionsdirektivet. Enligt artikel 8 skall ett andelsbyte inte medföra någon direkt beskattning. Artikel 11 anger att en medlemsstat har rätt att underlåta att tillämpa bestämmelser i direktivet vid andelsbyten som har skatteundandragande förfarande som ett av sina huvudsakliga syften. Min slutsats är att de svenska reglerna för uppskov med beskattning vid andelsbyten stämmer tämligen väl överens med fusionsdirektivet. På två områden anser jag de svenska reglerna är något strängare än vad som tillåts enligt direktivet. Det första fallet är när ett koncerninternt uppskov måste återföras på grund av att andelen inte längre innehas av ett företag som tillhör samma koncern som säljaren. I de fall detta händer trots att säljaren har kvar vederlagsandelarna inträffar en beskattning som, enligt min åsikt, sker i strid med direktivet. Det andra fallet är att det så kallade röstvillkoret måste vara uppfyllt vid kalender-årets utgång, vilket medför att svensk lagstiftning ställer ett krav på en varaktig struktur vid omstruktureringar. Detta krav har enligt min mening inte riktigt stöd i direktivet. När det gäller vilket handlingsutrymme staterna har haft vid implemen-teringen av fusionsdirektivet anser jag att medlemsstaterna haft en förhållandevis stor frihet att anpassa reglerna till det interna skattesystemet. Om avsikten varit en annan tror jag att direktivet skulle ha haft en tydligare detalj-reglering. När det gäller frågan om direktivet har direkt effekt anser jag att detta fortfarande är oklart och att det hade varit bra med ett tydliggörande.}},
author = {{Lovén, Yrsa}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Uppskov med beskattning vid andelsbyten En studie av de svenska reglernas förenlighet med fusionsdirektivet}},
year = {{2002}},
}