Avtalslagens tillämplighet i en elektronisk värld
(2001)Department of Law
- Abstract
- Uppsatsens primära syfte är att fastställa i vilken utsträckning den svenska avtalslagen från 1915 går att tillämpa på avtal ingångna i en modern elektronisk miljö. Uppsatsen ställer frågan om det faktum, att en så central lag som avtalslagen, snart är hundra år gammal, utgör ett hinder för ett fullständigt utnyttjande av den nya teknologins möjligheter - eller om det behövs ny avtalsrättslig lagstiftning för att juridiken inte skall bromsa teknologins utveckling. Som ett led i att besvara den angivna frågeställningen analyserar uppsatsen avtalslagens syften bakom lagens nuvarande utformning. I uppsatsen undersöks sedan om - och i så fall hur - dessa syften går att uppfylla även i en elektronisk miljö. Uppsatsen uppfyller därmed också ett... (More)
- Uppsatsens primära syfte är att fastställa i vilken utsträckning den svenska avtalslagen från 1915 går att tillämpa på avtal ingångna i en modern elektronisk miljö. Uppsatsen ställer frågan om det faktum, att en så central lag som avtalslagen, snart är hundra år gammal, utgör ett hinder för ett fullständigt utnyttjande av den nya teknologins möjligheter - eller om det behövs ny avtalsrättslig lagstiftning för att juridiken inte skall bromsa teknologins utveckling. Som ett led i att besvara den angivna frågeställningen analyserar uppsatsen avtalslagens syften bakom lagens nuvarande utformning. I uppsatsen undersöks sedan om - och i så fall hur - dessa syften går att uppfylla även i en elektronisk miljö. Uppsatsen uppfyller därmed också ett sekundärt syfte i det att den ger en konkret vägledning i hur traditionella avtalsrättsliga bestämmelser bör tillämpas i den nya elektroniska världen - när så är möjligt. Det är framförallt tre typer av problem som kan uppkomma när traditionella avtalsrättsliga regler skall appliceras på elektroniska avtal. För det första gäller det att bestämma om elektronisk affärskommunikation kan anses så säker att sådana avtal är bevisbara i händelse av eventuell tvist. Ett undertecknat papper har sedan sekler ansetts utgöra bevis för ingånget avtal. Gäller samma sak för elektroniska dokument? En andra frågeställning som behandlas i uppsatsen är huruvida datorer - vilka ej kan anses ha rättshandlingsförmåga - kan avge sådana viljeförklaringar som krävs för att avtal traditionellt skall anses ha kommit till stånd. Tredje typen av problem som uppkommer i mötet mellan de traditionella avtalsrättsliga reglerna och den nya elektroniska världen är när avtalslagens bestämmelser innehåller subjektiva rekvisit som exempelvis ''god tro'' och ''borde ha insett''. Kan elektronik vara i ''god tro''? Går det att hävda att en dator ''borde ha insett'' en speciell omständighet? Till denna typ av problem hänförs även de frågor som uppstår kring de begrepp i avtalslagen som kräver särskilda ställningstaganden i förhållande till elektroniska avtal. Uppfyller exempelvis ett e-postmeddelande lagens krav på att vara ''på ändamålsenligt sätt avsänt''? (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1559855
- author
- Lundell, Peter
- supervisor
- organization
- year
- 2001
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Förmögenhetsrätt
- language
- Swedish
- id
- 1559855
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:24
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:24
@misc{1559855,
abstract = {{Uppsatsens primära syfte är att fastställa i vilken utsträckning den svenska avtalslagen från 1915 går att tillämpa på avtal ingångna i en modern elektronisk miljö. Uppsatsen ställer frågan om det faktum, att en så central lag som avtalslagen, snart är hundra år gammal, utgör ett hinder för ett fullständigt utnyttjande av den nya teknologins möjligheter - eller om det behövs ny avtalsrättslig lagstiftning för att juridiken inte skall bromsa teknologins utveckling. Som ett led i att besvara den angivna frågeställningen analyserar uppsatsen avtalslagens syften bakom lagens nuvarande utformning. I uppsatsen undersöks sedan om - och i så fall hur - dessa syften går att uppfylla även i en elektronisk miljö. Uppsatsen uppfyller därmed också ett sekundärt syfte i det att den ger en konkret vägledning i hur traditionella avtalsrättsliga bestämmelser bör tillämpas i den nya elektroniska världen - när så är möjligt. Det är framförallt tre typer av problem som kan uppkomma när traditionella avtalsrättsliga regler skall appliceras på elektroniska avtal. För det första gäller det att bestämma om elektronisk affärskommunikation kan anses så säker att sådana avtal är bevisbara i händelse av eventuell tvist. Ett undertecknat papper har sedan sekler ansetts utgöra bevis för ingånget avtal. Gäller samma sak för elektroniska dokument? En andra frågeställning som behandlas i uppsatsen är huruvida datorer - vilka ej kan anses ha rättshandlingsförmåga - kan avge sådana viljeförklaringar som krävs för att avtal traditionellt skall anses ha kommit till stånd. Tredje typen av problem som uppkommer i mötet mellan de traditionella avtalsrättsliga reglerna och den nya elektroniska världen är när avtalslagens bestämmelser innehåller subjektiva rekvisit som exempelvis ''god tro'' och ''borde ha insett''. Kan elektronik vara i ''god tro''? Går det att hävda att en dator ''borde ha insett'' en speciell omständighet? Till denna typ av problem hänförs även de frågor som uppstår kring de begrepp i avtalslagen som kräver särskilda ställningstaganden i förhållande till elektroniska avtal. Uppfyller exempelvis ett e-postmeddelande lagens krav på att vara ''på ändamålsenligt sätt avsänt''?}},
author = {{Lundell, Peter}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Avtalslagens tillämplighet i en elektronisk värld}},
year = {{2001}},
}