Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Databasskydd på Internet

Lundh, Åse (2002)
Department of Law
Abstract
Information har i och med utvecklingen av digitaltekniken kommit att bli en viktig handelsvara. En databas har traditionellt inneburit en ordnad samling information, vilken i regel bildats genom lagring av data i en dators minne där uppgifterna med hjälp av olika datorprogram kan hämtas för användning. Informationstekniken har dock kommit att revolutionera utnyttjandet av dessa, numera, globala skapelser. Enligt gällande nordiska lagar om upphovsrätt kan en databas skyddas antingen som ett verk eller enligt ett specialstadgande som en katalog, tabell eller något annat sådant arbete vari en stor mängd uppgifter har sammanställts eller betydande investering nedlagts. Av vikt är dock att de enskilda uppgifterna i en databas likväl inte... (More)
Information har i och med utvecklingen av digitaltekniken kommit att bli en viktig handelsvara. En databas har traditionellt inneburit en ordnad samling information, vilken i regel bildats genom lagring av data i en dators minne där uppgifterna med hjälp av olika datorprogram kan hämtas för användning. Informationstekniken har dock kommit att revolutionera utnyttjandet av dessa, numera, globala skapelser. Enligt gällande nordiska lagar om upphovsrätt kan en databas skyddas antingen som ett verk eller enligt ett specialstadgande som en katalog, tabell eller något annat sådant arbete vari en stor mängd uppgifter har sammanställts eller betydande investering nedlagts. Av vikt är dock att de enskilda uppgifterna i en databas likväl inte skyddas genom dessa stadgande. Specialiteten i de nordiska lagarna om upphovsrätt har varit regleringen rörande det s.k. katalogskyddet. Att sammanställa verk och uppgifter till en databas kan ofta kräva stora investeringar utan att slutresultatet nödvändigtvis klassas som ett verk och därmed blir skyddat av upphovsrätten. Genom det inom EU, sedan ett par år tillbaka, implementerade databasdirektivet har katalogskyddet kommit att utsträckas geografiskt. Detta har i sin tur inneburit, till viss del även för de nordiska länderna, att ett nytt skyddsobjekt har tillskapats med den därtill hörande problematiken rörande innebörd och definition. Jag har genom denna uppsats försökt visa på den utveckling som skyddet för databaser genomgått fram till dags dato. Min avsikt har även varit att belysa de faktorer som inverkar på den legala bedömningen av det aktuella skyddet samt vilken väg utvecklingen kan tänkas ta. Att skyddet för databaser just nu är inne i en mycket spännande fas kan konstateras. Avgöranden från EG-domstolen rörande databasdirektivets innebörd är att vänta inom kort vilka, oberoende av utgången, kommer att få omfattande konsekvenser för såväl inblandade parter som databasskyddets fortsatta utveckling. Skyddet för databaser är ett område inom vilket det råder stora motsättningar mellan olika intressenter. Detta är anledningen till att databasskyddets tillblivelse har varit kaotiskt. Det är även anledningen till att skyddets existens fortfarande är under granskning. Många hävdar, däribland jag, att skyddet för databaser bör omfattas av upphovsrätten. En rad andra sätt att skydda databaserna i fråga finns dock att tillgå, bl.a. kontraktsrätt, avtalsrätt och diverse tekniska lösningar, som också förespråkas i andra delar av världen. Min avsikt med denna uppsats är att höja omgivningens medvetande rörande de viktiga konsekvenser som den framtida utvecklingen på detta område kan komma att generera. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Lundh, Åse
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Immaterialrätt, IT-rätt
language
Swedish
id
1559894
date added to LUP
2010-03-08 15:55:24
date last changed
2010-03-08 15:55:24
@misc{1559894,
  abstract     = {{Information har i och med utvecklingen av digitaltekniken kommit att bli en viktig handelsvara. En databas har traditionellt inneburit en ordnad samling information, vilken i regel bildats genom lagring av data i en dators minne där uppgifterna med hjälp av olika datorprogram kan hämtas för användning. Informationstekniken har dock kommit att revolutionera utnyttjandet av dessa, numera, globala skapelser. Enligt gällande nordiska lagar om upphovsrätt kan en databas skyddas antingen som ett verk eller enligt ett specialstadgande som en katalog, tabell eller något annat sådant arbete vari en stor mängd uppgifter har sammanställts eller betydande investering nedlagts. Av vikt är dock att de enskilda uppgifterna i en databas likväl inte skyddas genom dessa stadgande. Specialiteten i de nordiska lagarna om upphovsrätt har varit regleringen rörande det s.k. katalogskyddet. Att sammanställa verk och uppgifter till en databas kan ofta kräva stora investeringar utan att slutresultatet nödvändigtvis klassas som ett verk och därmed blir skyddat av upphovsrätten. Genom det inom EU, sedan ett par år tillbaka, implementerade databasdirektivet har katalogskyddet kommit att utsträckas geografiskt. Detta har i sin tur inneburit, till viss del även för de nordiska länderna, att ett nytt skyddsobjekt har tillskapats med den därtill hörande problematiken rörande innebörd och definition. Jag har genom denna uppsats försökt visa på den utveckling som skyddet för databaser genomgått fram till dags dato. Min avsikt har även varit att belysa de faktorer som inverkar på den legala bedömningen av det aktuella skyddet samt vilken väg utvecklingen kan tänkas ta. Att skyddet för databaser just nu är inne i en mycket spännande fas kan konstateras. Avgöranden från EG-domstolen rörande databasdirektivets innebörd är att vänta inom kort vilka, oberoende av utgången, kommer att få omfattande konsekvenser för såväl inblandade parter som databasskyddets fortsatta utveckling. Skyddet för databaser är ett område inom vilket det råder stora motsättningar mellan olika intressenter. Detta är anledningen till att databasskyddets tillblivelse har varit kaotiskt. Det är även anledningen till att skyddets existens fortfarande är under granskning. Många hävdar, däribland jag, att skyddet för databaser bör omfattas av upphovsrätten. En rad andra sätt att skydda databaserna i fråga finns dock att tillgå, bl.a. kontraktsrätt, avtalsrätt och diverse tekniska lösningar, som också förespråkas i andra delar av världen. Min avsikt med denna uppsats är att höja omgivningens medvetande rörande de viktiga konsekvenser som den framtida utvecklingen på detta område kan komma att generera.}},
  author       = {{Lundh, Åse}},
  language     = {{swe}},
  note         = {{Student Paper}},
  title        = {{Databasskydd på Internet}},
  year         = {{2002}},
}