Advanced

Straff i proportion till brottets allvar -Med fokus på mord och grovt narkotikabrott

Lundin, Jenni (2009)
Department of Law
Abstract
Denna uppsats behandlar proportionalitet i det svenska rättssystemet med särkilt beaktande av brotten mord och grovt narkotikabrott. Målet är ett enhetligt och proportionerligt straffsystem där inga brott anses strida mot den allmänna opinionens vilja. Ny statistik indikerar att den allmänna opinionen får allt mindre tolerans gentemot grov brottslighet. Antalet anmälningar ökar och allt fler personer döms. Uppsatsens frågeställningar berör det grundläggande om straffvärde och straffmätning samt hur dessa begrepp används vid de utvalda brotten. Sistnämnda frågeställning omfattar förslag till hur en eventuell oproportionalitet kan avhjälpas. Proportionaliteten sammanhänger starkt med de skyddsvärden som varje brott ska värna om. Rätten till... (More)
Denna uppsats behandlar proportionalitet i det svenska rättssystemet med särkilt beaktande av brotten mord och grovt narkotikabrott. Målet är ett enhetligt och proportionerligt straffsystem där inga brott anses strida mot den allmänna opinionens vilja. Ny statistik indikerar att den allmänna opinionen får allt mindre tolerans gentemot grov brottslighet. Antalet anmälningar ökar och allt fler personer döms. Uppsatsens frågeställningar berör det grundläggande om straffvärde och straffmätning samt hur dessa begrepp används vid de utvalda brotten. Sistnämnda frågeställning omfattar förslag till hur en eventuell oproportionalitet kan avhjälpas. Proportionaliteten sammanhänger starkt med de skyddsvärden som varje brott ska värna om. Rätten till liv är en av de viktigaste rättigheter vi människor besitter. Den person som berövar oss denna rättighet måste erhålla ett straff som står i proportion till gärningens allvar. Straffskalan för mord, ska på grund av att skyddsvärdet är ett människoliv, besitta en av de hårdaste straffskalorna i svensk straffrätt. Brott mot narkotikastrafflagen har ett skyddssubjekt som innebär att minska antalet missbrukare och således även minska de efterföljande brottsliga handlingar som kan infinna sig pga. påverkan av visst preparat. Narkotikabrott har med andra ord ett starkt skyddssubjekt men den viktiga frågan är om det kan anses väga lika tungt som människors rätt till liv. Debatten har ökat angående proportionaliteten i det svenska rättssystemet. Straffet för en viss gärning ska avspeglas av den klandervärdhet brottet anses vara i besittning av. Narkotikabrott har det senaste decenniet varit ett exceptionellt uppmärksammat brott och polisens resurser samt satsningar för dess motverkande har varit av stor omfattning. Brott mot narkotikastrafflagen är ett av de brott där hela straffskalan påtagligt ofta används. Straffskalan som innehåller ett maximum på fängelse i tio år kan således leda till mycket höga straff. Frågan är om brotten mord och grovt narkotikabrott, vilka båda kan tillhandahålla lika påföljder, kan anses vara lika klandervärda. Förändring på området kan ske inom en snar framtid då en proposition, vid namn prop. 2008/09:118, för stunden väntar på riksdagens bord. Förslaget för straffskalan till mord är att införa en straffskala på mellan tio och 18 år alternativt livstids fängelse. Resultatet av ändringen innebär en straffskärpning för mord. Beslut angående vilken påföljd som ska utdömas görs efter en så kallad straffvärdebedömning och straffmätning. Brottet eller brottslighetens samlade straffvärde utgör grunden för påföljdsbestämningen. Straffvärdet kan likställas med brottets svårhet och detta är grunden för den straffmätning som ska ske efter det att rätten har beslutat straffvärdet. Utgångspunkten för ett brotts straffvärde finns i respektive brotts straffskala. Domstolen ska först besluta vilket brott som har begåtts, vilket leder in på tillämplig straffskala. Efter det att straffvärdet är beslutat ska domstolen beakta andra faktorer som skall påverka straffmätningen, exempelvis tidigare brottslighet eller beaktande av den tilltalades ungdom. I uppsatsen har jag redovisat för ett antal rättsfall som ska belysa straffvärde- och straffmätningsbedömningar. Utifrån dessa diskuteras uppsatsens frågeställningar angående proportionalitet mellan brotten mord och grovt narkotikabrott. Jag menar att det finns ett behov att lyfta fram diskussionsämnet i hetluften då jag själv anser att brotten inte alltid står i proportion emot dess skyddssubjekt. Vi måste ifrågasätta dagens rättssystem för att se om ändringar måste genomföras och i så fall vilka ändringar. Dessa tankegångar behandlas i uppsatsens sista kapitel. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Lundin, Jenni
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Straffrätt
language
Swedish
id
1559903
date added to LUP
2010-03-08 15:55:24
date last changed
2010-03-08 15:55:24
@misc{1559903,
  abstract     = {Denna uppsats behandlar proportionalitet i det svenska rättssystemet med särkilt beaktande av brotten mord och grovt narkotikabrott. Målet är ett enhetligt och proportionerligt straffsystem där inga brott anses strida mot den allmänna opinionens vilja. Ny statistik indikerar att den allmänna opinionen får allt mindre tolerans gentemot grov brottslighet. Antalet anmälningar ökar och allt fler personer döms. Uppsatsens frågeställningar berör det grundläggande om straffvärde och straffmätning samt hur dessa begrepp används vid de utvalda brotten. Sistnämnda frågeställning omfattar förslag till hur en eventuell oproportionalitet kan avhjälpas. Proportionaliteten sammanhänger starkt med de skyddsvärden som varje brott ska värna om. Rätten till liv är en av de viktigaste rättigheter vi människor besitter. Den person som berövar oss denna rättighet måste erhålla ett straff som står i proportion till gärningens allvar. Straffskalan för mord, ska på grund av att skyddsvärdet är ett människoliv, besitta en av de hårdaste straffskalorna i svensk straffrätt. Brott mot narkotikastrafflagen har ett skyddssubjekt som innebär att minska antalet missbrukare och således även minska de efterföljande brottsliga handlingar som kan infinna sig pga. påverkan av visst preparat. Narkotikabrott har med andra ord ett starkt skyddssubjekt men den viktiga frågan är om det kan anses väga lika tungt som människors rätt till liv. Debatten har ökat angående proportionaliteten i det svenska rättssystemet. Straffet för en viss gärning ska avspeglas av den klandervärdhet brottet anses vara i besittning av. Narkotikabrott har det senaste decenniet varit ett exceptionellt uppmärksammat brott och polisens resurser samt satsningar för dess motverkande har varit av stor omfattning. Brott mot narkotikastrafflagen är ett av de brott där hela straffskalan påtagligt ofta används. Straffskalan som innehåller ett maximum på fängelse i tio år kan således leda till mycket höga straff. Frågan är om brotten mord och grovt narkotikabrott, vilka båda kan tillhandahålla lika påföljder, kan anses vara lika klandervärda. Förändring på området kan ske inom en snar framtid då en proposition, vid namn prop. 2008/09:118, för stunden väntar på riksdagens bord. Förslaget för straffskalan till mord är att införa en straffskala på mellan tio och 18 år alternativt livstids fängelse. Resultatet av ändringen innebär en straffskärpning för mord. Beslut angående vilken påföljd som ska utdömas görs efter en så kallad straffvärdebedömning och straffmätning. Brottet eller brottslighetens samlade straffvärde utgör grunden för påföljdsbestämningen. Straffvärdet kan likställas med brottets svårhet och detta är grunden för den straffmätning som ska ske efter det att rätten har beslutat straffvärdet. Utgångspunkten för ett brotts straffvärde finns i respektive brotts straffskala. Domstolen ska först besluta vilket brott som har begåtts, vilket leder in på tillämplig straffskala. Efter det att straffvärdet är beslutat ska domstolen beakta andra faktorer som skall påverka straffmätningen, exempelvis tidigare brottslighet eller beaktande av den tilltalades ungdom. I uppsatsen har jag redovisat för ett antal rättsfall som ska belysa straffvärde- och straffmätningsbedömningar. Utifrån dessa diskuteras uppsatsens frågeställningar angående proportionalitet mellan brotten mord och grovt narkotikabrott. Jag menar att det finns ett behov att lyfta fram diskussionsämnet i hetluften då jag själv anser att brotten inte alltid står i proportion emot dess skyddssubjekt. Vi måste ifrågasätta dagens rättssystem för att se om ändringar måste genomföras och i så fall vilka ändringar. Dessa tankegångar behandlas i uppsatsens sista kapitel.},
  author       = {Lundin, Jenni},
  keyword      = {Straffrätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Straff i proportion till brottets allvar -Med fokus på mord och grovt narkotikabrott},
  year         = {2009},
}