Advanced

Bygglovsärenden - tillämpning av mindre avvikelse från detaljplan

Matell, Anna (2009)
Department of Law
Abstract
Syftet med uppsatsen är att undersöka hur lagens krav på mindre avvikelse från detaljplan i bygglovsärenden tillämpas i två kommuner. Uppsatsen beskriver om det, ur ett rättsligt perspektiv, föreligger några problem vid tillämpningen. Två metoder har använts&semic rättsdogmatisk litteraturstudie och en fallstudie av två kommuners bygglovärenden. Intervjuer med respektive kommuns handläggare har även genomförts. Kommunerna har en stor frihet, genom sitt planmonopol, att besluta om hur marken får bebyggas genom att upprätta bindande detaljplaner. Plan- och bygglagen ställer dock upp specifika krav på planläggningen bl.a. att marken endast får bebyggas om den anses som lämplig för ändamålet. För att enskilda ska kunna bebygga sin mark krävs... (More)
Syftet med uppsatsen är att undersöka hur lagens krav på mindre avvikelse från detaljplan i bygglovsärenden tillämpas i två kommuner. Uppsatsen beskriver om det, ur ett rättsligt perspektiv, föreligger några problem vid tillämpningen. Två metoder har använts&semic rättsdogmatisk litteraturstudie och en fallstudie av två kommuners bygglovärenden. Intervjuer med respektive kommuns handläggare har även genomförts. Kommunerna har en stor frihet, genom sitt planmonopol, att besluta om hur marken får bebyggas genom att upprätta bindande detaljplaner. Plan- och bygglagen ställer dock upp specifika krav på planläggningen bl.a. att marken endast får bebyggas om den anses som lämplig för ändamålet. För att enskilda ska kunna bebygga sin mark krävs det bygglov. Huvudregeln är att bygglov endast kan beviljas av kommunen om åtgärden är i enlighet med detaljplanen. Det enda undantaget som ges i lagen och som ska tolkas restriktivt är om åtgärden är en mindre avvikelse förenlig med detaljplanens syfte. Förarbetena och praxis ger en diffus vägledning om hur begreppet ska tolkas och tillämpas. ''Mindre'' ska tolkas relativt och inte mätas i absoluta mått utan istället bedömas i varje enskilt fall. Tolkningsutrymmet för kommunerna blir därför stort. Vanligt förekommande avvikelser i bygglovsärenden är överskridande av byggrätten och byggnadshöjden, åtgärder på mark som inte får bebyggas (prickad mark) samt placering av byggnad för nära tomtgräns. Hur dessa avvikelser ska tolkas ger förarbetena och praxis inget entydigt svar på, vilket avspeglas i kommunernas beslut. Det blir därför svårt att bedöma om besluten följer rättsläget. Fallstudien uppvisar ett flertal problem som uppstår vid respektive kommuns tillämpning. Bl.a. visar det sig att begreppet tolkas alltför extensivt, att dokumentationen av besluten är undermåliga och att grannars samtycke till en planstridig åtgärd ges stort utrymme vid beslutsfattandet. I några fall leder planmonopolets generösa tolkningsutrymme direkt till lagstridiga beslut. Ett nytt lagförslag har lagts fram med rekommendation att ändra ''mindre'' till ''godtagbar''. Syftet är att få en bättre följsamhet mellan gällande rätt och begreppets extensiva tillämpning i praktiken. Även om det föreligger en del brister i lagförslaget är det en god bit på väg mot mer enhetliga och lagenliga kommunala beslut. Lagförslaget ligger även i linje med handläggarnas önskemål om möjligheten till en mer generös tillämpning. Det ligger i juridikens natur att det ska finnas ett visst tolkningsutrymme av gällande rätt men det svåra är att hitta rätt balans i rättstillämpningen. Uppsatsens resultat visar på att tillämpningen till viss del är ur balans, vilket pekar på behovet av en översyn av gällande rätt på nationell nivå för att uppnå en mer objektiv, enhetlig och rättssäker tillämpning. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Matell, Anna
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Miljörätt
language
Swedish
id
1560119
date added to LUP
2010-03-08 15:55:25
date last changed
2010-03-08 15:55:25
@misc{1560119,
  abstract     = {Syftet med uppsatsen är att undersöka hur lagens krav på mindre avvikelse från detaljplan i bygglovsärenden tillämpas i två kommuner. Uppsatsen beskriver om det, ur ett rättsligt perspektiv, föreligger några problem vid tillämpningen. Två metoder har använts&semic rättsdogmatisk litteraturstudie och en fallstudie av två kommuners bygglovärenden. Intervjuer med respektive kommuns handläggare har även genomförts. Kommunerna har en stor frihet, genom sitt planmonopol, att besluta om hur marken får bebyggas genom att upprätta bindande detaljplaner. Plan- och bygglagen ställer dock upp specifika krav på planläggningen bl.a. att marken endast får bebyggas om den anses som lämplig för ändamålet. För att enskilda ska kunna bebygga sin mark krävs det bygglov. Huvudregeln är att bygglov endast kan beviljas av kommunen om åtgärden är i enlighet med detaljplanen. Det enda undantaget som ges i lagen och som ska tolkas restriktivt är om åtgärden är en mindre avvikelse förenlig med detaljplanens syfte. Förarbetena och praxis ger en diffus vägledning om hur begreppet ska tolkas och tillämpas. ''Mindre'' ska tolkas relativt och inte mätas i absoluta mått utan istället bedömas i varje enskilt fall. Tolkningsutrymmet för kommunerna blir därför stort. Vanligt förekommande avvikelser i bygglovsärenden är överskridande av byggrätten och byggnadshöjden, åtgärder på mark som inte får bebyggas (prickad mark) samt placering av byggnad för nära tomtgräns. Hur dessa avvikelser ska tolkas ger förarbetena och praxis inget entydigt svar på, vilket avspeglas i kommunernas beslut. Det blir därför svårt att bedöma om besluten följer rättsläget. Fallstudien uppvisar ett flertal problem som uppstår vid respektive kommuns tillämpning. Bl.a. visar det sig att begreppet tolkas alltför extensivt, att dokumentationen av besluten är undermåliga och att grannars samtycke till en planstridig åtgärd ges stort utrymme vid beslutsfattandet. I några fall leder planmonopolets generösa tolkningsutrymme direkt till lagstridiga beslut. Ett nytt lagförslag har lagts fram med rekommendation att ändra ''mindre'' till ''godtagbar''. Syftet är att få en bättre följsamhet mellan gällande rätt och begreppets extensiva tillämpning i praktiken. Även om det föreligger en del brister i lagförslaget är det en god bit på väg mot mer enhetliga och lagenliga kommunala beslut. Lagförslaget ligger även i linje med handläggarnas önskemål om möjligheten till en mer generös tillämpning. Det ligger i juridikens natur att det ska finnas ett visst tolkningsutrymme av gällande rätt men det svåra är att hitta rätt balans i rättstillämpningen. Uppsatsens resultat visar på att tillämpningen till viss del är ur balans, vilket pekar på behovet av en översyn av gällande rätt på nationell nivå för att uppnå en mer objektiv, enhetlig och rättssäker tillämpning.},
  author       = {Matell, Anna},
  keyword      = {Miljörätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Bygglovsärenden - tillämpning av mindre avvikelse från detaljplan},
  year         = {2009},
}