Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Underårigas möjligheter till bistånd utan vårdnadshavares samtycke enligt socialtjänstlagen

Mideljung, Mikael (2003)
Department of Law
Abstract
Att ha vårdnaden om ett barn innebär att ha ansvaret för att barnet får den omvårdnad, trygghet, försörjning, utbildning och uppfostran som barnet har rätt till. Vårdnadshavare bestämmer i frågor som rör barnet, men ju äldre och mer moget barnet är desto större hänsyn måste vårdnadshavarna ta till barnets egna önskemål. Innehållet i vårdnaden uttunnas därför efter hand som barnet växer och utvecklas. Det är inte alltid som relationen mellan föräldrar och barn utvecklas och blir till den allra bästa. I vissa fall blir den enda möjligheten att finna en lösning att med stöd och hjälp från socialtjänsten sida försöka överbrygga de sprickor som uppkommit. Men detta räcker inte alltid. Ibland är relationen mellan föräldrar och barnen så dålig... (More)
Att ha vårdnaden om ett barn innebär att ha ansvaret för att barnet får den omvårdnad, trygghet, försörjning, utbildning och uppfostran som barnet har rätt till. Vårdnadshavare bestämmer i frågor som rör barnet, men ju äldre och mer moget barnet är desto större hänsyn måste vårdnadshavarna ta till barnets egna önskemål. Innehållet i vårdnaden uttunnas därför efter hand som barnet växer och utvecklas. Det är inte alltid som relationen mellan föräldrar och barn utvecklas och blir till den allra bästa. I vissa fall blir den enda möjligheten att finna en lösning att med stöd och hjälp från socialtjänsten sida försöka överbrygga de sprickor som uppkommit. Men detta räcker inte alltid. Ibland är relationen mellan föräldrar och barnen så dålig att det inte är möjligt att reparera den. Målet med detta arbete har varit att visa vilka möjligheter en underårig har att erhålla bistånd från samhällets sida när vårdnadshavarna inte lämnat samtycke till detta. I socialtjänstlagen (2001:453), SoL, finns flera regler vars syfte är att visa för kommunerna deras särskilda skyldigheter gentemot barn och ungdomar. Enligt lagen skall socialtjänsten ta en särskild hänsyn till barnets bästa vid åtgärder som rör barn. Vid socialnämndens bedömning huruvida en enskild enligt 4 kapitlet 1 § SoL är berättigad till bistånd tas hänsyn till om denne kan tillgodose sina behov själv eller få dem tillgodosedda på annan sätt. När ett barns vårdnadshavare, inte har förmåga att förstå barnet eller inte vill förstå det, se det behov som barnet har och inte heller vill lämna samtycke till bistånd från samhällets sida, hur skall barnet då få sina behov tillgodosedda? Ett av målen med detta arbete är att dels utreda vilka möjligheter en underårig har att ansöka och själva föra sin talan under sociala utredningen och dels under vilka omständigheter en socialnämnd kan bevilja underåriga bistånd enligt SoL utan vårdnadshavares samtycke. Behovet av ett klarläggande är stort. Framöver kommer dessutom detta att, enligt min åsikt, öka. Inte sällan hamnar barn till invandrare i en mycket besvärlig situation i sin uppväxt. Tonåren innebär ett uppbrott och ett frigörande från sina föräldrar. I svenska familjer innebär detta problem ibland. Hos invandrarfamiljer kan problematiken få ytterligare en dimension. På grund av att barn till föräldrar som invandrat till Sverige mycket snabbare får en naturlig kontakt med det svenska samhället genom dagis, fritids och skola får de också en ställföreträdarroll för sina föräldrar som inte kommit in i samhället. Detta får åtminstone två oönskade bieffekter. Dels får barnen en vuxenroll gentemot sina föräldrar och dels kommer föräldrarna att leva med sitt sociala mönster från hemlandet och barnen kommer in i det svenska sociala mönstret. Detta är några av orsakerna till en spricka i relationen mellan barn och föräldrar. Dessa barn kommer att bli framtidens förlorare om inte socialtjänsten ges möjligheter att bistå dem. Enligt SoL har underåriga som fyllt 15 år talerätt i ärenden som rör dem. Har då socialnämnden rätt att utan vårdnadshavares samtycke bevilja underåriga bistånd? Praxis på området säger att detta strider mot de i föräldrabalkens, FB: s, grundläggande reglerna om de ekonomiska relationerna mellan föräldrar och barn. En placering av ett barn enligt bestämmelserna i SoL förutsätter att den unges vårdnadshavare har godtagit placeringen. I frågor enligt dessa lagar har endast socialnämnden initiativrätt. Den intressanta frågeställningen gäller när en underårig som fyllt 15 år, och således har processbehörighet, blir beviljad bistånd enligt Sol men vårdnadshavaren inte samtycker till detta. Resultatet av denna genomgång blir, menar jag att förutsättningarna för underåriga framöver att kunna erhålla bistånd i form av familjehemsplaceringar med stöd av SoL anser jag vara mycket begränsade. Bestämmelserna i FB är de som lägger grunden för de ekonomiska relationerna mellan barn och föräldrar står sig alldeles för starka, visar genomgången i arbetet, vid en konflikt med SoL: s regler om bistånd. Däremot anser jag, att möjligheterna till ekonomiskt bistånd med stöd av SoL är större. Genomgången visar, främst justitieombudsmannen, JO: s, uttalande, att underåriga har möjlighet att erhålla detta då övriga förutsättningar föreligger. Dock skall alla andra möjligheter vara prövade och uttömda. JO: s uttalande innebär ett litet avsteg från praxis genom sina ämbetsberättelser. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Mideljung, Mikael
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Socialrätt
language
Swedish
id
1560189
date added to LUP
2010-03-08 15:55:26
date last changed
2010-03-08 15:55:26
@misc{1560189,
  abstract     = {Att ha vårdnaden om ett barn innebär att ha ansvaret för att barnet får den omvårdnad, trygghet, försörjning, utbildning och uppfostran som barnet har rätt till. Vårdnadshavare bestämmer i frågor som rör barnet, men ju äldre och mer moget barnet är desto större hänsyn måste vårdnadshavarna ta till barnets egna önskemål. Innehållet i vårdnaden uttunnas därför efter hand som barnet växer och utvecklas. Det är inte alltid som relationen mellan föräldrar och barn utvecklas och blir till den allra bästa. I vissa fall blir den enda möjligheten att finna en lösning att med stöd och hjälp från socialtjänsten sida försöka överbrygga de sprickor som uppkommit. Men detta räcker inte alltid. Ibland är relationen mellan föräldrar och barnen så dålig att det inte är möjligt att reparera den. Målet med detta arbete har varit att visa vilka möjligheter en underårig har att erhålla bistånd från samhällets sida när vårdnadshavarna inte lämnat samtycke till detta. I socialtjänstlagen (2001:453), SoL, finns flera regler vars syfte är att visa för kommunerna deras särskilda skyldigheter gentemot barn och ungdomar. Enligt lagen skall socialtjänsten ta en särskild hänsyn till barnets bästa vid åtgärder som rör barn. Vid socialnämndens bedömning huruvida en enskild enligt 4 kapitlet 1 § SoL är berättigad till bistånd tas hänsyn till om denne kan tillgodose sina behov själv eller få dem tillgodosedda på annan sätt. När ett barns vårdnadshavare, inte har förmåga att förstå barnet eller inte vill förstå det, se det behov som barnet har och inte heller vill lämna samtycke till bistånd från samhällets sida, hur skall barnet då få sina behov tillgodosedda? Ett av målen med detta arbete är att dels utreda vilka möjligheter en underårig har att ansöka och själva föra sin talan under sociala utredningen och dels under vilka omständigheter en socialnämnd kan bevilja underåriga bistånd enligt SoL utan vårdnadshavares samtycke. Behovet av ett klarläggande är stort. Framöver kommer dessutom detta att, enligt min åsikt, öka. Inte sällan hamnar barn till invandrare i en mycket besvärlig situation i sin uppväxt. Tonåren innebär ett uppbrott och ett frigörande från sina föräldrar. I svenska familjer innebär detta problem ibland. Hos invandrarfamiljer kan problematiken få ytterligare en dimension. På grund av att barn till föräldrar som invandrat till Sverige mycket snabbare får en naturlig kontakt med det svenska samhället genom dagis, fritids och skola får de också en ställföreträdarroll för sina föräldrar som inte kommit in i samhället. Detta får åtminstone två oönskade bieffekter. Dels får barnen en vuxenroll gentemot sina föräldrar och dels kommer föräldrarna att leva med sitt sociala mönster från hemlandet och barnen kommer in i det svenska sociala mönstret. Detta är några av orsakerna till en spricka i relationen mellan barn och föräldrar. Dessa barn kommer att bli framtidens förlorare om inte socialtjänsten ges möjligheter att bistå dem. Enligt SoL har underåriga som fyllt 15 år talerätt i ärenden som rör dem. Har då socialnämnden rätt att utan vårdnadshavares samtycke bevilja underåriga bistånd? Praxis på området säger att detta strider mot de i föräldrabalkens, FB: s, grundläggande reglerna om de ekonomiska relationerna mellan föräldrar och barn. En placering av ett barn enligt bestämmelserna i SoL förutsätter att den unges vårdnadshavare har godtagit placeringen. I frågor enligt dessa lagar har endast socialnämnden initiativrätt. Den intressanta frågeställningen gäller när en underårig som fyllt 15 år, och således har processbehörighet, blir beviljad bistånd enligt Sol men vårdnadshavaren inte samtycker till detta. Resultatet av denna genomgång blir, menar jag att förutsättningarna för underåriga framöver att kunna erhålla bistånd i form av familjehemsplaceringar med stöd av SoL anser jag vara mycket begränsade. Bestämmelserna i FB är de som lägger grunden för de ekonomiska relationerna mellan barn och föräldrar står sig alldeles för starka, visar genomgången i arbetet, vid en konflikt med SoL: s regler om bistånd. Däremot anser jag, att möjligheterna till ekonomiskt bistånd med stöd av SoL är större. Genomgången visar, främst justitieombudsmannen, JO: s, uttalande, att underåriga har möjlighet att erhålla detta då övriga förutsättningar föreligger. Dock skall alla andra möjligheter vara prövade och uttömda. JO: s uttalande innebär ett litet avsteg från praxis genom sina ämbetsberättelser.},
  author       = {Mideljung, Mikael},
  keyword      = {Socialrätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Underårigas möjligheter till bistånd utan vårdnadshavares samtycke enligt socialtjänstlagen},
  year         = {2003},
}