Advanced

Calle och utlämningsjuridiken - Den europeiska arresteringsordern ur ett svenskt perspektiv

Mårtensson, Niklas (2006)
Department of Law
Abstract
Sveriges första lag som behandlar utlämning stammar från 1957. Lagen har modifierats flera gånger sedan dess, i stor utsträckning till följd av Sveriges överenskommelser med andra stater. Längst har utlämningssamarbetet kommit med de andra nordiska staterna dit svenska medborgare har kunnat utlämnas sedan flera år. I och med Sveriges inträde i EU och framförallt genom tillträdet till Schengenavtalet har de europeiska gränserna öppnats och inom unionen har gränserna mer eller mindre suddas ut. Möjligheterna för varor och personer att färdas fritt inom unionen har underlättats enormt vilket för med sig att även brottsligheten blivit mer gränsöverskridande. Idag är det mer eller mindre en slump var i unionen en efterlyst person lever eller... (More)
Sveriges första lag som behandlar utlämning stammar från 1957. Lagen har modifierats flera gånger sedan dess, i stor utsträckning till följd av Sveriges överenskommelser med andra stater. Längst har utlämningssamarbetet kommit med de andra nordiska staterna dit svenska medborgare har kunnat utlämnas sedan flera år. I och med Sveriges inträde i EU och framförallt genom tillträdet till Schengenavtalet har de europeiska gränserna öppnats och inom unionen har gränserna mer eller mindre suddas ut. Möjligheterna för varor och personer att färdas fritt inom unionen har underlättats enormt vilket för med sig att även brottsligheten blivit mer gränsöverskridande. Idag är det mer eller mindre en slump var i unionen en efterlyst person lever eller påträffas. Således arbetar EU ständigt med att förenkla och effektivisera brottsbekämpningen inom EU, dels för att beivra brottsligheten men även för att öka rättssäkerheten. Arbetet har bland annat resulterat i en konvention om utlämning från 1996 och senare i ett rambeslut om en europeisk arresteringsorder. Rambeslutet har idag implementerats i hela unionen även om respektive lands därpå byggande lag på sina håll har ifrågasatts av både privatpersoner, intresseorganisationer och myndigheter. I några länder är bestämmelserna i viss mån ''lagda på is'' i väntan på ändringar i konstitutioner och andra lagar. Den nya lagen påverkar det svenska utlämningsinstitutet på i huvudsak tre områden. Främst förändras möjligheten att utlämna svenska medborgare men även kravet på dubbel straffbarhet och specialitetsprincipen förändras. Att svenska medborgare kan utlämnas till andra stater är på många sätt kontroversiellt och en känslig fråga. Dock ligger det i linje med och är konsekvent med viljan att skapa ett Europa med öppnare gränser, enklare och effektivare rörlighet och bättre möjligheter att leva och verka var som helst inom unionen. Även för brottsligheten har möjligheten att röra sig fritt inom unionen ökat och det är idag mer eller mindre en slump var en eftersökt person påträffas. Medborgarskapets betydelse minskas i takt med att vistelseortens ökar. Sedermera har varken det ena eller det andra givits någon egentlig betydelse. I juli 2004 avgjordes det mål angående den europeiska arresteringsordern som har fått mest uppmärksamhet i media. Fallet gällde en, vid tiden för det eventuella brottet, artonårig svensk pojke som var misstänkt för att ha knivskurit en grekisk man på ön Kos i Grekland. Svensken begärdes först utlämnad i enlighet med 1996 års EU-konvention om utlämning för brott men begäran drogs i praktiken tillbaka. När både Sverige och sedermera även Grekland ett par månader senare hade anslutits till samarbetet med den europeiska arresteringsordern begärde grekiska myndigheter svensken istället överlämnad, en begäran som också verkställdes. Arresteringsorderns första tid i Europa har nu utvärderats av regeringen och det nya systemet verkar fungera relativt problemfritt. Trots detta är det inte troligt att samarbetet kring brottsbekämpning kommer att avstanna. Framförallt inom Norden, som hade ett väl utvecklat utlämningssamarbete redan innan systemet med en europeisk arresteringsorder togs i bruk, fortsätter utvecklingen av utlämningssamarbetet och i detta nu arbetar regeringen med ett förslag på en lag om en nordisk arresteringsorder. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Mårtensson, Niklas
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Processrätt, Straffrätt
language
Swedish
id
1560342
date added to LUP
2010-03-08 15:55:26
date last changed
2010-03-08 15:55:26
@misc{1560342,
  abstract     = {Sveriges första lag som behandlar utlämning stammar från 1957. Lagen har modifierats flera gånger sedan dess, i stor utsträckning till följd av Sveriges överenskommelser med andra stater. Längst har utlämningssamarbetet kommit med de andra nordiska staterna dit svenska medborgare har kunnat utlämnas sedan flera år. I och med Sveriges inträde i EU och framförallt genom tillträdet till Schengenavtalet har de europeiska gränserna öppnats och inom unionen har gränserna mer eller mindre suddas ut. Möjligheterna för varor och personer att färdas fritt inom unionen har underlättats enormt vilket för med sig att även brottsligheten blivit mer gränsöverskridande. Idag är det mer eller mindre en slump var i unionen en efterlyst person lever eller påträffas. Således arbetar EU ständigt med att förenkla och effektivisera brottsbekämpningen inom EU, dels för att beivra brottsligheten men även för att öka rättssäkerheten. Arbetet har bland annat resulterat i en konvention om utlämning från 1996 och senare i ett rambeslut om en europeisk arresteringsorder. Rambeslutet har idag implementerats i hela unionen även om respektive lands därpå byggande lag på sina håll har ifrågasatts av både privatpersoner, intresseorganisationer och myndigheter. I några länder är bestämmelserna i viss mån ''lagda på is'' i väntan på ändringar i konstitutioner och andra lagar. Den nya lagen påverkar det svenska utlämningsinstitutet på i huvudsak tre områden. Främst förändras möjligheten att utlämna svenska medborgare men även kravet på dubbel straffbarhet och specialitetsprincipen förändras. Att svenska medborgare kan utlämnas till andra stater är på många sätt kontroversiellt och en känslig fråga. Dock ligger det i linje med och är konsekvent med viljan att skapa ett Europa med öppnare gränser, enklare och effektivare rörlighet och bättre möjligheter att leva och verka var som helst inom unionen. Även för brottsligheten har möjligheten att röra sig fritt inom unionen ökat och det är idag mer eller mindre en slump var en eftersökt person påträffas. Medborgarskapets betydelse minskas i takt med att vistelseortens ökar. Sedermera har varken det ena eller det andra givits någon egentlig betydelse. I juli 2004 avgjordes det mål angående den europeiska arresteringsordern som har fått mest uppmärksamhet i media. Fallet gällde en, vid tiden för det eventuella brottet, artonårig svensk pojke som var misstänkt för att ha knivskurit en grekisk man på ön Kos i Grekland. Svensken begärdes först utlämnad i enlighet med 1996 års EU-konvention om utlämning för brott men begäran drogs i praktiken tillbaka. När både Sverige och sedermera även Grekland ett par månader senare hade anslutits till samarbetet med den europeiska arresteringsordern begärde grekiska myndigheter svensken istället överlämnad, en begäran som också verkställdes. Arresteringsorderns första tid i Europa har nu utvärderats av regeringen och det nya systemet verkar fungera relativt problemfritt. Trots detta är det inte troligt att samarbetet kring brottsbekämpning kommer att avstanna. Framförallt inom Norden, som hade ett väl utvecklat utlämningssamarbete redan innan systemet med en europeisk arresteringsorder togs i bruk, fortsätter utvecklingen av utlämningssamarbetet och i detta nu arbetar regeringen med ett förslag på en lag om en nordisk arresteringsorder.},
  author       = {Mårtensson, Niklas},
  keyword      = {Processrätt,Straffrätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Calle och utlämningsjuridiken -  Den europeiska arresteringsordern ur ett svenskt perspektiv},
  year         = {2006},
}