FRA-lagen - en kritisk analys utifrån ett rättssäkerhetsperspektiv
(2008)Department of Law
- Abstract
- Den 18 juni 2008 antog Sveriges riksdag en ny lag och ett antal lagändringar, vilka tillsammans har fått den informella benämningen FRA-lagen. Efter att FRA-lagen trätt i kraft kommer Försvarets radioanstalt att kunna bedriva signalspaning i kabelburen trafik som passerar Sveriges gränser, till stöd för svensk utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik samt i övrigt för kartläggning av yttre hot mot landet. Det innebär att Försvarets radioanstalt kan avlyssna en stor del av människors kommunikation, så som e-post, sms, webbtrafik, chattar, mobilsamtal och telefonsamtal. FRA-lagen är dock bara en del av de förändringar som skett inom den svenska processrätten under 2000-talet, då det har tillkommit ett stort antal lagar som utökat statens... (More)
- Den 18 juni 2008 antog Sveriges riksdag en ny lag och ett antal lagändringar, vilka tillsammans har fått den informella benämningen FRA-lagen. Efter att FRA-lagen trätt i kraft kommer Försvarets radioanstalt att kunna bedriva signalspaning i kabelburen trafik som passerar Sveriges gränser, till stöd för svensk utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik samt i övrigt för kartläggning av yttre hot mot landet. Det innebär att Försvarets radioanstalt kan avlyssna en stor del av människors kommunikation, så som e-post, sms, webbtrafik, chattar, mobilsamtal och telefonsamtal. FRA-lagen är dock bara en del av de förändringar som skett inom den svenska processrätten under 2000-talet, då det har tillkommit ett stort antal lagar som utökat statens övervakningsmöjligheter över enskilda individer. Polisen har bland annat fått möjligheter att använda sig av hemlig rumsavlyssning samt tvångsmedel mot enskilda i preventivt syfte. Bakgrunden till förändringarna kan sökas i de problem som uppmärksammats internationellt under senare år, där bland annat rädslan för yttre hot som hänför sig till icke-statliga aktörer eskalerat sedan terrordåden i USA den 11 september 2001. Kända politiker, forskare och högt uppsatta tjänstemän har uttalat sitt stöd eller sin kritik mot FRA-lagen, som blivit en av de mest omdebatterade svenska lagarna under senare år. Lagen har bland annat blivit kritiserad för att den inte uppnår den rättssäkerhetsstandard som fastslagits i Europadomstolens praxis, avseende artiklarna 8 och 13. Den kritiska debatten kring FRA-lagen intensifierades efter att lagen antagits, vilket slutligen ledde till att regeringen den 25 september 2008 tog ett steg tillbaka och presenterade ett antal ändringspunkter som skall göra FRA-lagen mer rättssäker. Rättssäkerheten är en grundläggande förutsättning för rättstaten och det demokratiska samhället. Staten har dock stora möjligheter att inskränka individens rätt till privatliv och korrespondens om det kan anses nödvändigt i ett demokratiskt samhälle. Det är en svår avvägning eftersom rättssäkerheten är central för att systemet inte skall leda till missbruk av makten. Det övergripande syftet med uppsatsen är att belysa den antagna FRA-lagen och de föreslagna ändringarna utifrån ett rättssäkerhetsperspektiv, där Aleksander Peczeniks materiella rättssäkerhetsbegrepp tillsammans med svensk lag och Europadomstolens praxis utgör grunden för analysen. I uppsatsen belyses också FRA-lagens tillkomsthistoria, där fokus ligger på hur rättssäkerhetsaspekten behandlats under lagstiftningsprocessen. Av analysen kan slutsatsen dras att de kommande förbättringarna av rättssäkerhetsskyddet troligen innebär att FRA-lagen kan anses godtagbar utifrån svensk lag och Europadomstolens praxis, även om det fortfarande finns en del att anmärka på utifrån ett rättssäkerhetsperspektiv. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1560442
- author
- Niklewski, Elin
- supervisor
- organization
- year
- 2008
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Processrätt
- language
- Swedish
- id
- 1560442
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:26
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:26
@misc{1560442,
abstract = {{Den 18 juni 2008 antog Sveriges riksdag en ny lag och ett antal lagändringar, vilka tillsammans har fått den informella benämningen FRA-lagen. Efter att FRA-lagen trätt i kraft kommer Försvarets radioanstalt att kunna bedriva signalspaning i kabelburen trafik som passerar Sveriges gränser, till stöd för svensk utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik samt i övrigt för kartläggning av yttre hot mot landet. Det innebär att Försvarets radioanstalt kan avlyssna en stor del av människors kommunikation, så som e-post, sms, webbtrafik, chattar, mobilsamtal och telefonsamtal. FRA-lagen är dock bara en del av de förändringar som skett inom den svenska processrätten under 2000-talet, då det har tillkommit ett stort antal lagar som utökat statens övervakningsmöjligheter över enskilda individer. Polisen har bland annat fått möjligheter att använda sig av hemlig rumsavlyssning samt tvångsmedel mot enskilda i preventivt syfte. Bakgrunden till förändringarna kan sökas i de problem som uppmärksammats internationellt under senare år, där bland annat rädslan för yttre hot som hänför sig till icke-statliga aktörer eskalerat sedan terrordåden i USA den 11 september 2001. Kända politiker, forskare och högt uppsatta tjänstemän har uttalat sitt stöd eller sin kritik mot FRA-lagen, som blivit en av de mest omdebatterade svenska lagarna under senare år. Lagen har bland annat blivit kritiserad för att den inte uppnår den rättssäkerhetsstandard som fastslagits i Europadomstolens praxis, avseende artiklarna 8 och 13. Den kritiska debatten kring FRA-lagen intensifierades efter att lagen antagits, vilket slutligen ledde till att regeringen den 25 september 2008 tog ett steg tillbaka och presenterade ett antal ändringspunkter som skall göra FRA-lagen mer rättssäker. Rättssäkerheten är en grundläggande förutsättning för rättstaten och det demokratiska samhället. Staten har dock stora möjligheter att inskränka individens rätt till privatliv och korrespondens om det kan anses nödvändigt i ett demokratiskt samhälle. Det är en svår avvägning eftersom rättssäkerheten är central för att systemet inte skall leda till missbruk av makten. Det övergripande syftet med uppsatsen är att belysa den antagna FRA-lagen och de föreslagna ändringarna utifrån ett rättssäkerhetsperspektiv, där Aleksander Peczeniks materiella rättssäkerhetsbegrepp tillsammans med svensk lag och Europadomstolens praxis utgör grunden för analysen. I uppsatsen belyses också FRA-lagens tillkomsthistoria, där fokus ligger på hur rättssäkerhetsaspekten behandlats under lagstiftningsprocessen. Av analysen kan slutsatsen dras att de kommande förbättringarna av rättssäkerhetsskyddet troligen innebär att FRA-lagen kan anses godtagbar utifrån svensk lag och Europadomstolens praxis, även om det fortfarande finns en del att anmärka på utifrån ett rättssäkerhetsperspektiv.}},
author = {{Niklewski, Elin}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{FRA-lagen - en kritisk analys utifrån ett rättssäkerhetsperspektiv}},
year = {{2008}},
}