Ett EG-rättsligt perspektiv på personbeskattningen och de sociala trygghetssystemen i Öresundsregionen
(2002)Department of Law
- Abstract
- I min uppsats redogör jag för beskattningssituationen samt de sociala trygghetssystemen för arbetspendlare i Öresundsregionen. Anledningen till att jag behandlar båda dessa ämnen, är att jag tycker det är viktigt för helhetsbilden då ämnena kan sägas bero på varandra. Med detta menar jag att ett land med höga socialavgifter kan nästan uteslutande finansiera sin välfärd med dessa avgifter och i gengäld ha en lägre skatt. Omvänt gäller för ett land med låga sociala avgifter. Trots det nära sambandet mellan beskattningen och de sociala trygghetssystemen, har jag valt att behandla de var för sig utan någon utpräglad integrering. I första delen av uppsatsen har jag utrett beskattningssituationen för svenska och danska arbetstagare. Jag har här... (More)
- I min uppsats redogör jag för beskattningssituationen samt de sociala trygghetssystemen för arbetspendlare i Öresundsregionen. Anledningen till att jag behandlar båda dessa ämnen, är att jag tycker det är viktigt för helhetsbilden då ämnena kan sägas bero på varandra. Med detta menar jag att ett land med höga socialavgifter kan nästan uteslutande finansiera sin välfärd med dessa avgifter och i gengäld ha en lägre skatt. Omvänt gäller för ett land med låga sociala avgifter. Trots det nära sambandet mellan beskattningen och de sociala trygghetssystemen, har jag valt att behandla de var för sig utan någon utpräglad integrering. I första delen av uppsatsen har jag utrett beskattningssituationen för svenska och danska arbetstagare. Jag har här funnit att båda länderna i stort sett grundar sina beskattningsanspråk på samma principer avseende deras obegränsat- respektive begränsat skattskyldiga. Detta innebär att beskattningsanspråken grundas på domicilprincipen som huvudregel, men att det också förekommer skatteregler som är grundade på källstatsprincipen. Trots likheterna i de grundläggande principerna, förekommer det materiella skillnader i lagregleringen av skatterna. Begränsat skattskyldiga i Sverige beskattas med en källskatt på 25 % av inkomsten och saknar möjligheter att göra avdrag. I Danmark beskattas begränsat skattskyldiga med samma skattesats som gäller för där obegränsat skattskyldiga, men får i gengäld göra avdrag för kostnader för intäkternas förvärvande. De personer som arbetspendlar d.v.s. arbetar i Danmark men är bosatta i ett annat land (s.k. gränsgångare) kan även välja att beskattas enligt särskilda gränsgångarregler. Skillnaden mot den normala beskattningen för de begränsat skattskyldiga är i detta fallet att en större avdragsrätt föreligger. Skattetrycket för arbetstagare i Danmark är generellt sett högre än i Sverige. Dessutom måste de danska arbetstagarna själva bekosta sitt sociala trygghetssystem, vilket i Sverige bekostas av arbetsgivarna. Jag har vidare behandlat dubbelbeskattningsavtalsrätten, i vilken stater reglerar hur deras skatteanspråk skall fördelas då personer från respektive land intjänar inkomster i varandras länder. Avtalen är nödvändiga för att bl.a. undvika att inkomsterna beskattas mer än en gång. Exempelvis kan nämnas fallet då en person, bosatt i Sverige, intjänar en del av sin inkomst i Danmark. Personen skulle behöva skatta för sin inkomst i Sverige då han är obegränsat skattskyldig här p.g.a. sin bosättning, men också i Danmark eftersom han där är begränsat skattskyldig och hans inkomst härstammar från en dansk källa. Inom det nordiska dubbelbeskattningsavtalet regleras Sveriges tillgodohavanden i beskattningshänseende med de övriga nordiska länderna. Avtalet anger att då en person bosatt i ett nordiskt land intjänar inkomst från ett annat nordiskt land, skall han endast beskattas i hemviststaten. Vad avser förhållandet mellan Sverige och Danmark tillämpar de dock ett undantag från denna huvudregel. Inkomsten beskattas nämligen i källstaten. Trots att inkomst som en i Danmark bosatt person intjänar i Sverige skall beskattas här, kan inkomsten ändå räknas med i det danska beskattningsunderlaget. Detta beror på att Danmark tillämpar alternativ exempt vid dubbelbeskattning. Däremot kommer en i Sverige bosatt persons intjänade inkomst i Danmark, inte att räknas med i det svenska beskattningsunderlaget eftersom Sverige tillämpar full exemption. Den första delen har jag avslutat med att se på hur de danska och svenska beskattningsreglerna förhåller sig till EG-rätten. Trots att frågor om direkta skatter inte faller in under gemenskapens behörighet, så skall medlems-staterna ändå respektera EG-rätten på detta område. Medlemsstaterna får därför inte tillämpa regler som kan strida mot exempelvis diskriminerings- och/eller restriktionsförbudet inom EG-rätten. Med diskrimineringsförbudet menas att ingen medborgare inom unionen skall behandlas negativt p.g.a. sin nationalitet. Enligt EG-domstolens praxis kan en skattemässig olikbehandling, vad avser rätten till avdragsmöjligheter, utgöra ett brott mot diskrimineringsförbudet. Den svenska beskattningen av begränsat skattskyldiga, kan därför anses strida mot EG-rätten. Detta blir särskilt aktuellt i de fall då en i Danmark bosatt person förvärvar en låg lön från Sverige, som endast skulle träffats av kommunal inkomstskatt på 31% vid obegränsad skattskyldighet, samtidigt som han har stora omkostnader. Det är nämligen fullt möjligt att de kostnader, som skulle varit avdragsgilla vid obegränsad skattskyldighet, utgör ett större belopp än vad personen sparat p.g.a. den lägre beskattningen. Den begränsat skattskyldige skulle i dessa fall behandlas på ett mindre förmånligt sätt än de i Sverige obegränsat skattskyldiga. Däremot är den danska lagstiftningen i överensstämmelse med EG-rätten eftersom avdrag tillåts för arbetstagarens personliga- och familjesituation. Efter beskattningsdelen, går jag in på hur socialförsäkringsrätten ser ut för personer i Sverige och Danmark. Precis som i beskattningsdelen inleder jag med att utreda de interna reglerna för socialförsäkringsförmåner i respektive land. Förmånerna har inordnats enligt den EG-rättsliga förordningen 1408/71. Reglerna liknar varandra i stort, men avvikelser förekommer. Som exempel kan nämnas sjukvården, vilken är gratis i Danmark men inte i Sverige. Det skall också nämnas att sjukvårdssystemet inte helt tillhör det svenska socialförsäkringssystemet eftersom det till stora delar är skattefinansierat. Den största skillnaden mellan Danmarks och Sveriges socialförsäkringssystem är just finansieringen. Det danska systemet finansieras direkt av arbetstagarna medan det svenska finansieras av arbetsgivarna. Jag tar sedan och tillämpar EG-rätten på området för socialförsäkringsrätt, för att finna ut vilket socialförsäkringsskydd som personer som arbetspendlar mellan Sverige och Danmark har rätt till. EG-rätten består här till huvudsak av förordning 1408/71. Förordningen samordnar EU-staternas socialförsäkringssystem men säger ingenting om hur deras nationella system skall vara uppbyggda. Enligt förordningen skall en arbetstagare som huvudregel omfattas av lagstiftningen i den stat där han arbetar. Detta innebär oftast att de sociala förmånerna skall bekostas av arbetsstaten. Det skall dock poängteras att trots att arbetsstaten bär kostnaden för förmånen, är det inte säkert att den också utger förmånen. Avslutningsvis har jag genomfört en kortare analys av uppsatsens viktigaste delar. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1560505
- author
- Nilsson, Fredrik
- supervisor
- organization
- year
- 2002
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Skatterätt, Socialrätt
- language
- Swedish
- id
- 1560505
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:26
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:26
@misc{1560505,
abstract = {{I min uppsats redogör jag för beskattningssituationen samt de sociala trygghetssystemen för arbetspendlare i Öresundsregionen. Anledningen till att jag behandlar båda dessa ämnen, är att jag tycker det är viktigt för helhetsbilden då ämnena kan sägas bero på varandra. Med detta menar jag att ett land med höga socialavgifter kan nästan uteslutande finansiera sin välfärd med dessa avgifter och i gengäld ha en lägre skatt. Omvänt gäller för ett land med låga sociala avgifter. Trots det nära sambandet mellan beskattningen och de sociala trygghetssystemen, har jag valt att behandla de var för sig utan någon utpräglad integrering. I första delen av uppsatsen har jag utrett beskattningssituationen för svenska och danska arbetstagare. Jag har här funnit att båda länderna i stort sett grundar sina beskattningsanspråk på samma principer avseende deras obegränsat- respektive begränsat skattskyldiga. Detta innebär att beskattningsanspråken grundas på domicilprincipen som huvudregel, men att det också förekommer skatteregler som är grundade på källstatsprincipen. Trots likheterna i de grundläggande principerna, förekommer det materiella skillnader i lagregleringen av skatterna. Begränsat skattskyldiga i Sverige beskattas med en källskatt på 25 % av inkomsten och saknar möjligheter att göra avdrag. I Danmark beskattas begränsat skattskyldiga med samma skattesats som gäller för där obegränsat skattskyldiga, men får i gengäld göra avdrag för kostnader för intäkternas förvärvande. De personer som arbetspendlar d.v.s. arbetar i Danmark men är bosatta i ett annat land (s.k. gränsgångare) kan även välja att beskattas enligt särskilda gränsgångarregler. Skillnaden mot den normala beskattningen för de begränsat skattskyldiga är i detta fallet att en större avdragsrätt föreligger. Skattetrycket för arbetstagare i Danmark är generellt sett högre än i Sverige. Dessutom måste de danska arbetstagarna själva bekosta sitt sociala trygghetssystem, vilket i Sverige bekostas av arbetsgivarna. Jag har vidare behandlat dubbelbeskattningsavtalsrätten, i vilken stater reglerar hur deras skatteanspråk skall fördelas då personer från respektive land intjänar inkomster i varandras länder. Avtalen är nödvändiga för att bl.a. undvika att inkomsterna beskattas mer än en gång. Exempelvis kan nämnas fallet då en person, bosatt i Sverige, intjänar en del av sin inkomst i Danmark. Personen skulle behöva skatta för sin inkomst i Sverige då han är obegränsat skattskyldig här p.g.a. sin bosättning, men också i Danmark eftersom han där är begränsat skattskyldig och hans inkomst härstammar från en dansk källa. Inom det nordiska dubbelbeskattningsavtalet regleras Sveriges tillgodohavanden i beskattningshänseende med de övriga nordiska länderna. Avtalet anger att då en person bosatt i ett nordiskt land intjänar inkomst från ett annat nordiskt land, skall han endast beskattas i hemviststaten. Vad avser förhållandet mellan Sverige och Danmark tillämpar de dock ett undantag från denna huvudregel. Inkomsten beskattas nämligen i källstaten. Trots att inkomst som en i Danmark bosatt person intjänar i Sverige skall beskattas här, kan inkomsten ändå räknas med i det danska beskattningsunderlaget. Detta beror på att Danmark tillämpar alternativ exempt vid dubbelbeskattning. Däremot kommer en i Sverige bosatt persons intjänade inkomst i Danmark, inte att räknas med i det svenska beskattningsunderlaget eftersom Sverige tillämpar full exemption. Den första delen har jag avslutat med att se på hur de danska och svenska beskattningsreglerna förhåller sig till EG-rätten. Trots att frågor om direkta skatter inte faller in under gemenskapens behörighet, så skall medlems-staterna ändå respektera EG-rätten på detta område. Medlemsstaterna får därför inte tillämpa regler som kan strida mot exempelvis diskriminerings- och/eller restriktionsförbudet inom EG-rätten. Med diskrimineringsförbudet menas att ingen medborgare inom unionen skall behandlas negativt p.g.a. sin nationalitet. Enligt EG-domstolens praxis kan en skattemässig olikbehandling, vad avser rätten till avdragsmöjligheter, utgöra ett brott mot diskrimineringsförbudet. Den svenska beskattningen av begränsat skattskyldiga, kan därför anses strida mot EG-rätten. Detta blir särskilt aktuellt i de fall då en i Danmark bosatt person förvärvar en låg lön från Sverige, som endast skulle träffats av kommunal inkomstskatt på 31% vid obegränsad skattskyldighet, samtidigt som han har stora omkostnader. Det är nämligen fullt möjligt att de kostnader, som skulle varit avdragsgilla vid obegränsad skattskyldighet, utgör ett större belopp än vad personen sparat p.g.a. den lägre beskattningen. Den begränsat skattskyldige skulle i dessa fall behandlas på ett mindre förmånligt sätt än de i Sverige obegränsat skattskyldiga. Däremot är den danska lagstiftningen i överensstämmelse med EG-rätten eftersom avdrag tillåts för arbetstagarens personliga- och familjesituation. Efter beskattningsdelen, går jag in på hur socialförsäkringsrätten ser ut för personer i Sverige och Danmark. Precis som i beskattningsdelen inleder jag med att utreda de interna reglerna för socialförsäkringsförmåner i respektive land. Förmånerna har inordnats enligt den EG-rättsliga förordningen 1408/71. Reglerna liknar varandra i stort, men avvikelser förekommer. Som exempel kan nämnas sjukvården, vilken är gratis i Danmark men inte i Sverige. Det skall också nämnas att sjukvårdssystemet inte helt tillhör det svenska socialförsäkringssystemet eftersom det till stora delar är skattefinansierat. Den största skillnaden mellan Danmarks och Sveriges socialförsäkringssystem är just finansieringen. Det danska systemet finansieras direkt av arbetstagarna medan det svenska finansieras av arbetsgivarna. Jag tar sedan och tillämpar EG-rätten på området för socialförsäkringsrätt, för att finna ut vilket socialförsäkringsskydd som personer som arbetspendlar mellan Sverige och Danmark har rätt till. EG-rätten består här till huvudsak av förordning 1408/71. Förordningen samordnar EU-staternas socialförsäkringssystem men säger ingenting om hur deras nationella system skall vara uppbyggda. Enligt förordningen skall en arbetstagare som huvudregel omfattas av lagstiftningen i den stat där han arbetar. Detta innebär oftast att de sociala förmånerna skall bekostas av arbetsstaten. Det skall dock poängteras att trots att arbetsstaten bär kostnaden för förmånen, är det inte säkert att den också utger förmånen. Avslutningsvis har jag genomfört en kortare analys av uppsatsens viktigaste delar.}},
author = {{Nilsson, Fredrik}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Ett EG-rättsligt perspektiv på personbeskattningen och de sociala trygghetssystemen i Öresundsregionen}},
year = {{2002}},
}