Advanced

Internprissättning - ur ett skattekonkurrens- och skatteplaneringsperspektiv

Nilsson, Liselotte (2001)
Department of Law
Abstract
Internprissättningen kan av multinationella koncerner användas som ett instrument för fördelningen av vinster och förluster mellan koncernbolagen. Vid en sådan fördelning har företagen en rad aspekter att ta hänsyn till. Hit hör företagsekonomiska aspekter, koncernens vinstmaximering och skattemässiga besparingar, och inte minst skatteplanering. Ytterst handlar det om beskattningsunderlagets fördelning mellan två eller flera stater. Den internationellt erkända armlängdsprincipen ligger till grund för prissättningen mellan närstående företag. Den har stöd i såväl OECDs modellavtal artikel 9 som dess riktlinjer för internprissättning. Armlängdsprincipen går ut på att interprissättningen mellan koncernföretagen skall vara opåverkad av... (More)
Internprissättningen kan av multinationella koncerner användas som ett instrument för fördelningen av vinster och förluster mellan koncernbolagen. Vid en sådan fördelning har företagen en rad aspekter att ta hänsyn till. Hit hör företagsekonomiska aspekter, koncernens vinstmaximering och skattemässiga besparingar, och inte minst skatteplanering. Ytterst handlar det om beskattningsunderlagets fördelning mellan två eller flera stater. Den internationellt erkända armlängdsprincipen ligger till grund för prissättningen mellan närstående företag. Den har stöd i såväl OECDs modellavtal artikel 9 som dess riktlinjer för internprissättning. Armlängdsprincipen går ut på att interprissättningen mellan koncernföretagen skall vara opåverkad av intressegemenskapen och således uppfylla kraven på marknadsmässiga villkor. Om inte armlängdsprincipen efterföljs kan det företag som förlorar inkomster upptaxeras med motsvarande belopp. För svenskt vidkommande har armlängdsprincipen sin motsvarighet i korrigeringsregeln, 14:19 Inkomstskattelagen. Vid tillämpningen av armlängdsprincipen skall en rad omständigheter beaktas, exempelvis jämförbarhetsanalys, godtagande av faktiska affärshändelser, upprepade förluster, funktionsanalys m.m. Riktlinjerna rekommenderar två typer av metoder för fastställandet av armlängdsprincipen. De tre traditionella transaktionsbaserade metoderna är att föredra eftersom de är de mest direkta metoderna. För de fall de av praktiska skäl inte kan användas tillhandahålls två transaktionsbaserade vinstmetoder. Vid det praktiska fastställandet av internpris är kraven på de skattskyldiga att tillhandahålla dokumentation av avgörande betydelse. OECDs skattekonkurrensrapport från 1998 tar upp fyra nyckelfaktorer för identifieringen av skadliga förmånliga skatteordningar, under övriga faktorer återfinns underlåtenhet att följa internationella internprissättningsprinciper. Rekommendationen att följa riktlinjerna ges. I skattekonkurrensrapporten 2000 identifieras skadliga förmånliga skatteordningar med utgångspunkt i 1998 års rapport. Internprissättningsreglerna var inte föremål för särskild granskning men några av dem innebär ett kringgående av internprissättningsproblematiken och därmed ett avsteg från armlängdsprincipen. Med utgångspunkt i tre olika typer av regler exemplifierade av skatteordningar från tre olika länder kan slutsatsen dras att regler som syftar till att förenkla internprissättningen för vissa typer av verksamheter och som innebär ett avsteg från armlängdsprincipen har blivit identifierade som skadliga förmånliga skatteordningar. I framtiden kommer sannolikt regler för safe harbour och Advance Pricing Arrangement (APA) att identifieras som skadlig förmånlig skatteordning. Likaså kommer troligtvis de svenska reglernas brist på anvisningar och dokumentationskrav få svårt att undgå en identifiering som skadlig förmånlig skatteordning vid en eventuell granskning. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Nilsson, Liselotte
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Skatterätt
language
Swedish
id
1560589
date added to LUP
2010-03-08 15:55:26
date last changed
2010-03-08 15:55:26
@misc{1560589,
  abstract     = {Internprissättningen kan av multinationella koncerner användas som ett instrument för fördelningen av vinster och förluster mellan koncernbolagen. Vid en sådan fördelning har företagen en rad aspekter att ta hänsyn till. Hit hör företagsekonomiska aspekter, koncernens vinstmaximering och skattemässiga besparingar, och inte minst skatteplanering. Ytterst handlar det om beskattningsunderlagets fördelning mellan två eller flera stater. Den internationellt erkända armlängdsprincipen ligger till grund för prissättningen mellan närstående företag. Den har stöd i såväl OECDs modellavtal artikel 9 som dess riktlinjer för internprissättning. Armlängdsprincipen går ut på att interprissättningen mellan koncernföretagen skall vara opåverkad av intressegemenskapen och således uppfylla kraven på marknadsmässiga villkor. Om inte armlängdsprincipen efterföljs kan det företag som förlorar inkomster upptaxeras med motsvarande belopp. För svenskt vidkommande har armlängdsprincipen sin motsvarighet i korrigeringsregeln, 14:19 Inkomstskattelagen. Vid tillämpningen av armlängdsprincipen skall en rad omständigheter beaktas, exempelvis jämförbarhetsanalys, godtagande av faktiska affärshändelser, upprepade förluster, funktionsanalys m.m. Riktlinjerna rekommenderar två typer av metoder för fastställandet av armlängdsprincipen. De tre traditionella transaktionsbaserade metoderna är att föredra eftersom de är de mest direkta metoderna. För de fall de av praktiska skäl inte kan användas tillhandahålls två transaktionsbaserade vinstmetoder. Vid det praktiska fastställandet av internpris är kraven på de skattskyldiga att tillhandahålla dokumentation av avgörande betydelse. OECDs skattekonkurrensrapport från 1998 tar upp fyra nyckelfaktorer för identifieringen av skadliga förmånliga skatteordningar, under övriga faktorer återfinns underlåtenhet att följa internationella internprissättningsprinciper. Rekommendationen att följa riktlinjerna ges. I skattekonkurrensrapporten 2000 identifieras skadliga förmånliga skatteordningar med utgångspunkt i 1998 års rapport. Internprissättningsreglerna var inte föremål för särskild granskning men några av dem innebär ett kringgående av internprissättningsproblematiken och därmed ett avsteg från armlängdsprincipen. Med utgångspunkt i tre olika typer av regler exemplifierade av skatteordningar från tre olika länder kan slutsatsen dras att regler som syftar till att förenkla internprissättningen för vissa typer av verksamheter och som innebär ett avsteg från armlängdsprincipen har blivit identifierade som skadliga förmånliga skatteordningar. I framtiden kommer sannolikt regler för safe harbour och Advance Pricing Arrangement (APA) att identifieras som skadlig förmånlig skatteordning. Likaså kommer troligtvis de svenska reglernas brist på anvisningar och dokumentationskrav få svårt att undgå en identifiering som skadlig förmånlig skatteordning vid en eventuell granskning.},
  author       = {Nilsson, Liselotte},
  keyword      = {Skatterätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Internprissättning - ur ett skattekonkurrens- och skatteplaneringsperspektiv},
  year         = {2001},
}