Advanced

Rätten till trygghet, tillhörighet och identitet - vårdnadsöverflyttningar i ett barnperspektiv

Nyberg, Anna (2006)
Department of Law
Abstract
Föreliggande examensarbete behandlar, utifrån ett barnperspektiv, vårdnadsöverflyttningar av barn placerade i familjehem. I arbetet belyses också några av de konsekvenser som kan följa av en vårdnadsöverflyttning. Uppsatsen omfattar även en empirisk undersökning rörande hur den praktiska tillämpningen av institutet vårdnadsöverflyttning ser ut idag. Här undersöks huruvida tillämpningen av institutet vårdnadsöverflyttning har påverkats av den lagändring som skedde år 2003. I dagens samhälle är det många barn som omhändertas, placeras i familjehem och under mycket lång tid vårdas i dessa hem. Här är det ytterst viktigt att samhället tar sitt ansvar och garanterar att dessa barn tillförsäkras samma rättigheter som andra barn har. Ett steg som... (More)
Föreliggande examensarbete behandlar, utifrån ett barnperspektiv, vårdnadsöverflyttningar av barn placerade i familjehem. I arbetet belyses också några av de konsekvenser som kan följa av en vårdnadsöverflyttning. Uppsatsen omfattar även en empirisk undersökning rörande hur den praktiska tillämpningen av institutet vårdnadsöverflyttning ser ut idag. Här undersöks huruvida tillämpningen av institutet vårdnadsöverflyttning har påverkats av den lagändring som skedde år 2003. I dagens samhälle är det många barn som omhändertas, placeras i familjehem och under mycket lång tid vårdas i dessa hem. Här är det ytterst viktigt att samhället tar sitt ansvar och garanterar att dessa barn tillförsäkras samma rättigheter som andra barn har. Ett steg som togs för att stärka de omhändertagna barnens rättsliga ställning och markera hänsynen till barnens behov var när institutet vårdnadsöverflyttning av barn infördes i 6 kap. 8 § FB år 1983. Ytterligare ett steg för att stärka barnens ställning togs när det infördes bestämmelser i 6 kap. 8 § 2 st. SoL och 13 § 4 st. LVU om att socialnämnden har en skyldighet att överväga huruvida nämnden skall väcka talan hos tingsrätten om en vårdnadsöverflyttning till familjehemsföräldrarna när barnet har varit placerat där i tre år. SoL: s och LVU: s reglering fungerar således tillsammans med 6 kap. 8 § FB. Institutet vårdnadsöverflyttning är dock inte ett självklart inslag i den svenska rätten och dess praktiska konsekvenser är omdebatterade. Vid en vårdnadsöverflyttning övertar familjehemsföräldrarna skyldigheten att tillgodose barnets behov som det anges i FB. Barnets biologiska föräldrar är dock även i fortsättningen underhållsskyldiga för barnet. Oavsett om omhändertagande och placering av barn sker med stöd av SoL eller LVU, skall syftet med ingripandet vara att återförena barnet med dess biologiska föräldrar. Vid en första anblick kan det tyckas att institutet vårdnadsöverflyttning inte är förenlig med återföreningsprincipen. Vid en närmare granskning kan dock följande tolkning göras. Om institutet vårdnadsöverflyttning används efter noggranna överväganden i varje enskilt fall där det är till barnets bästa, således som en genomtänkt åtgärd i enlighet med intentionerna i föräldrabalken och inte som en standardåtgärd när de biologiska föräldrarna brister, eller då familjehemsvården varat länge, så innebär en utökad användning inte nödvändigtvis en förändrad vårdideologi inom familjehemsvården. Detta skulle istället innebära en utökad möjlighet att ge en god vård i enlighet med sociallagarnas intentioner. De principer som styr den sociala barnavården, och här framförallt kontinuitetsprincipen, flexibilitetsprincipen och principen om barnets bästa, skulle i än större utsträckning kunna komma att tillämpas och följas. De barn som under lång tid vårdas i familjehem under sin uppväxt kan kanske i högre grad än hittills tillförsäkras trygghet, tillhörighet, identitet och nära relationer. Vi kommer nämligen aldrig att komma ifrån det faktum att det finns föräldrar som aldrig kommer att kunna ta hand om sina barn. Vi kommer alltid ha ett samhälle där barn vistas i andra familjer än sina egna. Samhället har ett ansvar för dessa barn att se till att de får leva under trygga, stabila och säkra förhållanden. På rättsområdet för vårdnadsöverflyttningar råder det idag en brist på förutsägbarhet och därmed en rättsosäkerhet. Bristen på förutsägbarhet grundar sig bland annat på de otillräckliga förarbetena rörande tillämpningen av bestämmelserna. Någon vägledning kan inte heller fås av praxis på området. Den undersökning som jag genomfört av mål från Malmö tingsrätt visar att tingsrätten har valt att inte själv redogöra för sina domskäl utan endast hänvisa tillbaka till socialnämndernas undersökningar. Dessutom har socialnämnden valt att endast väcka talan i solklara fall, vilket gör tolkningen av rekvisiten i 6 kap. 8 § FB svår. Även frågan huruvida institutet vårdnadsöverflyttning skall tillämpas med restriktivitet är oklar. Mycket talar dock för att institutet inte längre bör tillämpas restriktivt. Det bör dock påpekas att den praktiska tillämpningen än idag endast tillämpas i enstaka fall och därmed kan anses vara restriktiv. Av min empiriska undersökning framgår att socialnämnden valt att väcka talan i endast åtta fall under tidsperioden 1 januari, 2003 - 30 maj, 2006. Rättsosäkerheten ligger i att vi inte klart vet under vilka förutsättningar socialnämnden kommer att väcka talan och då vi inte kan förutse under vilka omständigheter domstolen är beredd att flytta över vårdnaden till familjehemsföräldrarna. Möjliga orsaker till att tillämpningen i praxis fortsätter att vara restriktiv skulle kunna vara att många som arbetar med dessa frågor fortfarande är av den åsikt att institutet vårdnadsöverflyttning inte är förenligt med principen om återförening. En annan orsak skulle kunna vara den oklara regleringen. Det är idag oklart när förutsättningarna är sådana att de överensstämmer med rekvisiten i 6 kap. 8 § FB. Ytterligare en trolig orsak till att socialnämnden väljer att endast väcka talan i solklara fall skulle kunna vara att socialnämnden känner en frustration över att nämnden inte kan göra fortsatta uppföljningar efter en vårdnadsöverflyttning. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Nyberg, Anna
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Familjerätt, Socialrätt
language
Swedish
id
1560784
date added to LUP
2010-03-08 15:55:27
date last changed
2010-03-08 15:55:27
@misc{1560784,
  abstract     = {Föreliggande examensarbete behandlar, utifrån ett barnperspektiv, vårdnadsöverflyttningar av barn placerade i familjehem. I arbetet belyses också några av de konsekvenser som kan följa av en vårdnadsöverflyttning. Uppsatsen omfattar även en empirisk undersökning rörande hur den praktiska tillämpningen av institutet vårdnadsöverflyttning ser ut idag. Här undersöks huruvida tillämpningen av institutet vårdnadsöverflyttning har påverkats av den lagändring som skedde år 2003. I dagens samhälle är det många barn som omhändertas, placeras i familjehem och under mycket lång tid vårdas i dessa hem. Här är det ytterst viktigt att samhället tar sitt ansvar och garanterar att dessa barn tillförsäkras samma rättigheter som andra barn har. Ett steg som togs för att stärka de omhändertagna barnens rättsliga ställning och markera hänsynen till barnens behov var när institutet vårdnadsöverflyttning av barn infördes i 6 kap. 8 § FB år 1983. Ytterligare ett steg för att stärka barnens ställning togs när det infördes bestämmelser i 6 kap. 8 § 2 st. SoL och 13 § 4 st. LVU om att socialnämnden har en skyldighet att överväga huruvida nämnden skall väcka talan hos tingsrätten om en vårdnadsöverflyttning till familjehemsföräldrarna när barnet har varit placerat där i tre år. SoL: s och LVU: s reglering fungerar således tillsammans med 6 kap. 8 § FB. Institutet vårdnadsöverflyttning är dock inte ett självklart inslag i den svenska rätten och dess praktiska konsekvenser är omdebatterade. Vid en vårdnadsöverflyttning övertar familjehemsföräldrarna skyldigheten att tillgodose barnets behov som det anges i FB. Barnets biologiska föräldrar är dock även i fortsättningen underhållsskyldiga för barnet. Oavsett om omhändertagande och placering av barn sker med stöd av SoL eller LVU, skall syftet med ingripandet vara att återförena barnet med dess biologiska föräldrar. Vid en första anblick kan det tyckas att institutet vårdnadsöverflyttning inte är förenlig med återföreningsprincipen. Vid en närmare granskning kan dock följande tolkning göras. Om institutet vårdnadsöverflyttning används efter noggranna överväganden i varje enskilt fall där det är till barnets bästa, således som en genomtänkt åtgärd i enlighet med intentionerna i föräldrabalken och inte som en standardåtgärd när de biologiska föräldrarna brister, eller då familjehemsvården varat länge, så innebär en utökad användning inte nödvändigtvis en förändrad vårdideologi inom familjehemsvården. Detta skulle istället innebära en utökad möjlighet att ge en god vård i enlighet med sociallagarnas intentioner. De principer som styr den sociala barnavården, och här framförallt kontinuitetsprincipen, flexibilitetsprincipen och principen om barnets bästa, skulle i än större utsträckning kunna komma att tillämpas och följas. De barn som under lång tid vårdas i familjehem under sin uppväxt kan kanske i högre grad än hittills tillförsäkras trygghet, tillhörighet, identitet och nära relationer. Vi kommer nämligen aldrig att komma ifrån det faktum att det finns föräldrar som aldrig kommer att kunna ta hand om sina barn. Vi kommer alltid ha ett samhälle där barn vistas i andra familjer än sina egna. Samhället har ett ansvar för dessa barn att se till att de får leva under trygga, stabila och säkra förhållanden. På rättsområdet för vårdnadsöverflyttningar råder det idag en brist på förutsägbarhet och därmed en rättsosäkerhet. Bristen på förutsägbarhet grundar sig bland annat på de otillräckliga förarbetena rörande tillämpningen av bestämmelserna. Någon vägledning kan inte heller fås av praxis på området. Den undersökning som jag genomfört av mål från Malmö tingsrätt visar att tingsrätten har valt att inte själv redogöra för sina domskäl utan endast hänvisa tillbaka till socialnämndernas undersökningar. Dessutom har socialnämnden valt att endast väcka talan i solklara fall, vilket gör tolkningen av rekvisiten i 6 kap. 8 § FB svår. Även frågan huruvida institutet vårdnadsöverflyttning skall tillämpas med restriktivitet är oklar. Mycket talar dock för att institutet inte längre bör tillämpas restriktivt. Det bör dock påpekas att den praktiska tillämpningen än idag endast tillämpas i enstaka fall och därmed kan anses vara restriktiv. Av min empiriska undersökning framgår att socialnämnden valt att väcka talan i endast åtta fall under tidsperioden 1 januari, 2003 - 30 maj, 2006. Rättsosäkerheten ligger i att vi inte klart vet under vilka förutsättningar socialnämnden kommer att väcka talan och då vi inte kan förutse under vilka omständigheter domstolen är beredd att flytta över vårdnaden till familjehemsföräldrarna. Möjliga orsaker till att tillämpningen i praxis fortsätter att vara restriktiv skulle kunna vara att många som arbetar med dessa frågor fortfarande är av den åsikt att institutet vårdnadsöverflyttning inte är förenligt med principen om återförening. En annan orsak skulle kunna vara den oklara regleringen. Det är idag oklart när förutsättningarna är sådana att de överensstämmer med rekvisiten i 6 kap. 8 § FB. Ytterligare en trolig orsak till att socialnämnden väljer att endast väcka talan i solklara fall skulle kunna vara att socialnämnden känner en frustration över att nämnden inte kan göra fortsatta uppföljningar efter en vårdnadsöverflyttning.},
  author       = {Nyberg, Anna},
  keyword      = {Familjerätt,Socialrätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Rätten till trygghet, tillhörighet och identitet - vårdnadsöverflyttningar i ett barnperspektiv},
  year         = {2006},
}