Advanced

Rätt i polisens register? - registerlagstiftningen och rättssäkerheten

Olsson, Mattias (2004)
Department of Law
Abstract
Detta examensarbete undersöka hur den svenska polis-registerlagstiftningen förhåller sig till rättsstatstanken. De personuppgifter som förekommer i polisen register är ofta av integritetskänslig karaktär. En viktig utgångs-punkt för analysen är därför, att undersöka vilka skydds-mekanismer det finns som kan förhindra godtyckliga kränkningar av den personliga integriteten. Personuppgiftslagen (1998:204) är den lag som större delen av regelverket för behandling av personuppgifter i Sverige bygger på. Lagen är subsidiär i förhållande till andra författningar som styr behandling av personuppgifter. Vid sidan av personuppgiftslagen, finns det för polisens verksamhet ett stort antal andra författningar som styr behand-lingen av personuppgifter.... (More)
Detta examensarbete undersöka hur den svenska polis-registerlagstiftningen förhåller sig till rättsstatstanken. De personuppgifter som förekommer i polisen register är ofta av integritetskänslig karaktär. En viktig utgångs-punkt för analysen är därför, att undersöka vilka skydds-mekanismer det finns som kan förhindra godtyckliga kränkningar av den personliga integriteten. Personuppgiftslagen (1998:204) är den lag som större delen av regelverket för behandling av personuppgifter i Sverige bygger på. Lagen är subsidiär i förhållande till andra författningar som styr behandling av personuppgifter. Vid sidan av personuppgiftslagen, finns det för polisens verksamhet ett stort antal andra författningar som styr behand-lingen av personuppgifter. De lagar som det här arbetet fokuserar på är: &#61623&semic lag (1998:620) om belastningsregister, &#61623&semic lag (1998:621) om misstankeregister, &#61623&semic polisdatalag (1998:622), och &#61623&semic lag (2000:344) om Schengens informationssystem. I genomgången av lagstiftningen träder bilden av ett omfattande system av skyddsbestämmelser fram. Dessa bestämmelser skall skydda både polisens brottsförebyggande verksamhet och den personliga integriteten. Bilden är dock inte odelat positiv utifrån den registrerades perspektiv. I många situationer saknas insyn i polisens behandling av personuppgifter. En möjlig åtgärd mot detta skulle vara att ge någon annan än den registrerade i uppdrag att bevaka det enskilda intresset. Detta skulle exempelvis kunna ske med rättegångsbalkens bestämmelser om offentliga ombud som förebild. En annan förbättring skulle kunna ske om den registrerade i efterhand skulle informeras om de uppgifter som registrerats. Detta arbete kritiserar även lagstiftningen för att innehålla vaga formule-ringar. Användningen av oprecisa begrepp riskerar i förläng-ningen att under-gräva legalitetsprincipen. Det finns också i några fall brister i lagstift-ningens överensstämmelse med proportionalitetsprincipen. Vissa bestämmelser kan medföra nackdelar för den enskilde, utan att någon rimlig nytta för det allmänna uppnås. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Olsson, Mattias
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Förvaltningsrätt
language
Swedish
id
1561010
date added to LUP
2010-03-08 15:55:27
date last changed
2010-03-08 15:55:27
@misc{1561010,
  abstract     = {Detta examensarbete undersöka hur den svenska polis-registerlagstiftningen förhåller sig till rättsstatstanken. De personuppgifter som förekommer i polisen register är ofta av integritetskänslig karaktär. En viktig utgångs-punkt för analysen är därför, att undersöka vilka skydds-mekanismer det finns som kan förhindra godtyckliga kränkningar av den personliga integriteten. Personuppgiftslagen (1998:204) är den lag som större delen av regelverket för behandling av personuppgifter i Sverige bygger på. Lagen är subsidiär i förhållande till andra författningar som styr behandling av personuppgifter. Vid sidan av personuppgiftslagen, finns det för polisens verksamhet ett stort antal andra författningar som styr behand-lingen av personuppgifter. De lagar som det här arbetet fokuserar på är: &#61623&semic lag (1998:620) om belastningsregister, &#61623&semic lag (1998:621) om misstankeregister, &#61623&semic polisdatalag (1998:622), och &#61623&semic lag (2000:344) om Schengens informationssystem. I genomgången av lagstiftningen träder bilden av ett omfattande system av skyddsbestämmelser fram. Dessa bestämmelser skall skydda både polisens brottsförebyggande verksamhet och den personliga integriteten. Bilden är dock inte odelat positiv utifrån den registrerades perspektiv. I många situationer saknas insyn i polisens behandling av personuppgifter. En möjlig åtgärd mot detta skulle vara att ge någon annan än den registrerade i uppdrag att bevaka det enskilda intresset. Detta skulle exempelvis kunna ske med rättegångsbalkens bestämmelser om offentliga ombud som förebild. En annan förbättring skulle kunna ske om den registrerade i efterhand skulle informeras om de uppgifter som registrerats. Detta arbete kritiserar även lagstiftningen för att innehålla vaga formule-ringar. Användningen av oprecisa begrepp riskerar i förläng-ningen att under-gräva legalitetsprincipen. Det finns också i några fall brister i lagstift-ningens överensstämmelse med proportionalitetsprincipen. Vissa bestämmelser kan medföra nackdelar för den enskilde, utan att någon rimlig nytta för det allmänna uppnås.},
  author       = {Olsson, Mattias},
  keyword      = {Förvaltningsrätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Rätt i polisens register? - registerlagstiftningen och rättssäkerheten},
  year         = {2004},
}