Juridiska föreningen, gudstjänster och marschmusik. En kritisk analys av Upphovsrättslagens reglering av framföranderätten
(2002)Department of Law
- Abstract
- Enligt den svenska upphovsrätten har upphovsmannen ensamrätt att framföra sitt verk offentligt. Detta leder naturligtvis till gränsdragningsfrågan om vilka framföranden som enligt URL framförs offentligt och vilka som framförs privat. Utgångspunkten är att framföranden som inte sker inför en sluten krets skall räknas som offentliga. En krets dit vem som helst har tillträde eller kan skaffa sig tillträde genom till exempel att förvärva medlemskap är således offentlig. Enligt kompletteringsregeln i 2 § 3 st. URL skall även vissa icke offentliga framföranden omfattas av ensamrätten och det är om åhörarkretsen är ''större'' samt framförandet sker inom en ''förvärvsverksamhet''. Undantagsregeln i 21 § URL stadgar dock att musikframföranden... (More)
- Enligt den svenska upphovsrätten har upphovsmannen ensamrätt att framföra sitt verk offentligt. Detta leder naturligtvis till gränsdragningsfrågan om vilka framföranden som enligt URL framförs offentligt och vilka som framförs privat. Utgångspunkten är att framföranden som inte sker inför en sluten krets skall räknas som offentliga. En krets dit vem som helst har tillträde eller kan skaffa sig tillträde genom till exempel att förvärva medlemskap är således offentlig. Enligt kompletteringsregeln i 2 § 3 st. URL skall även vissa icke offentliga framföranden omfattas av ensamrätten och det är om åhörarkretsen är ''större'' samt framförandet sker inom en ''förvärvsverksamhet''. Undantagsregeln i 21 § URL stadgar dock att musikframföranden måste vara det huvudsakliga ändamålet med arrangemanget för att framförandet skall omfattas av upphovsmannens rätt i situationer då framförandet sker ideellt. Detta är emellertid vad lagtext och förarbeten säger. HD har i rättsfallet ''Sjukhusmusik'' gått ifrån denna systematik. Istället avgjordes offentlighetsfrågan enligt huvudregeln i detta fall på att åhörarna inte hade något ''inbördes samband'' och att gruppen var ''heterogen'' och ''växlande''. Eftersom HD tolkat 2 § URL på detta sätt så uppfyller kompletteringsregeln inte längre något syfte. Enligt förarbetena var rekvisitet ''större'' i kompletteringsregeln , inte offentlighetsrekvisitet i huvudregeln, menat att bedöma åhörarnas inbördes relationer. För användare av musik innebär detta den allvarliga konsekvensen att icke-offentliga framföranden inför en ''större'', det vill säga icke-familjär, krets av åhörare omfattas av upphovsmannens rätt oavsett om framförandet skett i förvärvsverksamhet eller inte. Anledningen till denna upphovsmannavänliga tolkning av lagen är att HD anser att upphovsrättslagens syfte huvudsakligen är att skydda upphovsmannen, inte till exempel att verket skall spridas på det mest effektiva sättet till så många åhörare som möjligt. Detta innebär att någon intresseavvägning mellan upphovsmannens och användarens intressen inte görs, vilket naturligtvis drabbar användaren av verket. Orsaken till detta är att lagstiftaren inte tillräckligt tydligt angett vad som är målet med det upphovsrättsliga skyddet. Vid en jämförelse med till exempel tysk rätt, som ser upphovsrätten som ett medel att införa en naturrättsligt motiverad äganderätt, eller amerikansk rätt, som ser upphovsrätten som ett medel att öka bildningen i samhället, ger den svenska inställningen domstolarna en större möjlighet till fria tolkningar av upphovsrättslagen. Något som HD utnyttjat att på användarnas bekostnad stärka den upphovsrättsliga ensamrätten. Vad det gäller de framföranden som sker på JF-pubarna talar den nuvarande tolkningen av offentlighetskriteriet mot att åhörarkretsen skall anses vara sluten. Detta beroende på att 2000 tvångsanslutna medlemmar i en förening knappast kan anses uppfylla det av HD införda kravet på ''inbördes samband'' om inte tvångsintagna patienter på en sjukhusavdelning gör detta. Däremot torde marschmusikregeln i 21 § URL kunna tillämpas då det huvudsakliga syftet med pubarna inte är att framföra musik och JF driver dessa pubar ideellt utan vinstintresse. Jag anser dock att både en semantisk och teleologisk tolkning av 2 § URL talar för att framförandena på JF-pubarna är icke-offentliga och därmed fria. Dessutom kan det framföras ekonomiska argument mot att upphovsmannens rätt att förhindra framföranden skall omfatta sådana tillfällen då ideella föreningar spelar den skiva som de köpt för sina medlemmar. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1561064
- author
- Oxhamre, Christian
- supervisor
- organization
- year
- 2002
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Immaterialrätt
- language
- Swedish
- id
- 1561064
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:27
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:27
@misc{1561064,
abstract = {{Enligt den svenska upphovsrätten har upphovsmannen ensamrätt att framföra sitt verk offentligt. Detta leder naturligtvis till gränsdragningsfrågan om vilka framföranden som enligt URL framförs offentligt och vilka som framförs privat. Utgångspunkten är att framföranden som inte sker inför en sluten krets skall räknas som offentliga. En krets dit vem som helst har tillträde eller kan skaffa sig tillträde genom till exempel att förvärva medlemskap är således offentlig. Enligt kompletteringsregeln i 2 § 3 st. URL skall även vissa icke offentliga framföranden omfattas av ensamrätten och det är om åhörarkretsen är ''större'' samt framförandet sker inom en ''förvärvsverksamhet''. Undantagsregeln i 21 § URL stadgar dock att musikframföranden måste vara det huvudsakliga ändamålet med arrangemanget för att framförandet skall omfattas av upphovsmannens rätt i situationer då framförandet sker ideellt. Detta är emellertid vad lagtext och förarbeten säger. HD har i rättsfallet ''Sjukhusmusik'' gått ifrån denna systematik. Istället avgjordes offentlighetsfrågan enligt huvudregeln i detta fall på att åhörarna inte hade något ''inbördes samband'' och att gruppen var ''heterogen'' och ''växlande''. Eftersom HD tolkat 2 § URL på detta sätt så uppfyller kompletteringsregeln inte längre något syfte. Enligt förarbetena var rekvisitet ''större'' i kompletteringsregeln , inte offentlighetsrekvisitet i huvudregeln, menat att bedöma åhörarnas inbördes relationer. För användare av musik innebär detta den allvarliga konsekvensen att icke-offentliga framföranden inför en ''större'', det vill säga icke-familjär, krets av åhörare omfattas av upphovsmannens rätt oavsett om framförandet skett i förvärvsverksamhet eller inte. Anledningen till denna upphovsmannavänliga tolkning av lagen är att HD anser att upphovsrättslagens syfte huvudsakligen är att skydda upphovsmannen, inte till exempel att verket skall spridas på det mest effektiva sättet till så många åhörare som möjligt. Detta innebär att någon intresseavvägning mellan upphovsmannens och användarens intressen inte görs, vilket naturligtvis drabbar användaren av verket. Orsaken till detta är att lagstiftaren inte tillräckligt tydligt angett vad som är målet med det upphovsrättsliga skyddet. Vid en jämförelse med till exempel tysk rätt, som ser upphovsrätten som ett medel att införa en naturrättsligt motiverad äganderätt, eller amerikansk rätt, som ser upphovsrätten som ett medel att öka bildningen i samhället, ger den svenska inställningen domstolarna en större möjlighet till fria tolkningar av upphovsrättslagen. Något som HD utnyttjat att på användarnas bekostnad stärka den upphovsrättsliga ensamrätten. Vad det gäller de framföranden som sker på JF-pubarna talar den nuvarande tolkningen av offentlighetskriteriet mot att åhörarkretsen skall anses vara sluten. Detta beroende på att 2000 tvångsanslutna medlemmar i en förening knappast kan anses uppfylla det av HD införda kravet på ''inbördes samband'' om inte tvångsintagna patienter på en sjukhusavdelning gör detta. Däremot torde marschmusikregeln i 21 § URL kunna tillämpas då det huvudsakliga syftet med pubarna inte är att framföra musik och JF driver dessa pubar ideellt utan vinstintresse. Jag anser dock att både en semantisk och teleologisk tolkning av 2 § URL talar för att framförandena på JF-pubarna är icke-offentliga och därmed fria. Dessutom kan det framföras ekonomiska argument mot att upphovsmannens rätt att förhindra framföranden skall omfatta sådana tillfällen då ideella föreningar spelar den skiva som de köpt för sina medlemmar.}},
author = {{Oxhamre, Christian}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Juridiska föreningen, gudstjänster och marschmusik. En kritisk analys av Upphovsrättslagens reglering av framföranderätten}},
year = {{2002}},
}