Advanced

Skattekonkurrens. Utbyte av information för beskattningsändamål - inom EU och OECD.

Petersson, Jenny (2003)
Department of Law
Abstract
Bland globaliseringens effekter på staters ekonomi intar företeelsen &quot&semicskattekonkurrens&quot&semic en framträdande roll. Denna skattekonkurrens uppfattas av många stater uppvisa skadliga effekter hänförliga till försvagande av det egna skatteunderlaget. Av denna anledning har arbete utförts inom olika internationella organisationer, i syfte att minimera skadlig skattekonkurrens. En flitigt använd motåtgärd är informationsutbyte för beskattningsändamål mellan medlemsstater, innebärande att skattemyndigheten i en juridisk eller fysisk persons registrerings- respektive hemviststat bereds tillgång till bankinformation i en annan stat och därigenom kan, i hemviststaten, beskatta inkomster uppburna eller investerade utomlands. Ett... (More)
Bland globaliseringens effekter på staters ekonomi intar företeelsen &quot&semicskattekonkurrens&quot&semic en framträdande roll. Denna skattekonkurrens uppfattas av många stater uppvisa skadliga effekter hänförliga till försvagande av det egna skatteunderlaget. Av denna anledning har arbete utförts inom olika internationella organisationer, i syfte att minimera skadlig skattekonkurrens. En flitigt använd motåtgärd är informationsutbyte för beskattningsändamål mellan medlemsstater, innebärande att skattemyndigheten i en juridisk eller fysisk persons registrerings- respektive hemviststat bereds tillgång till bankinformation i en annan stat och därigenom kan, i hemviststaten, beskatta inkomster uppburna eller investerade utomlands. Ett problem, uppkommande i samband med informationsutbyte, är att utbytet för den ena av två stater framstår som ofördelaktigt. För de stater som utnyttjar skattesystem som en attraherande faktor för utländska investerare, utgör effektiv banksekretess en nödvändighet för attraktionskraft. När dessa stater således bereder utländska skattemyndigheter insyn i och tillgång till, bankinformation, förlorar attraktionskraften en stor del av sin styrka. Tre olika former av informationsutbyte förekommer i den internationella kontexten&semic spontant, automatiskt, samt på begäran gällande en specificerad skattskyldig. Det automatiska utbytet torde vara det mest frekvent förekommande. Syftet med föreliggande uppsats är att utreda närmare metod, mål och form för detta informationsutbyte samt att studera skadlig skattekonkurrens och dess verkningar. På den europeiska arenan är antagandet i juni år 2003 av det så kallade &quot&semicsparandedirektivet&quot&semic, initiativet till vilket utgjorde en av tre delar i &quot&semicskattepaketet&quot&semic från 1997, ett intressant inslag såväl gällande samarbetet inom EU som själva frågan om informationsutbyte. I förhållande till direktivet kan konstateras att ett antal tillämpningsproblem torde vara att förutse och att själva tillämpningsområdet inte omfattar samtliga sparandeformer, vilket i viss utsträckning begränsar direktivets effekter. Samtidigt utgör direktivet trots allt en nödvändig samordning av beskattning av sparande inom gemenskapen och det enhälliga antagandet av direktivet, på ett för många medlemsstater känsligt område, måste anses vara ett framsteg för det europeiska samarbetet i stort. Inom OECD har ett antal rapporter utarbetats innehållande klassificering av stater såsom skatteparadis och parallellskattestater, liksom rekommendationer och riktlinjer i syfte att eliminera skadlig skattekonkurrens. Trots att samarbetet inom OECD uppvisar vissa svagheter&semic det relativt låga antalet medlemsstater samt bristen på sanktionsmöjligheter, har arbetet visat sig vara mycket effektivt. Uppenbarligen önskar stater ytterst ogärna listas såsom skatteparadis och särskilt ogärna såsom skatteparadis som inte samarbetar. Ett stort antal skatteåtgärder, klassificerade såsom skadliga, har således avskaffats till följd av OECD-rapporterna. På området för skadlig skattekonkurrens återstår ett stort antal frågor att lösa och så länge världens samtliga skattesystem inte är fullständigt samordnade, kommer inkonsistenser att förekomma&semic vilka även kommer att utnyttjas av driftiga skattskyldiga. Även om en viss nivå av skattekonkurrens kan uppvisa positiva konsekvenser, såsom exempelvis en ökad effektivitet och handläggningshastighet, torde de flesta effekterna anses vara negativa. Om informationsutbytet får genomslag världen över kommer dessa skadliga effekter troligen att minska avsevärt. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Petersson, Jenny
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
EG-rätt, Skatterätt
language
Swedish
id
1561264
date added to LUP
2010-03-08 15:55:27
date last changed
2010-03-08 15:55:27
@misc{1561264,
  abstract     = {Bland globaliseringens effekter på staters ekonomi intar företeelsen &quot&semicskattekonkurrens&quot&semic en framträdande roll. Denna skattekonkurrens uppfattas av många stater uppvisa skadliga effekter hänförliga till försvagande av det egna skatteunderlaget. Av denna anledning har arbete utförts inom olika internationella organisationer, i syfte att minimera skadlig skattekonkurrens. En flitigt använd motåtgärd är informationsutbyte för beskattningsändamål mellan medlemsstater, innebärande att skattemyndigheten i en juridisk eller fysisk persons registrerings- respektive hemviststat bereds tillgång till bankinformation i en annan stat och därigenom kan, i hemviststaten, beskatta inkomster uppburna eller investerade utomlands. Ett problem, uppkommande i samband med informationsutbyte, är att utbytet för den ena av två stater framstår som ofördelaktigt. För de stater som utnyttjar skattesystem som en attraherande faktor för utländska investerare, utgör effektiv banksekretess en nödvändighet för attraktionskraft. När dessa stater således bereder utländska skattemyndigheter insyn i och tillgång till, bankinformation, förlorar attraktionskraften en stor del av sin styrka. Tre olika former av informationsutbyte förekommer i den internationella kontexten&semic spontant, automatiskt, samt på begäran gällande en specificerad skattskyldig. Det automatiska utbytet torde vara det mest frekvent förekommande. Syftet med föreliggande uppsats är att utreda närmare metod, mål och form för detta informationsutbyte samt att studera skadlig skattekonkurrens och dess verkningar. På den europeiska arenan är antagandet i juni år 2003 av det så kallade &quot&semicsparandedirektivet&quot&semic, initiativet till vilket utgjorde en av tre delar i &quot&semicskattepaketet&quot&semic från 1997, ett intressant inslag såväl gällande samarbetet inom EU som själva frågan om informationsutbyte. I förhållande till direktivet kan konstateras att ett antal tillämpningsproblem torde vara att förutse och att själva tillämpningsområdet inte omfattar samtliga sparandeformer, vilket i viss utsträckning begränsar direktivets effekter. Samtidigt utgör direktivet trots allt en nödvändig samordning av beskattning av sparande inom gemenskapen och det enhälliga antagandet av direktivet, på ett för många medlemsstater känsligt område, måste anses vara ett framsteg för det europeiska samarbetet i stort. Inom OECD har ett antal rapporter utarbetats innehållande klassificering av stater såsom skatteparadis och parallellskattestater, liksom rekommendationer och riktlinjer i syfte att eliminera skadlig skattekonkurrens. Trots att samarbetet inom OECD uppvisar vissa svagheter&semic det relativt låga antalet medlemsstater samt bristen på sanktionsmöjligheter, har arbetet visat sig vara mycket effektivt. Uppenbarligen önskar stater ytterst ogärna listas såsom skatteparadis och särskilt ogärna såsom skatteparadis som inte samarbetar. Ett stort antal skatteåtgärder, klassificerade såsom skadliga, har således avskaffats till följd av OECD-rapporterna. På området för skadlig skattekonkurrens återstår ett stort antal frågor att lösa och så länge världens samtliga skattesystem inte är fullständigt samordnade, kommer inkonsistenser att förekomma&semic vilka även kommer att utnyttjas av driftiga skattskyldiga. Även om en viss nivå av skattekonkurrens kan uppvisa positiva konsekvenser, såsom exempelvis en ökad effektivitet och handläggningshastighet, torde de flesta effekterna anses vara negativa. Om informationsutbytet får genomslag världen över kommer dessa skadliga effekter troligen att minska avsevärt.},
  author       = {Petersson, Jenny},
  keyword      = {EG-rätt,Skatterätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Skattekonkurrens. Utbyte av information för beskattningsändamål - inom EU och OECD.},
  year         = {2003},
}