Advanced

Rättsskyddssubjektet i människohandelslagstiftningen: om offer för människohandel för sexuella ändamål

Pälvärinne, Joel (2008)
Department of Law
Abstract
Straffrättens rättssubjekt är konstruerad som en fri, autonom och rationell individ som har möjligheten utföra fria och självständiga val. Traditionell straffrättslig forskning brukar avse relationen mellan staten och gärningsmannen. Staten inskränker gärningssubjektets frihet genom konstruktionen av brottsliga gärningar som är förbundna med sanktioner. En annan straffrättslig relation utgörs av gärningsmannen och brottsoffret. I denna relation är det gärningsmannens angrepp mot brottsoffrets frihet som står i fokus. Det straffrättsliga subjektet utgör ramen för bedömningen av både gärningsmannen och brottsoffret, även om det kan argumenteras att offret befinner sig i en situation med färre valmöjligheter än gärningsmannen. Straffrätten... (More)
Straffrättens rättssubjekt är konstruerad som en fri, autonom och rationell individ som har möjligheten utföra fria och självständiga val. Traditionell straffrättslig forskning brukar avse relationen mellan staten och gärningsmannen. Staten inskränker gärningssubjektets frihet genom konstruktionen av brottsliga gärningar som är förbundna med sanktioner. En annan straffrättslig relation utgörs av gärningsmannen och brottsoffret. I denna relation är det gärningsmannens angrepp mot brottsoffrets frihet som står i fokus. Det straffrättsliga subjektet utgör ramen för bedömningen av både gärningsmannen och brottsoffret, även om det kan argumenteras att offret befinner sig i en situation med färre valmöjligheter än gärningsmannen. Straffrätten bör inte hindra den fria och oberoende individens möjlighet att utföra fria val. Människohandel anses utgöra ett angrepp mot offrets frihet. Av detta följer att offrets frihet och möjligheter att utöva sitt fria val utgör en vanlig utgångspunkt vid bedömningen av en påstådd människohandelsgärning. Särskilt gäller detta för den form av människohandel som syftar till att offret skall utsättas för sexualbrott eller utnyttjas för tillhandahållande av tillfälliga sexuella tjänster. Människohandel av detta slag förknippas inte sällan med kvinnor försatta i prostitution och koppleriliknande situationer. Det anses inte möjligt att samtycka till prostitution och koppleri enligt svensk rätt, men den prostituerades val att prostituera sig är inte förbunden med några sanktioner. Trots att det inte anses möjligt att samtycka till människohandel med sexuellt utnyttjandesyfte så förekommer ibland i domstolarna frågan huruvida offret frivilligt prostituerat sig. Frågan om graden av frivillighet till prostitution är ofta förbunden med frågan om gärningsmannens användande av s.k. otillbörliga medel. De otillbörliga medlen kan sägas definiera själva människohandelsbrottet eftersom de omfattar de straffvärda handlingar som en gärningsman kan använda sig av för att försätta offret i en ofrihetssituation. Människohandel för sexuella ändamål brukar ofta kopplas samman med prostitution och koppleri trots att brotten har olika skyddsintressen. Människohandel har varit föremål för omfattande diskussion under början av 2000-talet. Den typ av människohandel som syftar till att offret skall utsättas för sexualbrott eller utnyttjas för tillfälliga sexuella förbindelser har stått i särskild fokus. Till följd av det s.k. Palermoprotokollet och EU:s rambeslut om människohandel infördes i Sverige en bestämmelse om människohandel i brottsbalken 2002. Inledningsvis inriktades brottet enbart mot förfaranden syftande till sexuellt utnyttjande av offret, men sedan 2004 omfattas utnyttjanden även i krigstjänst, tvångsarbete eller något annat sådant tvångstillstånd, utnyttjande för avlägsnande av organ eller utnyttjande i en situation som innebär nödläge för den utsatte. Denna uppsats behandlar den svenska straffrättsliga regleringen av människohandel för sexuella ändamål ur ett offerperspektiv. Utgångspunkten för uppsatsen är ifrågasättandet av rättssubjektet, här i form av brottsoffret, som en fri och autonom individ med kapacitet att göra fria val oberoende av social kontext. Utifrån detta analyseras vilka diskurser som uttrycks i konstruktionen av rättsskyddssubjektet. Huvudsakligen analyseras hur människohandelsoffret förhåller sig till straffrättens presumtion om rättsskyddssubjektets fria vilja. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Pälvärinne, Joel
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Straffrätt
language
Swedish
id
1561378
date added to LUP
2010-03-08 15:55:28
date last changed
2010-03-08 15:55:28
@misc{1561378,
  abstract     = {Straffrättens rättssubjekt är konstruerad som en fri, autonom och rationell individ som har möjligheten utföra fria och självständiga val. Traditionell straffrättslig forskning brukar avse relationen mellan staten och gärningsmannen. Staten inskränker gärningssubjektets frihet genom konstruktionen av brottsliga gärningar som är förbundna med sanktioner. En annan straffrättslig relation utgörs av gärningsmannen och brottsoffret. I denna relation är det gärningsmannens angrepp mot brottsoffrets frihet som står i fokus. Det straffrättsliga subjektet utgör ramen för bedömningen av både gärningsmannen och brottsoffret, även om det kan argumenteras att offret befinner sig i en situation med färre valmöjligheter än gärningsmannen. Straffrätten bör inte hindra den fria och oberoende individens möjlighet att utföra fria val. Människohandel anses utgöra ett angrepp mot offrets frihet. Av detta följer att offrets frihet och möjligheter att utöva sitt fria val utgör en vanlig utgångspunkt vid bedömningen av en påstådd människohandelsgärning. Särskilt gäller detta för den form av människohandel som syftar till att offret skall utsättas för sexualbrott eller utnyttjas för tillhandahållande av tillfälliga sexuella tjänster. Människohandel av detta slag förknippas inte sällan med kvinnor försatta i prostitution och koppleriliknande situationer. Det anses inte möjligt att samtycka till prostitution och koppleri enligt svensk rätt, men den prostituerades val att prostituera sig är inte förbunden med några sanktioner. Trots att det inte anses möjligt att samtycka till människohandel med sexuellt utnyttjandesyfte så förekommer ibland i domstolarna frågan huruvida offret frivilligt prostituerat sig. Frågan om graden av frivillighet till prostitution är ofta förbunden med frågan om gärningsmannens användande av s.k. otillbörliga medel. De otillbörliga medlen kan sägas definiera själva människohandelsbrottet eftersom de omfattar de straffvärda handlingar som en gärningsman kan använda sig av för att försätta offret i en ofrihetssituation. Människohandel för sexuella ändamål brukar ofta kopplas samman med prostitution och koppleri trots att brotten har olika skyddsintressen. Människohandel har varit föremål för omfattande diskussion under början av 2000-talet. Den typ av människohandel som syftar till att offret skall utsättas för sexualbrott eller utnyttjas för tillfälliga sexuella förbindelser har stått i särskild fokus. Till följd av det s.k. Palermoprotokollet och EU:s rambeslut om människohandel infördes i Sverige en bestämmelse om människohandel i brottsbalken 2002. Inledningsvis inriktades brottet enbart mot förfaranden syftande till sexuellt utnyttjande av offret, men sedan 2004 omfattas utnyttjanden även i krigstjänst, tvångsarbete eller något annat sådant tvångstillstånd, utnyttjande för avlägsnande av organ eller utnyttjande i en situation som innebär nödläge för den utsatte. Denna uppsats behandlar den svenska straffrättsliga regleringen av människohandel för sexuella ändamål ur ett offerperspektiv. Utgångspunkten för uppsatsen är ifrågasättandet av rättssubjektet, här i form av brottsoffret, som en fri och autonom individ med kapacitet att göra fria val oberoende av social kontext. Utifrån detta analyseras vilka diskurser som uttrycks i konstruktionen av rättsskyddssubjektet. Huvudsakligen analyseras hur människohandelsoffret förhåller sig till straffrättens presumtion om rättsskyddssubjektets fria vilja.},
  author       = {Pälvärinne, Joel},
  keyword      = {Straffrätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Rättsskyddssubjektet i människohandelslagstiftningen: om offer för människohandel för sexuella ändamål},
  year         = {2008},
}