Advanced

Skyddet för know-how under avtalsförhandlingar - en studie kring FHL, lojalitetsplikten och sekretessklausuler

Regnér, Emma (2001)
Department of Law
Abstract
Uppsatsen syftar till att belysa det skydd företagets know-how åtnjuter i samband med avtalsförhandlingar. Detta görs genom att behandla de tre aspekterna FHL, lojalitetsplikten och sekretessklausuler. I dagens samhälle är kunskap och know-how allt viktigare tillgångar för företaget. Denna utveckling har tyvärr bidragit till att angrepp på företagens know-how har blivit allt vanligare. Vid avtalsförhandlingar beträffande överlåtelse av know-how ställs företaget ofta inför ett svårt dilemma. Kunden kräver, för att något avtal överhuvudtaget skall bli aktuellt, att få ta del av den know-how som avtalet omfattar. Samtidigt har kunden många gånger inget incitament att genomföra avtalet när denna väl har tagit del av den känsliga informationen.... (More)
Uppsatsen syftar till att belysa det skydd företagets know-how åtnjuter i samband med avtalsförhandlingar. Detta görs genom att behandla de tre aspekterna FHL, lojalitetsplikten och sekretessklausuler. I dagens samhälle är kunskap och know-how allt viktigare tillgångar för företaget. Denna utveckling har tyvärr bidragit till att angrepp på företagens know-how har blivit allt vanligare. Vid avtalsförhandlingar beträffande överlåtelse av know-how ställs företaget ofta inför ett svårt dilemma. Kunden kräver, för att något avtal överhuvudtaget skall bli aktuellt, att få ta del av den know-how som avtalet omfattar. Samtidigt har kunden många gånger inget incitament att genomföra avtalet när denna väl har tagit del av den känsliga informationen. Sverige har sedan 1990 en lag som reglerar skyddet för företagshemligheter (FHL). Denna lag har visat sig, inte minst genom HD:s tolkning av den i det s.k. JAHAB-fallet NJA 1998 s 633., vara ett effektivt instrument för skyddet av företagshemligheter. Lagens 6 § stadgar skadestånd för den som obehörigen avslöjar eller utnyttjar företagshemligheter som denna fått del av i samband med en affärsförbindelse. Då lagen även medger att ersättning utgår för s.k. ideell skada kan skadeståndsbeloppet sättas relativt högt. Lagen är endast tillämplig på obehöriga angrepp på företagshemligheter. För att ett angrepp skall vara obehörigt krävs det bl.a. att den som anskaffar företagshemligheten och samtliga mellanhänder är i ond tro. Denna omständighet i kombination med att informationen måste uppfylla lagens definition på företagshemlighet medför att inte all know-how omfattas av lagen. Enligt allmänna rättsprinciper kan det sägas existera en lojalitetsplikt mellan parterna i avtalsförhandlingar. Denna lojalitetsplikt omfattar även en skyldighet att iaktta sekretess beträffande de affärshemligheter som part fått del av under avtalsförhandlingarna. Om part bryter mot denna lojalitetsplikt uppstår skadeståndsskyldighet p.g.a. dolus eller culpa in contrahendo. Hur långt lojalitetsplikten sträcker sig i avtalsförhandlingar är dock, i avvaktan på ett klargörande rättsfall, ännu oklart. Det bästa skyddet för företagets know-how erhålles genom att parterna använder sig av en sekretessklausul i avtalet. Även denna lösning har dock sina nackdelar. Det är oftast svårt att bevisa både att något brott har begåtts och vilken skada som företaget har lidit. Dessutom finns det en möjlighet att motparten utnyttjar eller avslöjar informationen trots risken för skadestånd. För att undvika detta bör sekretessklausulen förenas med en vitesklausul. Parterna gör också klokt i att införa en skiljeklausul i avtalet för att undvika att informationen blir offentlig vid en rättegång. Det kan konstateras att företagets know-how hyser ett gott skydd enligt det svenska rättsläget. Detta är framförallt tydligt då företagen utnyttjar alla de möjligheter som finns tillgängliga för att skydda sin know-how. Om detta görs anser jag att företagens know-how har ett i princip fullständigt skydd under avtalsförhandlingar. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Regnér, Emma
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Förmögenhetsrätt
language
Swedish
id
1561444
date added to LUP
2010-03-08 15:55:28
date last changed
2010-03-08 15:55:28
@misc{1561444,
  abstract     = {Uppsatsen syftar till att belysa det skydd företagets know-how åtnjuter i samband med avtalsförhandlingar. Detta görs genom att behandla de tre aspekterna FHL, lojalitetsplikten och sekretessklausuler. I dagens samhälle är kunskap och know-how allt viktigare tillgångar för företaget. Denna utveckling har tyvärr bidragit till att angrepp på företagens know-how har blivit allt vanligare. Vid avtalsförhandlingar beträffande överlåtelse av know-how ställs företaget ofta inför ett svårt dilemma. Kunden kräver, för att något avtal överhuvudtaget skall bli aktuellt, att få ta del av den know-how som avtalet omfattar. Samtidigt har kunden många gånger inget incitament att genomföra avtalet när denna väl har tagit del av den känsliga informationen. Sverige har sedan 1990 en lag som reglerar skyddet för företagshemligheter (FHL). Denna lag har visat sig, inte minst genom HD:s tolkning av den i det s.k. JAHAB-fallet NJA 1998 s 633., vara ett effektivt instrument för skyddet av företagshemligheter. Lagens 6 § stadgar skadestånd för den som obehörigen avslöjar eller utnyttjar företagshemligheter som denna fått del av i samband med en affärsförbindelse. Då lagen även medger att ersättning utgår för s.k. ideell skada kan skadeståndsbeloppet sättas relativt högt. Lagen är endast tillämplig på obehöriga angrepp på företagshemligheter. För att ett angrepp skall vara obehörigt krävs det bl.a. att den som anskaffar företagshemligheten och samtliga mellanhänder är i ond tro. Denna omständighet i kombination med att informationen måste uppfylla lagens definition på företagshemlighet medför att inte all know-how omfattas av lagen. Enligt allmänna rättsprinciper kan det sägas existera en lojalitetsplikt mellan parterna i avtalsförhandlingar. Denna lojalitetsplikt omfattar även en skyldighet att iaktta sekretess beträffande de affärshemligheter som part fått del av under avtalsförhandlingarna. Om part bryter mot denna lojalitetsplikt uppstår skadeståndsskyldighet p.g.a. dolus eller culpa in contrahendo. Hur långt lojalitetsplikten sträcker sig i avtalsförhandlingar är dock, i avvaktan på ett klargörande rättsfall, ännu oklart. Det bästa skyddet för företagets know-how erhålles genom att parterna använder sig av en sekretessklausul i avtalet. Även denna lösning har dock sina nackdelar. Det är oftast svårt att bevisa både att något brott har begåtts och vilken skada som företaget har lidit. Dessutom finns det en möjlighet att motparten utnyttjar eller avslöjar informationen trots risken för skadestånd. För att undvika detta bör sekretessklausulen förenas med en vitesklausul. Parterna gör också klokt i att införa en skiljeklausul i avtalet för att undvika att informationen blir offentlig vid en rättegång. Det kan konstateras att företagets know-how hyser ett gott skydd enligt det svenska rättsläget. Detta är framförallt tydligt då företagen utnyttjar alla de möjligheter som finns tillgängliga för att skydda sin know-how. Om detta görs anser jag att företagens know-how har ett i princip fullständigt skydd under avtalsförhandlingar.},
  author       = {Regnér, Emma},
  keyword      = {Förmögenhetsrätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Skyddet för know-how under avtalsförhandlingar - en studie kring FHL, lojalitetsplikten och sekretessklausuler},
  year         = {2001},
}