Advanced

Vittnets dilemma - ett val mellan plikt och rädsla

Roos, Carolin (2009)
Department of Law
Abstract
Vi riskerar alla att någon gång i livet bli vittne till ett brott. Det kan ske när som helst och var som helst. I och med bevittnandet inträder en medborgerlig skyldighet att medverka vid utredningen av brottet samt att vid en eventuell domstolsförhandling sanningsenligt redogöra för sina iakttagelser. Skulle ett vittne tredska finns det en mängd tvångsmedel som kan vidtas för att få denne att fullgöra sina skyldigheter. Dessa kan bestå av allt från vite till hämtning och häkte. Ett brott mot skyldigheten att tala sanning under rättegången är dessutom förenat med ett straffansvar och kan i värsta fall leda till fängelse. Majoriteten av alla vittnen kan utan större problem uppfylla ovan nämnda medborgerliga skyldigheter. De senaste åren har... (More)
Vi riskerar alla att någon gång i livet bli vittne till ett brott. Det kan ske när som helst och var som helst. I och med bevittnandet inträder en medborgerlig skyldighet att medverka vid utredningen av brottet samt att vid en eventuell domstolsförhandling sanningsenligt redogöra för sina iakttagelser. Skulle ett vittne tredska finns det en mängd tvångsmedel som kan vidtas för att få denne att fullgöra sina skyldigheter. Dessa kan bestå av allt från vite till hämtning och häkte. Ett brott mot skyldigheten att tala sanning under rättegången är dessutom förenat med ett straffansvar och kan i värsta fall leda till fängelse. Majoriteten av alla vittnen kan utan större problem uppfylla ovan nämnda medborgerliga skyldigheter. De senaste åren har det dock blivit allt vanligare att vittnen utsätts för otillåten påverkan, bland annat i syfte att få dem att återta anmälningar eller att ändra utsagor. Påtryckningar kan bland annat utövas genom hot, våld och trakasserier. Vidare kan bevispersoner känna obehag av att deltaga i en rättsprocess och därför välja att inte medverka till ärendets behandling trots att någon faktisk påverkan inte ägt rum. Problem med repressalier mot bevispersoner är särskilt stort i samband med organiserad brottslighet, däribland mc-relaterad kriminalitet. De kriminella mc-organisationernas huvudsakliga verksamhet är på intet sätt att hota och att söka påverka bevispersoner men detta är samtidigt inget de tar avstånd ifrån. Den allmänt rådande uppfattningen synes vara att mc-gängen är grovt kriminella nätverk, vilka inte låter sig hindras av någon, inte ens rättsskipande myndigheter. Riktigheten i detta påstående kan diskuteras men uppfattningen leder icke desto mindre till att rädslan för dessa organisationer är utbredd och att deras hämmande effekt på vittnen är stor. Samhället har, för att minska och förebygga problematiken med utsatta och rädda vittnen, utarbetat ett stort antal åtgärdsmöjligheter. Dessa kan bestå i allt från att informera vittnet om det rättsliga förfarandet till att ge denne livvaktsskydd eller skydd av personuppgifter. Sedan 2006 finns det även en möjlighet att låta hotade personer ingå i det så kallade särskilda personsäkerhetsprogrammet. Arbetet med detta program utförs till viss del på internationell nivå och bevispersoner kan därför numer erbjudas skydd även utanför Sveriges gränser. För att minska problematiken kring hotade vittnen vid mc-kriminalitet bör det i första hand vidtas förebyggande åtgärder avseende nätverkens allmänna kriminella verksamhet. Genom förhindrandet av organisationernas brottsliga funktion minskas även deras behov av att söka påverka bevispersoner. Vidare bör allmänheten informeras om mc-gängens verksamhet och den, till viss del sanna men överlag överdrivna, bild av dem som livsfarliga bör delvis korrigeras eftersom motorcykelorganisationer i realiteten relativt sällan besvärar icke-kriminella människor. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Roos, Carolin
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Straffrätt
language
Swedish
id
1561558
date added to LUP
2010-03-08 15:55:29
date last changed
2010-03-08 15:55:29
@misc{1561558,
  abstract     = {Vi riskerar alla att någon gång i livet bli vittne till ett brott. Det kan ske när som helst och var som helst. I och med bevittnandet inträder en medborgerlig skyldighet att medverka vid utredningen av brottet samt att vid en eventuell domstolsförhandling sanningsenligt redogöra för sina iakttagelser. Skulle ett vittne tredska finns det en mängd tvångsmedel som kan vidtas för att få denne att fullgöra sina skyldigheter. Dessa kan bestå av allt från vite till hämtning och häkte. Ett brott mot skyldigheten att tala sanning under rättegången är dessutom förenat med ett straffansvar och kan i värsta fall leda till fängelse. Majoriteten av alla vittnen kan utan större problem uppfylla ovan nämnda medborgerliga skyldigheter. De senaste åren har det dock blivit allt vanligare att vittnen utsätts för otillåten påverkan, bland annat i syfte att få dem att återta anmälningar eller att ändra utsagor. Påtryckningar kan bland annat utövas genom hot, våld och trakasserier. Vidare kan bevispersoner känna obehag av att deltaga i en rättsprocess och därför välja att inte medverka till ärendets behandling trots att någon faktisk påverkan inte ägt rum. Problem med repressalier mot bevispersoner är särskilt stort i samband med organiserad brottslighet, däribland mc-relaterad kriminalitet. De kriminella mc-organisationernas huvudsakliga verksamhet är på intet sätt att hota och att söka påverka bevispersoner men detta är samtidigt inget de tar avstånd ifrån. Den allmänt rådande uppfattningen synes vara att mc-gängen är grovt kriminella nätverk, vilka inte låter sig hindras av någon, inte ens rättsskipande myndigheter. Riktigheten i detta påstående kan diskuteras men uppfattningen leder icke desto mindre till att rädslan för dessa organisationer är utbredd och att deras hämmande effekt på vittnen är stor. Samhället har, för att minska och förebygga problematiken med utsatta och rädda vittnen, utarbetat ett stort antal åtgärdsmöjligheter. Dessa kan bestå i allt från att informera vittnet om det rättsliga förfarandet till att ge denne livvaktsskydd eller skydd av personuppgifter. Sedan 2006 finns det även en möjlighet att låta hotade personer ingå i det så kallade särskilda personsäkerhetsprogrammet. Arbetet med detta program utförs till viss del på internationell nivå och bevispersoner kan därför numer erbjudas skydd även utanför Sveriges gränser. För att minska problematiken kring hotade vittnen vid mc-kriminalitet bör det i första hand vidtas förebyggande åtgärder avseende nätverkens allmänna kriminella verksamhet. Genom förhindrandet av organisationernas brottsliga funktion minskas även deras behov av att söka påverka bevispersoner. Vidare bör allmänheten informeras om mc-gängens verksamhet och den, till viss del sanna men överlag överdrivna, bild av dem som livsfarliga bör delvis korrigeras eftersom motorcykelorganisationer i realiteten relativt sällan besvärar icke-kriminella människor.},
  author       = {Roos, Carolin},
  keyword      = {Straffrätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Vittnets dilemma - ett val mellan plikt och rädsla},
  year         = {2009},
}