Advanced

Unified Family Court; En modell för Sverige?

Rosén, Elin (2009)
Department of Law
Abstract
UFC-modellen som den behandlas i den här uppsatsen är en domstolsmodell som kombinerar en bred behörighet att döma i familjerelaterade mål med kontinuitet i dömandet genom att samma domare dömer i alla eller huvuddelen av de mål som rör en viss familjs medlemmar. Modellen syftar till att öka kvaliteten i dömandet genom att dels ge domarna mer komplett information i varje enskilt fall men också genom att öka deras erfarenhet och kompetens både när det gäller familjerelaterade mål i allmänhet och när det gäller de individer som framträder inför varje enskild domare. Uppsatsen undersöker vad som är utmärkande för Unified Family Court (UFC), om metoden leder till att parternas intressen bättre kan tillgodoses i enskilda fall och om modellen... (More)
UFC-modellen som den behandlas i den här uppsatsen är en domstolsmodell som kombinerar en bred behörighet att döma i familjerelaterade mål med kontinuitet i dömandet genom att samma domare dömer i alla eller huvuddelen av de mål som rör en viss familjs medlemmar. Modellen syftar till att öka kvaliteten i dömandet genom att dels ge domarna mer komplett information i varje enskilt fall men också genom att öka deras erfarenhet och kompetens både när det gäller familjerelaterade mål i allmänhet och när det gäller de individer som framträder inför varje enskild domare. Uppsatsen undersöker vad som är utmärkande för Unified Family Court (UFC), om metoden leder till att parternas intressen bättre kan tillgodoses i enskilda fall och om modellen har någon relevans för det svenska rättsväsendet. De amerikanska utvärderingar som studerats visar att domarna får bättre beslutsunderlag, att domsluten blir mer konsekventa och att specialiseringen ökar med modellen. De främsta fördelarna i jämförelse med dagens svenska system vore den ökade möjligheten till specialisering kombinerat med möjligheten att ge domare erfarenhet av ett bredare spektrum av familjekriser, i och med handläggning av både familjemål enligt FB och ÄktB och handläggning av mål enligt SoL och LVU. Enskilda, ombud och myndigheter skulle få framträda inför en domare med specialistkompetens på området vilket skulle minska parternas behov av att förklara för domarna och kunna leda till ett ökat förtroende från allmänheten. Man skulle också slippa riskera parallella processer och de fördröjningar dessa kan leda till. Nackdelarna med modellen är främst processuella - en enda domares starka inflytande på familjen, jävsproblematik, omedelbarhets-problem och sekretessfrågor - och inga av problemen verkar för svenskt hänseende vara oöverstigliga. Den svenska processrätten ställer i dagsläget inte upp några absoluta hinder och skulle kunna anpassas till UFC-modellen utan allt för stora svårigheter. För svenskt hänseende kanske modellen som den ser ut i USA vore ett för stort steg. Införandet av familjeavdelningar på landets domstolar är emellertid intressant och skulle kunna vidareutvecklas. Det skulle ge domarna möjlighet att specialisera sig och samtidigt uppehålla en generell kompetens. Dessutom skulle möjligheten till rotationer mellan avdelningar, eller en arbetsfördelning där endast vissa avdelningar arbetar med familjerelaterade mål, men inte enbart med sådana mål, kunna minska de risker som förknippas med att enbart arbeta med svåra och laddade mål. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Rosén, Elin
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Familjerätt, Processrätt
language
Swedish
id
1561588
date added to LUP
2010-03-08 15:55:29
date last changed
2010-03-08 15:55:29
@misc{1561588,
  abstract     = {UFC-modellen som den behandlas i den här uppsatsen är en domstolsmodell som kombinerar en bred behörighet att döma i familjerelaterade mål med kontinuitet i dömandet genom att samma domare dömer i alla eller huvuddelen av de mål som rör en viss familjs medlemmar. Modellen syftar till att öka kvaliteten i dömandet genom att dels ge domarna mer komplett information i varje enskilt fall men också genom att öka deras erfarenhet och kompetens både när det gäller familjerelaterade mål i allmänhet och när det gäller de individer som framträder inför varje enskild domare. Uppsatsen undersöker vad som är utmärkande för Unified Family Court (UFC), om metoden leder till att parternas intressen bättre kan tillgodoses i enskilda fall och om modellen har någon relevans för det svenska rättsväsendet. De amerikanska utvärderingar som studerats visar att domarna får bättre beslutsunderlag, att domsluten blir mer konsekventa och att specialiseringen ökar med modellen. De främsta fördelarna i jämförelse med dagens svenska system vore den ökade möjligheten till specialisering kombinerat med möjligheten att ge domare erfarenhet av ett bredare spektrum av familjekriser, i och med handläggning av både familjemål enligt FB och ÄktB och handläggning av mål enligt SoL och LVU. Enskilda, ombud och myndigheter skulle få framträda inför en domare med specialistkompetens på området vilket skulle minska parternas behov av att förklara för domarna och kunna leda till ett ökat förtroende från allmänheten. Man skulle också slippa riskera parallella processer och de fördröjningar dessa kan leda till. Nackdelarna med modellen är främst processuella - en enda domares starka inflytande på familjen, jävsproblematik, omedelbarhets-problem och sekretessfrågor - och inga av problemen verkar för svenskt hänseende vara oöverstigliga. Den svenska processrätten ställer i dagsläget inte upp några absoluta hinder och skulle kunna anpassas till UFC-modellen utan allt för stora svårigheter. För svenskt hänseende kanske modellen som den ser ut i USA vore ett för stort steg. Införandet av familjeavdelningar på landets domstolar är emellertid intressant och skulle kunna vidareutvecklas. Det skulle ge domarna möjlighet att specialisera sig och samtidigt uppehålla en generell kompetens. Dessutom skulle möjligheten till rotationer mellan avdelningar, eller en arbetsfördelning där endast vissa avdelningar arbetar med familjerelaterade mål, men inte enbart med sådana mål, kunna minska de risker som förknippas med att enbart arbeta med svåra och laddade mål.},
  author       = {Rosén, Elin},
  keyword      = {Familjerätt,Processrätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Unified Family Court; En modell för Sverige?},
  year         = {2009},
}