Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Den sociala dialogen inom EU - Dess framväxt, etablerande och betydelse i den sociala dimensionen

Rubenson, Joakim (2003)
Department of Law
Abstract
Den viktigaste innovationen för arbetsmarknadens parter på gemenskapsnivå under de senaste årtiondena är att den sociala dialogen integrerades i Romfördragets lagstiftningsprocess genom Amsterdamfördraget. Arbetsmarknadens parter har därigenom blivit en viktig normgivningsaktör även på gemenskapsnivå. Samtidigt som den sociala dialogen integrerades genom Amsterdamfördraget uppstod en ny rättskälla inom det arbetsrättsliga området i den sociala dimensionen, nämligen ramavtalen eller de s.k. europeiska kollektivavtalen. Genom möjligheten att reglera specifika rättsfrågor i ramavtalen har arbetsmarknadens parter erhållit en unik position i gemenskapen. Denna position i den sociala dialogen har även medfört att flera rättsprinciper inom... (More)
Den viktigaste innovationen för arbetsmarknadens parter på gemenskapsnivå under de senaste årtiondena är att den sociala dialogen integrerades i Romfördragets lagstiftningsprocess genom Amsterdamfördraget. Arbetsmarknadens parter har därigenom blivit en viktig normgivningsaktör även på gemenskapsnivå. Samtidigt som den sociala dialogen integrerades genom Amsterdamfördraget uppstod en ny rättskälla inom det arbetsrättsliga området i den sociala dimensionen, nämligen ramavtalen eller de s.k. europeiska kollektivavtalen. Genom möjligheten att reglera specifika rättsfrågor i ramavtalen har arbetsmarknadens parter erhållit en unik position i gemenskapen. Denna position i den sociala dialogen har även medfört att flera rättsprinciper inom gemenskapen ifrågasatts. En av de mer centrala principerna är demokratiprincipen. Denna garanteras främst genom att Europaparlamentet är en delaktig aktör inom gemenskapen. I den sociala dialogen framhävs inte parlamentet, utan enbart arbetsmarknadens parter. I förstainstansrättens avgörande i UEAPME-fallet konstaterades att arbetsmarknadens parter måste vara representativa för arbetsmarknaden vid ingående av de europeiska kollektivavtalen. Om denna representativitet föreligger är även demokratiprincipen garanterad i den sociala dialogen, enligt domstolens avgörande. Hittills har den sociala dialogen resulterat i fyra ramavtal mellan arbetsmarknadens parter. Gemensamt för dessa avtal är att de framhäver rättsfrågor som möjliggör en flexibel arbetsmarknad för både arbetsgivare och arbetstagare. De ramavtal som ingås mellan arbetsmarknadens parter på EU-nivå har till syfte att implementeras i medlemsstaterna. När det gäller implementering av EG-rätten uppställer gemenskapen endast krav på att EG-rätten skall garanteras genom den nationella lagstiftningen. Vilken specifik implementeringsmetod som väljs är till stor del beroende av de arbetsrättsliga systemen i respektive medlemsstat. I den svenska modellen som till stor del finns representerad i de andra nordiska medlemsstaterna, är kollektivavtalet och partsautonomin av stor betydelse. Partsautonomin är även något som kommissionen värdesätter vid utvecklandet av den sociala dimensionen i medborgarnas intresse. När det gäller kollektivavtal finns vissa problem i rättsinstrumentet som sådant. Det är bl.a. inte säkert att en hel arbetsmarknad omfattas av de regleringar som anges i kollektivavtalet. EG-domstolen har i flera avgöranden konstaterat att enbart kollektivavtal inte är tillräckligt för att garantera EG-rätten i medlemsstaterna, vilket kan medföra problem i den svenska modellen. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Rubenson, Joakim
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Arbetsrätt, EG-rätt
language
Swedish
id
1561606
date added to LUP
2010-03-08 15:55:29
date last changed
2010-03-08 15:55:29
@misc{1561606,
  abstract     = {Den viktigaste innovationen för arbetsmarknadens parter på gemenskapsnivå under de senaste årtiondena är att den sociala dialogen integrerades i Romfördragets lagstiftningsprocess genom Amsterdamfördraget. Arbetsmarknadens parter har därigenom blivit en viktig normgivningsaktör även på gemenskapsnivå. Samtidigt som den sociala dialogen integrerades genom Amsterdamfördraget uppstod en ny rättskälla inom det arbetsrättsliga området i den sociala dimensionen, nämligen ramavtalen eller de s.k. europeiska kollektivavtalen. Genom möjligheten att reglera specifika rättsfrågor i ramavtalen har arbetsmarknadens parter erhållit en unik position i gemenskapen. Denna position i den sociala dialogen har även medfört att flera rättsprinciper inom gemenskapen ifrågasatts. En av de mer centrala principerna är demokratiprincipen. Denna garanteras främst genom att Europaparlamentet är en delaktig aktör inom gemenskapen. I den sociala dialogen framhävs inte parlamentet, utan enbart arbetsmarknadens parter. I förstainstansrättens avgörande i UEAPME-fallet konstaterades att arbetsmarknadens parter måste vara representativa för arbetsmarknaden vid ingående av de europeiska kollektivavtalen. Om denna representativitet föreligger är även demokratiprincipen garanterad i den sociala dialogen, enligt domstolens avgörande. Hittills har den sociala dialogen resulterat i fyra ramavtal mellan arbetsmarknadens parter. Gemensamt för dessa avtal är att de framhäver rättsfrågor som möjliggör en flexibel arbetsmarknad för både arbetsgivare och arbetstagare. De ramavtal som ingås mellan arbetsmarknadens parter på EU-nivå har till syfte att implementeras i medlemsstaterna. När det gäller implementering av EG-rätten uppställer gemenskapen endast krav på att EG-rätten skall garanteras genom den nationella lagstiftningen. Vilken specifik implementeringsmetod som väljs är till stor del beroende av de arbetsrättsliga systemen i respektive medlemsstat. I den svenska modellen som till stor del finns representerad i de andra nordiska medlemsstaterna, är kollektivavtalet och partsautonomin av stor betydelse. Partsautonomin är även något som kommissionen värdesätter vid utvecklandet av den sociala dimensionen i medborgarnas intresse. När det gäller kollektivavtal finns vissa problem i rättsinstrumentet som sådant. Det är bl.a. inte säkert att en hel arbetsmarknad omfattas av de regleringar som anges i kollektivavtalet. EG-domstolen har i flera avgöranden konstaterat att enbart kollektivavtal inte är tillräckligt för att garantera EG-rätten i medlemsstaterna, vilket kan medföra problem i den svenska modellen.},
  author       = {Rubenson, Joakim},
  keyword      = {Arbetsrätt,EG-rätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Den sociala dialogen inom EU - Dess framväxt, etablerande och betydelse i den sociala dimensionen},
  year         = {2003},
}