Advanced

Energibeskattning i Sverige och Danmark ur ett skattekonkurrensmässigt perspektiv

Salje, Sara (2001)
Department of Law
Abstract
Energiskatteområdet är ett mycket dynamiskt område där regler ofta ändras och införs. Motiven för dessa förändringar är varierande, men genomgående är det en balansgång mellan miljöskäl och statsfinansiering. Punktskatterna står för en stor del av statens intäkter och fungerar även som ekonomiskt styrmedel för att påverka privat konsumtion och företagsekonomiskt beteende. Punktskatter anses kunna snedvrida konkurrensen eftersom de läggs på varors slutpris och därmed har större betydelse för prisnivån än direkta skatter. Höga skatter på energi slår hårt mot den energiintensiva industrin, då dess möjligheter att övervältra kostnaderna på sina kunder inte minst begränsas av konkurrensen på den internationella marknaden. Sverige har höga... (More)
Energiskatteområdet är ett mycket dynamiskt område där regler ofta ändras och införs. Motiven för dessa förändringar är varierande, men genomgående är det en balansgång mellan miljöskäl och statsfinansiering. Punktskatterna står för en stor del av statens intäkter och fungerar även som ekonomiskt styrmedel för att påverka privat konsumtion och företagsekonomiskt beteende. Punktskatter anses kunna snedvrida konkurrensen eftersom de läggs på varors slutpris och därmed har större betydelse för prisnivån än direkta skatter. Höga skatter på energi slår hårt mot den energiintensiva industrin, då dess möjligheter att övervältra kostnaderna på sina kunder inte minst begränsas av konkurrensen på den internationella marknaden. Sverige har höga skatter på energi, men även olika regler som medger avdrag från eller återbetalning av skatten i vissa fall. Om inte möjligheten till skattesänkningar fanns skulle det föreligga en risk att nyinvesteringar skulle förläggas utomlands av energiskatteskäl och att produktion därmed flyttades ut från Sverige. Man kan efter ansökan få tillbaka hela energiskatten och halva koldioxidskatten här, med undantag för bensin. Liknande system finns i Danmark, där en större del av skatten kan återbetalas och där finns även möjlighet att under vissa omständigheter få tillbaka skatten för bensin. Eftersom endast minimiskattesatser, och inte gemensamma skattesatser, tillämpas så varierar nivåerna på punktskatterna i de olika medlemsstaterna. I Sverige tillämpas ex.vis en nollskattesats beträffande elkraft. Skattekonkurrens föreligger därför och det har blivit en aktuell fråga. EU har inriktat arbetet med harmonisering av skatterna på de indirekta skatterna snarare än de direkta. Lagstiftningen på punktskatteområdet har gett utrymme för skadlig skattekonkurrens, och EU har för att motverka den skadliga skattekonkurrensen antagit en uppförandekod på företagsbeskattningens område. Samtidigt som skattekonkurrens anses som något positivt, medför en okontrollerad konkurrens risk för snedvridningar och att beskattningsunderlaget urholkas inom gemenskapen. Uppförandekoden tillkom på förslag av Kommissionen som en del av ett åtgärdspaket som föreslogs för att angripa skadlig skattekonkurrens. Särskilda svårigheter föreligger på EU:s skatteområde till följd av kravet att alla beslut på området skall fattas enhälligt bland medlemsstaterna. Skattekonkurrens är inte något exklusivt för EU, utan är ett globalt problem, och det krävs mer än endast europeiska harmoniseringar för att den skadliga skattekonkurrensen skall upphöra. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Salje, Sara
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Skatterätt
language
Swedish
id
1561681
date added to LUP
2010-03-08 15:55:29
date last changed
2010-03-08 15:55:29
@misc{1561681,
  abstract     = {Energiskatteområdet är ett mycket dynamiskt område där regler ofta ändras och införs. Motiven för dessa förändringar är varierande, men genomgående är det en balansgång mellan miljöskäl och statsfinansiering. Punktskatterna står för en stor del av statens intäkter och fungerar även som ekonomiskt styrmedel för att påverka privat konsumtion och företagsekonomiskt beteende. Punktskatter anses kunna snedvrida konkurrensen eftersom de läggs på varors slutpris och därmed har större betydelse för prisnivån än direkta skatter. Höga skatter på energi slår hårt mot den energiintensiva industrin, då dess möjligheter att övervältra kostnaderna på sina kunder inte minst begränsas av konkurrensen på den internationella marknaden. Sverige har höga skatter på energi, men även olika regler som medger avdrag från eller återbetalning av skatten i vissa fall. Om inte möjligheten till skattesänkningar fanns skulle det föreligga en risk att nyinvesteringar skulle förläggas utomlands av energiskatteskäl och att produktion därmed flyttades ut från Sverige. Man kan efter ansökan få tillbaka hela energiskatten och halva koldioxidskatten här, med undantag för bensin. Liknande system finns i Danmark, där en större del av skatten kan återbetalas och där finns även möjlighet att under vissa omständigheter få tillbaka skatten för bensin. Eftersom endast minimiskattesatser, och inte gemensamma skattesatser, tillämpas så varierar nivåerna på punktskatterna i de olika medlemsstaterna. I Sverige tillämpas ex.vis en nollskattesats beträffande elkraft. Skattekonkurrens föreligger därför och det har blivit en aktuell fråga. EU har inriktat arbetet med harmonisering av skatterna på de indirekta skatterna snarare än de direkta. Lagstiftningen på punktskatteområdet har gett utrymme för skadlig skattekonkurrens, och EU har för att motverka den skadliga skattekonkurrensen antagit en uppförandekod på företagsbeskattningens område. Samtidigt som skattekonkurrens anses som något positivt, medför en okontrollerad konkurrens risk för snedvridningar och att beskattningsunderlaget urholkas inom gemenskapen. Uppförandekoden tillkom på förslag av Kommissionen som en del av ett åtgärdspaket som föreslogs för att angripa skadlig skattekonkurrens. Särskilda svårigheter föreligger på EU:s skatteområde till följd av kravet att alla beslut på området skall fattas enhälligt bland medlemsstaterna. Skattekonkurrens är inte något exklusivt för EU, utan är ett globalt problem, och det krävs mer än endast europeiska harmoniseringar för att den skadliga skattekonkurrensen skall upphöra.},
  author       = {Salje, Sara},
  keyword      = {Skatterätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Energibeskattning i Sverige och Danmark ur ett skattekonkurrensmässigt perspektiv},
  year         = {2001},
}