Harmonisering av den elektroniska faktureringen - en analys av Sveriges skyldigheter enligt art. 10 Romfördraget
(2001)Department of Law
- Abstract
- Fakturan styrs av både regler i mervärdesskattelagen och bestämmelser i bokföringslagen. Det framgår av 8 kap. 5 § ML att rätt till avdrag för ingående moms endast föreligger om den kan styrkas genom faktura eller jämförlig handling som avses i 11 kap. ML. Ett krav för avdrags- eller återbetalningsrätt av moms är således att underlaget utgörs av en sådan handling med sådant innehåll som föreskrivs i 11 kap. Utöver kraven i mervärdesskattelagen uppställs vissa krav i bokföringslagen på vad en verifikation skall innehålla samt vissa regler om arkivering av räkenskapsinformation. Skyldigheten att utställa en faktura är grundläggande för gemenskapens mervärdesskattesystem. I detta sammanhang fyller fakturan tre funktioner, dvs. den innehåller... (More)
- Fakturan styrs av både regler i mervärdesskattelagen och bestämmelser i bokföringslagen. Det framgår av 8 kap. 5 § ML att rätt till avdrag för ingående moms endast föreligger om den kan styrkas genom faktura eller jämförlig handling som avses i 11 kap. ML. Ett krav för avdrags- eller återbetalningsrätt av moms är således att underlaget utgörs av en sådan handling med sådant innehåll som föreskrivs i 11 kap. Utöver kraven i mervärdesskattelagen uppställs vissa krav i bokföringslagen på vad en verifikation skall innehålla samt vissa regler om arkivering av räkenskapsinformation. Skyldigheten att utställa en faktura är grundläggande för gemenskapens mervärdesskattesystem. I detta sammanhang fyller fakturan tre funktioner, dvs. den innehåller alla uppgifter avseende det tillämpliga mervärdesskattesystemet, den gör det möjligt för skattemyndigheterna att genomföra sina kontroller och i tillämpliga fall ligger den till grund för kundens rätt till avdrag. De EG-rättsliga mervärdesskattebestämmelserna finns i sjätte momsdirektivet. Det sjätte momsdirektivets nuvarande bestämmelser om skyldigheten att utfärda faktura är ganska summariska och medger en stor tolkningsfrihet för medlemsstaterna. Dessa bestämmelser tillkom vid en tidpunkt då det endast fanns fakturor i pappersform och begreppet elektronisk fakturering ännu var helt okänt. De skyldigheter som gäller vid utställande av en faktura har fastställts med utgångspunkt från att fakturor är i pappersform och kan därmed inte lätt överföras på elektronisk fakturering. Så är till exempel fallet när det gäller skyldigheten att bevara en kopia av dokument som är svåra att tyda, när dokumenten överförts på annat sätt än i pappersform. I syfte att förenkla, modernisera och harmonisera kraven på fakturering när det gäller mervärdesbeskattning lade kommissionen under hösten år 2000 fram ett förslag till ändringar av dessa bestämmelser. Direktivförslaget kom på mervärdesskatteområdet, vilket får till följd att förslagen till ändringar endast kan påverka kraven på fakturering när det gäller mervärdesbeskattning. De regler som styr fakturan, både till innehåll, sätt att fakturera på samt förvaring, finns inte bara i mervärdesskattelagen utan även i bokföringslagen. För att få full effekt, och därmed förenkla för aktörerna på marknaden, måste ett direktivförslag om harmonisering av den elektroniska faktureringen även omfatta redovisningsrätten. Kommissionens beslut om förslag till ändring av reglerna kring fakturering skedde på mervärdesskatteområdet vilket får till följd att redovisningsreglerna egentligen inte ska beröras av de föreslagna ändringarna, det vill säga, endast mervärdesskattelagen ska påverkas av ett direktivförslag på mervärdesskatteområdet. Det är dock värt att fundera över om Sverige är tvungen att ändra även de redovisningsrättsliga reglerna med tanke på medlemsstaternas förpliktelser att lojalt samarbeta med kommissionen, härledda ur artikel 10 Romfördraget. Om artikel 10 är tillämplig innebär det att Sverige inte får behålla bestämmelser som hindrar att de EG-rättsliga reglerna kan implementeras fullt ut. Bibehållna som idag, finns det risk att redovisningsreglerna förhindrar att målet med det mervärdesskatterättsliga direktivet uppnås. Eftersom harmoniseringsförslaget kom på mervärdesskatteområdet innebär det inget brott mot direktivet att inte anpassa reglerna i BFL. Frågan blir istället ifall medlemsstaternas förpliktelser enligt lojalitetsprincipen innefattar en total harmonisering av alla regler kring faktureringen. Sammanfattningsvis anser jag inte att Sverige kan tvingas att ändra sina redovisningsrättsliga lagar på grund av ett direktiv på mervärdesskatteområdet. Så långt sträcker sig ännu inte förpliktelserna härledda ur artikel 10 Romfördraget. Sverige förefaller dock vara inriktat på att även göra ändringar i BFL vilket indikerar att uppfattningen är att redovisningsrätten också omfattas av direktivförslaget. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1561794
- author
- Schoultz, Erika
- supervisor
- organization
- year
- 2001
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Skatterätt
- language
- Swedish
- id
- 1561794
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:29
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:29
@misc{1561794,
abstract = {{Fakturan styrs av både regler i mervärdesskattelagen och bestämmelser i bokföringslagen. Det framgår av 8 kap. 5 § ML att rätt till avdrag för ingående moms endast föreligger om den kan styrkas genom faktura eller jämförlig handling som avses i 11 kap. ML. Ett krav för avdrags- eller återbetalningsrätt av moms är således att underlaget utgörs av en sådan handling med sådant innehåll som föreskrivs i 11 kap. Utöver kraven i mervärdesskattelagen uppställs vissa krav i bokföringslagen på vad en verifikation skall innehålla samt vissa regler om arkivering av räkenskapsinformation. Skyldigheten att utställa en faktura är grundläggande för gemenskapens mervärdesskattesystem. I detta sammanhang fyller fakturan tre funktioner, dvs. den innehåller alla uppgifter avseende det tillämpliga mervärdesskattesystemet, den gör det möjligt för skattemyndigheterna att genomföra sina kontroller och i tillämpliga fall ligger den till grund för kundens rätt till avdrag. De EG-rättsliga mervärdesskattebestämmelserna finns i sjätte momsdirektivet. Det sjätte momsdirektivets nuvarande bestämmelser om skyldigheten att utfärda faktura är ganska summariska och medger en stor tolkningsfrihet för medlemsstaterna. Dessa bestämmelser tillkom vid en tidpunkt då det endast fanns fakturor i pappersform och begreppet elektronisk fakturering ännu var helt okänt. De skyldigheter som gäller vid utställande av en faktura har fastställts med utgångspunkt från att fakturor är i pappersform och kan därmed inte lätt överföras på elektronisk fakturering. Så är till exempel fallet när det gäller skyldigheten att bevara en kopia av dokument som är svåra att tyda, när dokumenten överförts på annat sätt än i pappersform. I syfte att förenkla, modernisera och harmonisera kraven på fakturering när det gäller mervärdesbeskattning lade kommissionen under hösten år 2000 fram ett förslag till ändringar av dessa bestämmelser. Direktivförslaget kom på mervärdesskatteområdet, vilket får till följd att förslagen till ändringar endast kan påverka kraven på fakturering när det gäller mervärdesbeskattning. De regler som styr fakturan, både till innehåll, sätt att fakturera på samt förvaring, finns inte bara i mervärdesskattelagen utan även i bokföringslagen. För att få full effekt, och därmed förenkla för aktörerna på marknaden, måste ett direktivförslag om harmonisering av den elektroniska faktureringen även omfatta redovisningsrätten. Kommissionens beslut om förslag till ändring av reglerna kring fakturering skedde på mervärdesskatteområdet vilket får till följd att redovisningsreglerna egentligen inte ska beröras av de föreslagna ändringarna, det vill säga, endast mervärdesskattelagen ska påverkas av ett direktivförslag på mervärdesskatteområdet. Det är dock värt att fundera över om Sverige är tvungen att ändra även de redovisningsrättsliga reglerna med tanke på medlemsstaternas förpliktelser att lojalt samarbeta med kommissionen, härledda ur artikel 10 Romfördraget. Om artikel 10 är tillämplig innebär det att Sverige inte får behålla bestämmelser som hindrar att de EG-rättsliga reglerna kan implementeras fullt ut. Bibehållna som idag, finns det risk att redovisningsreglerna förhindrar att målet med det mervärdesskatterättsliga direktivet uppnås. Eftersom harmoniseringsförslaget kom på mervärdesskatteområdet innebär det inget brott mot direktivet att inte anpassa reglerna i BFL. Frågan blir istället ifall medlemsstaternas förpliktelser enligt lojalitetsprincipen innefattar en total harmonisering av alla regler kring faktureringen. Sammanfattningsvis anser jag inte att Sverige kan tvingas att ändra sina redovisningsrättsliga lagar på grund av ett direktiv på mervärdesskatteområdet. Så långt sträcker sig ännu inte förpliktelserna härledda ur artikel 10 Romfördraget. Sverige förefaller dock vara inriktat på att även göra ändringar i BFL vilket indikerar att uppfattningen är att redovisningsrätten också omfattas av direktivförslaget.}},
author = {{Schoultz, Erika}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Harmonisering av den elektroniska faktureringen - en analys av Sveriges skyldigheter enligt art. 10 Romfördraget}},
year = {{2001}},
}