Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

EG-rättens bolagsformer i dag och i morgon - en studie av europabolag och europeiska andelsbolag

Segner, Ylva (2003)
Department of Law
Abstract
Ett grundläggande mål för EU är att skapa en inre marknad där fri rörlighet för varor, personer, tjänster och kapital skall säkerställas enligt artikel 2 EU och artikel 14 EG. Dessa fyra friheter kompletteras av bestämmelser om etableringsfrihet för såväl fysiska som juridiska personer i artiklarna 43 och 48 EG. Det finns även ett antal bolagsrättsliga direktiv, som syftar till att upphäva de hinder för etableringsfriheten, som kan finnas på den inre marknaden. Det är nödvändigt att företag samarbetar över de nationella gränserna för att EU:s näringsliv maximalt skall kunna utnyttja den inre marknadens fördelar. Sådant samarbete försvåras emellertid av bolagsrättsliga, fiskala och psykologiska hinder. I syfte att komma till rätta med dessa... (More)
Ett grundläggande mål för EU är att skapa en inre marknad där fri rörlighet för varor, personer, tjänster och kapital skall säkerställas enligt artikel 2 EU och artikel 14 EG. Dessa fyra friheter kompletteras av bestämmelser om etableringsfrihet för såväl fysiska som juridiska personer i artiklarna 43 och 48 EG. Det finns även ett antal bolagsrättsliga direktiv, som syftar till att upphäva de hinder för etableringsfriheten, som kan finnas på den inre marknaden. Det är nödvändigt att företag samarbetar över de nationella gränserna för att EU:s näringsliv maximalt skall kunna utnyttja den inre marknadens fördelar. Sådant samarbete försvåras emellertid av bolagsrättsliga, fiskala och psykologiska hinder. I syfte att komma till rätta med dessa svårigheter har övernationella bolagsformer skapats, som ett alternativ vid sidan av nationella bolagsformer. Företag har sedan år 1989 kunnat bilda EEIG. En EEIG kan bäst karaktäriseras som ett samarbetsorgan för små och medelstora företag från olika medlemsstater. Ändamålet med en EEIG är att underlätta eller utveckla de medverkande företagens ekonomiska verksamhet och att förbättra resultatet av denna verksamhet. En EEIG får inte ha något eget vinstsyfte. Efter 30 års arbete är europabolaget idag en realitet. Den 8 oktober 2004 träder rådets förordning om stadga för europabolag i kraft och företag har möjlighet att bilda europabolag. Förordningen om stadga för europabolag syftar till att skapa en enhetlig rättslig ram för bolag som vill utföra sin verksamhet på gemenskapsnivå. Ett europabolag är ett europeiskt publikt aktiebolag, med ett aktiekapital på minst 120 000 euro. Medlemsstaterna är skyldiga att se till att europabolag inte diskrimineras i förhållande till nationella bolag. Ett europabolag kan bildas genom fusion, bildande av ett europaholdingbolag, bildande av ett europadotterbolag eller ombildning av ett nationellt publikt aktiebolag till ett europabolag. Europabolagets ledning består antingen av ett förvaltningsorgan enligt den monistiska modellen eller ett ledningsorgan och ett tillsynsorgan enligt den dualistiska modellen. Europabolag är främst avsett för större bolagsbildningar. Ett förordningsförslag om europeiska andelsbolag har på privat initiativ utarbetats för att tillgodose de mindre företagens behov av en europeisk bolagsform. Ett europeiskt andelsbolag är en bolagsform utan personligt ansvar för bolagsmännen, vars andelar dock inte får bli föremål för handel på börs eller organiserad marknadsplats. Europeiska andelsbolag är tänkt som ett komplement till europabolag. Kommissionen utreder och diskuterar för närvarande behovet av en bolagsform som europeiska andelsbolag inom EU. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Segner, Ylva
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
EG-rätt
language
Swedish
id
1561842
date added to LUP
2010-03-08 15:55:29
date last changed
2010-03-08 15:55:29
@misc{1561842,
  abstract     = {Ett grundläggande mål för EU är att skapa en inre marknad där fri rörlighet för varor, personer, tjänster och kapital skall säkerställas enligt artikel 2 EU och artikel 14 EG. Dessa fyra friheter kompletteras av bestämmelser om etableringsfrihet för såväl fysiska som juridiska personer i artiklarna 43 och 48 EG. Det finns även ett antal bolagsrättsliga direktiv, som syftar till att upphäva de hinder för etableringsfriheten, som kan finnas på den inre marknaden. Det är nödvändigt att företag samarbetar över de nationella gränserna för att EU:s näringsliv maximalt skall kunna utnyttja den inre marknadens fördelar. Sådant samarbete försvåras emellertid av bolagsrättsliga, fiskala och psykologiska hinder. I syfte att komma till rätta med dessa svårigheter har övernationella bolagsformer skapats, som ett alternativ vid sidan av nationella bolagsformer. Företag har sedan år 1989 kunnat bilda EEIG. En EEIG kan bäst karaktäriseras som ett samarbetsorgan för små och medelstora företag från olika medlemsstater. Ändamålet med en EEIG är att underlätta eller utveckla de medverkande företagens ekonomiska verksamhet och att förbättra resultatet av denna verksamhet. En EEIG får inte ha något eget vinstsyfte. Efter 30 års arbete är europabolaget idag en realitet. Den 8 oktober 2004 träder rådets förordning om stadga för europabolag i kraft och företag har möjlighet att bilda europabolag. Förordningen om stadga för europabolag syftar till att skapa en enhetlig rättslig ram för bolag som vill utföra sin verksamhet på gemenskapsnivå. Ett europabolag är ett europeiskt publikt aktiebolag, med ett aktiekapital på minst 120 000 euro. Medlemsstaterna är skyldiga att se till att europabolag inte diskrimineras i förhållande till nationella bolag. Ett europabolag kan bildas genom fusion, bildande av ett europaholdingbolag, bildande av ett europadotterbolag eller ombildning av ett nationellt publikt aktiebolag till ett europabolag. Europabolagets ledning består antingen av ett förvaltningsorgan enligt den monistiska modellen eller ett ledningsorgan och ett tillsynsorgan enligt den dualistiska modellen. Europabolag är främst avsett för större bolagsbildningar. Ett förordningsförslag om europeiska andelsbolag har på privat initiativ utarbetats för att tillgodose de mindre företagens behov av en europeisk bolagsform. Ett europeiskt andelsbolag är en bolagsform utan personligt ansvar för bolagsmännen, vars andelar dock inte får bli föremål för handel på börs eller organiserad marknadsplats. Europeiska andelsbolag är tänkt som ett komplement till europabolag. Kommissionen utreder och diskuterar för närvarande behovet av en bolagsform som europeiska andelsbolag inom EU.},
  author       = {Segner, Ylva},
  keyword      = {EG-rätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {EG-rättens bolagsformer i dag och i morgon - en studie av europabolag och europeiska andelsbolag},
  year         = {2003},
}