Advanced

Straffet för mord i fokus - Om behovet av förändring och förslaget på en utvidgad straffskala

Simonsson, Kristin (2009)
Department of Law
Abstract
Den här framställningen behandlar straffet för mord så som det ser ut idag samt det förslag på en utvidgad straffskala för mord som Straffnivåutredningen har lagt fram i sitt delbetänkande Straffskalan för mord (SOU 2007:90). Syftet är att utreda huruvida det finns ett behov av förändring och om Straffnivåutredningens förslag i så fall är en lämplig lösning. Den som berövar annan livet skall enligt 3 kap. 1 § BrB dömas för mord till fängelse i tio år eller på livstid. Ett tioårigt fängelsestraff leder vanligtvis till att den dömde blir villkorligt frigiven efter att ha avtjänat knappt sju år av sitt straff. För den som däremot blir dömd till livstids fängelse gäller ett helt annat system. Frigivning från ett sådant straff kan endast ske... (More)
Den här framställningen behandlar straffet för mord så som det ser ut idag samt det förslag på en utvidgad straffskala för mord som Straffnivåutredningen har lagt fram i sitt delbetänkande Straffskalan för mord (SOU 2007:90). Syftet är att utreda huruvida det finns ett behov av förändring och om Straffnivåutredningens förslag i så fall är en lämplig lösning. Den som berövar annan livet skall enligt 3 kap. 1 § BrB dömas för mord till fängelse i tio år eller på livstid. Ett tioårigt fängelsestraff leder vanligtvis till att den dömde blir villkorligt frigiven efter att ha avtjänat knappt sju år av sitt straff. För den som däremot blir dömd till livstids fängelse gäller ett helt annat system. Frigivning från ett sådant straff kan endast ske antingen genom att regeringen beviljar nåd eller genom att en domstol, efter att ha gjort en prövning utifrån ett visst antal uppställda kriterier, tidsbestämmer straffet. Det är dock inte möjligt att omvandla ett livstidsstraff till ett kortare tidsbestämt straff än fängelse i 18 år, vilket ger en faktisk verkställighetstid på tolv år. Den nuvarande straffskalan för mord infördes i samband med att brottsbalken trädde i kraft 1965. Straffskalan har sedan dess varit föremål för vissa överväganden genom åren, men dessa har emellertid inte resulterat i lagstiftning. Under de senaste åren har dock frågan om straffet för mord fått förnyad aktualitet. I ett avgörande från mars 2007, NJA 2007 s. 194, uttalade HD att livstidsstraffet bör förbehållas de allvarligaste fallen av mord. Syftet bakom detta uttalande får anses vara att bromsa den i praxis uppkomna utvecklingen mot en ökad användning av livstidsstraffet. Uttalandet har även visat sig få genomslag i praxis och antalet livstidsstraff som döms ut har således börjat minska. Vid en granskning av den nuvarande ordningen kan först och främst konstateras att det sätt som den nuvarande straffskalan är utformad på leder till begränsade straffmätningsmöjligheter för domstolarna. Förmildrande och försvårande omständigheter kan inte beaktas i tillräcklig utsträckning och den grundläggande principen om rättvis proportionalitet får således inte tillbörligt genomslag vid straffmätningen. Det faktum att straffskalan endast består av två alternativa straff, som ligger mycket långt ifrån varandra vad gäller faktisk verkställighetstid, ger dessutom upphov till en markant tröskeleffekt. Till detta kommer att gällande straffmätningspraxis medför att straffnivån för mord kan anses vara för låg i förhållande till de straffnivåer som gäller för övriga brott. Det kan slutligen dessutom på goda grunder göras invändningar mot det system som gäller för omvandling av livstidsstraff till tidsbestämda straff. Fråga är då om Straffnivåutredningens förslag är en lämplig lösning på de problem som finns inom ramen för den nuvarande ordningen. Straffnivåutredningen föreslår att straffskalan för mord skall utvidgas så att det för mord skall dömas till fängelse på viss tid, lägst tio och högst 18 år, eller på livstid. Ett sådant utvidgande av straffskalan innebär att straffmätningen kan göras mer nyanserad, då det finns utrymme att i större utsträckning beakta olika förmildrande och försvårande omständigheter. Samtidigt medför förslaget även att den jämförelsevis låga straffnivån för mord kan höjas. Det skall avslutningsvis också framhållas att det, genom att det blir möjligt att döma ut längre tidsbestämda straff, torde ske en minskning av användandet av livstidsstraffet. Detta är positivt, då det innebär att antalet omvandlingsärenden på sikt kommer att bli färre. Straffnivåutredningens förslag leder således till en klar förbättring jämfört med den ordning som gäller idag. Förslaget får därför anses vara mycket gångbart, och det bör, enligt min mening, i stora delar läggas till grund för ny lagstiftning. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Simonsson, Kristin
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Straffrätt
language
Swedish
id
1561914
date added to LUP
2010-03-08 15:55:29
date last changed
2010-03-08 15:55:29
@misc{1561914,
  abstract     = {Den här framställningen behandlar straffet för mord så som det ser ut idag samt det förslag på en utvidgad straffskala för mord som Straffnivåutredningen har lagt fram i sitt delbetänkande Straffskalan för mord (SOU 2007:90). Syftet är att utreda huruvida det finns ett behov av förändring och om Straffnivåutredningens förslag i så fall är en lämplig lösning. Den som berövar annan livet skall enligt 3 kap. 1 § BrB dömas för mord till fängelse i tio år eller på livstid. Ett tioårigt fängelsestraff leder vanligtvis till att den dömde blir villkorligt frigiven efter att ha avtjänat knappt sju år av sitt straff. För den som däremot blir dömd till livstids fängelse gäller ett helt annat system. Frigivning från ett sådant straff kan endast ske antingen genom att regeringen beviljar nåd eller genom att en domstol, efter att ha gjort en prövning utifrån ett visst antal uppställda kriterier, tidsbestämmer straffet. Det är dock inte möjligt att omvandla ett livstidsstraff till ett kortare tidsbestämt straff än fängelse i 18 år, vilket ger en faktisk verkställighetstid på tolv år. Den nuvarande straffskalan för mord infördes i samband med att brottsbalken trädde i kraft 1965. Straffskalan har sedan dess varit föremål för vissa överväganden genom åren, men dessa har emellertid inte resulterat i lagstiftning. Under de senaste åren har dock frågan om straffet för mord fått förnyad aktualitet. I ett avgörande från mars 2007, NJA 2007 s. 194, uttalade HD att livstidsstraffet bör förbehållas de allvarligaste fallen av mord. Syftet bakom detta uttalande får anses vara att bromsa den i praxis uppkomna utvecklingen mot en ökad användning av livstidsstraffet. Uttalandet har även visat sig få genomslag i praxis och antalet livstidsstraff som döms ut har således börjat minska. Vid en granskning av den nuvarande ordningen kan först och främst konstateras att det sätt som den nuvarande straffskalan är utformad på leder till begränsade straffmätningsmöjligheter för domstolarna. Förmildrande och försvårande omständigheter kan inte beaktas i tillräcklig utsträckning och den grundläggande principen om rättvis proportionalitet får således inte tillbörligt genomslag vid straffmätningen. Det faktum att straffskalan endast består av två alternativa straff, som ligger mycket långt ifrån varandra vad gäller faktisk verkställighetstid, ger dessutom upphov till en markant tröskeleffekt. Till detta kommer att gällande straffmätningspraxis medför att straffnivån för mord kan anses vara för låg i förhållande till de straffnivåer som gäller för övriga brott. Det kan slutligen dessutom på goda grunder göras invändningar mot det system som gäller för omvandling av livstidsstraff till tidsbestämda straff. Fråga är då om Straffnivåutredningens förslag är en lämplig lösning på de problem som finns inom ramen för den nuvarande ordningen. Straffnivåutredningen föreslår att straffskalan för mord skall utvidgas så att det för mord skall dömas till fängelse på viss tid, lägst tio och högst 18 år, eller på livstid. Ett sådant utvidgande av straffskalan innebär att straffmätningen kan göras mer nyanserad, då det finns utrymme att i större utsträckning beakta olika förmildrande och försvårande omständigheter. Samtidigt medför förslaget även att den jämförelsevis låga straffnivån för mord kan höjas. Det skall avslutningsvis också framhållas att det, genom att det blir möjligt att döma ut längre tidsbestämda straff, torde ske en minskning av användandet av livstidsstraffet. Detta är positivt, då det innebär att antalet omvandlingsärenden på sikt kommer att bli färre. Straffnivåutredningens förslag leder således till en klar förbättring jämfört med den ordning som gäller idag. Förslaget får därför anses vara mycket gångbart, och det bör, enligt min mening, i stora delar läggas till grund för ny lagstiftning.},
  author       = {Simonsson, Kristin},
  keyword      = {Straffrätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Straffet för mord i fokus - Om behovet av förändring och förslaget på en utvidgad straffskala},
  year         = {2009},
}