Advanced

Plea bargain - ett effektivt sätt att bekämpa ekonomisk brottslighet i Sverige?

Sjölin, Emma (2008)
Department of Law
Abstract
Den ökade ekonomiska brottsligheten är ett allvarligt samhällsproblem som drabbar många olika typer av brottsoffer såsom anställda, långivare, aktieägare, leverantörer, konkurrenter och inte minst den svenska staten i form av uteblivna skatteintäkter. Vårt svenska rättssamhälles begränsade resurser ställer krav på ökad effektivitet för att kunna hantera den ökande grupp kriminella som utnyttjar svenskt näringslivs förhållandevis fria regler. Målet med detta arbete är att utreda om plea bargain kan införas i svensk rätt. De frågor som blir relevanta att diskutera är således dels om man bör överväga att införa en svensk variant av systemet plea bargain för ekonomisk brottslighet, dels om plea bargain strider mot principen om absolut... (More)
Den ökade ekonomiska brottsligheten är ett allvarligt samhällsproblem som drabbar många olika typer av brottsoffer såsom anställda, långivare, aktieägare, leverantörer, konkurrenter och inte minst den svenska staten i form av uteblivna skatteintäkter. Vårt svenska rättssamhälles begränsade resurser ställer krav på ökad effektivitet för att kunna hantera den ökande grupp kriminella som utnyttjar svenskt näringslivs förhållandevis fria regler. Målet med detta arbete är att utreda om plea bargain kan införas i svensk rätt. De frågor som blir relevanta att diskutera är således dels om man bör överväga att införa en svensk variant av systemet plea bargain för ekonomisk brottslighet, dels om plea bargain strider mot principen om absolut åtalsplikt och slutligen var den yttersta gränsen går för det rättsskydd som den enskilde erhåller i ett demokratiskt samhälle. Kandidatuppsatsen belyser således möjligheten att införa ett nytt processuellt förfarande i vårt svenska rättssystem inspirerat av det plea bargain-system som flitigt används i USA och delar av Europa. Två närliggande länder som har infört en variant av plea bargain-systemet är Storbritannien och Finland. Storbritanniens rättssystem innebär att den misstänkte har möjlighet att avge en ''guilty plea'', d.v.s. att erkänna sig skyldig för brottet som han misstänks för. Med andra ord fastställs den misstänktes skuld med bindande verkan. Detta förfarande förkortar hela rättsprocessen och minskar den annars väldigt höga arbetsbelastningen. I Finland är det en strafflindringsgrund om gärningsmannen gynnar och främjar utredningen. I vissa fall kan även domstolen avstå ifrån att döma ut straff. Plea bargain innebär att åklagaren kan besluta att inte väcka åtal för vissa gärningar i utbyte mot att den misstänkte erkänner brottet. Det underliggande motivet för att införa ett plea bargain baserat rättsförfarande är att nå snabbare och effektivare rättsprocesser vad gäller ekonomisk brottslighet. Syftet med den absoluta åtalsplikten är att garantera allas likhet inför lagen. Genom att införa ett plea bargain liknande system kan det innebära en risk för den tilltalade speciellt om denne tilldelas en försvarare med mindre erfarenhet. De nuvarande handläggningstiderna gällande ekonomisk brottslighet är knappast långsiktigt hållbara med tanke på den stora ekonomiska utveckling som pågår. Genom ett införande av ett plea bargain liknande system skulle det leda till en förenklad och mindre tidskrävande process i domstolen och på detta sätt korta den långa handläggningstiden avsevärt. De två största hindren för att införa ett plea bargain inspirerat system är den absoluta åtalsplikten och den absoluta förundersökningsplikten. Utgångspunkten för svenska åklagare är att om tillräckliga skäl föreligger skall åtal väckas. Detta är inte förenligt med plea bargain. I dagsläget finns dock undantag från åtalsplikten som ger åklagaren rätt att i vissa fall besluta att åtal inte skall väckas, trots att tillräckliga skäl föreligger (åtalsunderlåtelse) samt att i vissa fall själv förelägga den misstänkte ett straff (strafföreläggande). För att något av dessa alternativ skall få användas krävs det att tillräckliga skäl åtal föreligger, samt att den misstänkte inte motsätter sig detta. Med andra ord har åklagaren ingen rätt att föreslå för den misstänkte att denne skall erkänna eller godta ett dylikt förfarande innan bevisningen mot den misstänkte nått denna styrka. Dessa undantag är långt ifrån tillräckliga för att kunna införa ett plea bargain baserat rättsystem. Förundersökningen i Sverige skall inledas så snart det finns anledning att anta att brott som hör under allmänt åtal begåtts och förundersökningen skall bedrivas skyndsamt. Även gällande förundersökningen föreligger undantag, den behöver inte införas om det är uppenbart att brottet inte går att utreda. Europakonventionens artikel 6 ger den anklagade rätt att få en rättvis rättegång samt att bli betraktad som oskyldig till dess att hans skuld lagligen fastställs. Artikel 6 torde inte vara ett hinder för kronvittnessystemet, vilket innebär att en person som gjort sig skyldig till ett brott mot löfte om straffbefrielse eller strafflindring vittnar mot medbrottslingar. Vad gäller plea bargain är rättsläget dock lite mer oklart. Det saknas en dom som tydligt klargör Europakonventionens ställning härvidlag. Det är dock klart att den anklagade personen i viss mån kan avstå från sin rätt till domstolsprövning. Åtalsplikten avseende ekonomisk brottslighet bör bli mer utpräglat diskretionär. Att införa en förändring i det svenska rättssystemet baserat på samma grundläggande principer som plea bargain är dock inte tillräckligt. Det kommer att krävas ökade kunskaper inom domstolsväsendet för att effektivt kunna behandla frågor rörande ekonomisk brottslighet. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Sjölin, Emma
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Processrätt, Straffrätt
language
Swedish
id
1561962
date added to LUP
2010-03-08 15:55:29
date last changed
2010-03-08 15:55:29
@misc{1561962,
  abstract     = {Den ökade ekonomiska brottsligheten är ett allvarligt samhällsproblem som drabbar många olika typer av brottsoffer såsom anställda, långivare, aktieägare, leverantörer, konkurrenter och inte minst den svenska staten i form av uteblivna skatteintäkter. Vårt svenska rättssamhälles begränsade resurser ställer krav på ökad effektivitet för att kunna hantera den ökande grupp kriminella som utnyttjar svenskt näringslivs förhållandevis fria regler. Målet med detta arbete är att utreda om plea bargain kan införas i svensk rätt. De frågor som blir relevanta att diskutera är således dels om man bör överväga att införa en svensk variant av systemet plea bargain för ekonomisk brottslighet, dels om plea bargain strider mot principen om absolut åtalsplikt och slutligen var den yttersta gränsen går för det rättsskydd som den enskilde erhåller i ett demokratiskt samhälle. Kandidatuppsatsen belyser således möjligheten att införa ett nytt processuellt förfarande i vårt svenska rättssystem inspirerat av det plea bargain-system som flitigt används i USA och delar av Europa. Två närliggande länder som har infört en variant av plea bargain-systemet är Storbritannien och Finland. Storbritanniens rättssystem innebär att den misstänkte har möjlighet att avge en ''guilty plea'', d.v.s. att erkänna sig skyldig för brottet som han misstänks för. Med andra ord fastställs den misstänktes skuld med bindande verkan. Detta förfarande förkortar hela rättsprocessen och minskar den annars väldigt höga arbetsbelastningen. I Finland är det en strafflindringsgrund om gärningsmannen gynnar och främjar utredningen. I vissa fall kan även domstolen avstå ifrån att döma ut straff. Plea bargain innebär att åklagaren kan besluta att inte väcka åtal för vissa gärningar i utbyte mot att den misstänkte erkänner brottet. Det underliggande motivet för att införa ett plea bargain baserat rättsförfarande är att nå snabbare och effektivare rättsprocesser vad gäller ekonomisk brottslighet. Syftet med den absoluta åtalsplikten är att garantera allas likhet inför lagen. Genom att införa ett plea bargain liknande system kan det innebära en risk för den tilltalade speciellt om denne tilldelas en försvarare med mindre erfarenhet. De nuvarande handläggningstiderna gällande ekonomisk brottslighet är knappast långsiktigt hållbara med tanke på den stora ekonomiska utveckling som pågår. Genom ett införande av ett plea bargain liknande system skulle det leda till en förenklad och mindre tidskrävande process i domstolen och på detta sätt korta den långa handläggningstiden avsevärt. De två största hindren för att införa ett plea bargain inspirerat system är den absoluta åtalsplikten och den absoluta förundersökningsplikten. Utgångspunkten för svenska åklagare är att om tillräckliga skäl föreligger skall åtal väckas. Detta är inte förenligt med plea bargain. I dagsläget finns dock undantag från åtalsplikten som ger åklagaren rätt att i vissa fall besluta att åtal inte skall väckas, trots att tillräckliga skäl föreligger (åtalsunderlåtelse) samt att i vissa fall själv förelägga den misstänkte ett straff (strafföreläggande). För att något av dessa alternativ skall få användas krävs det att tillräckliga skäl åtal föreligger, samt att den misstänkte inte motsätter sig detta. Med andra ord har åklagaren ingen rätt att föreslå för den misstänkte att denne skall erkänna eller godta ett dylikt förfarande innan bevisningen mot den misstänkte nått denna styrka. Dessa undantag är långt ifrån tillräckliga för att kunna införa ett plea bargain baserat rättsystem. Förundersökningen i Sverige skall inledas så snart det finns anledning att anta att brott som hör under allmänt åtal begåtts och förundersökningen skall bedrivas skyndsamt. Även gällande förundersökningen föreligger undantag, den behöver inte införas om det är uppenbart att brottet inte går att utreda. Europakonventionens artikel 6 ger den anklagade rätt att få en rättvis rättegång samt att bli betraktad som oskyldig till dess att hans skuld lagligen fastställs. Artikel 6 torde inte vara ett hinder för kronvittnessystemet, vilket innebär att en person som gjort sig skyldig till ett brott mot löfte om straffbefrielse eller strafflindring vittnar mot medbrottslingar. Vad gäller plea bargain är rättsläget dock lite mer oklart. Det saknas en dom som tydligt klargör Europakonventionens ställning härvidlag. Det är dock klart att den anklagade personen i viss mån kan avstå från sin rätt till domstolsprövning. Åtalsplikten avseende ekonomisk brottslighet bör bli mer utpräglat diskretionär. Att införa en förändring i det svenska rättssystemet baserat på samma grundläggande principer som plea bargain är dock inte tillräckligt. Det kommer att krävas ökade kunskaper inom domstolsväsendet för att effektivt kunna behandla frågor rörande ekonomisk brottslighet.},
  author       = {Sjölin, Emma},
  keyword      = {Processrätt,Straffrätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Plea bargain - ett effektivt sätt att bekämpa ekonomisk brottslighet i Sverige?},
  year         = {2008},
}