Svensk intern vinstbeskattning av företagsägda andelar och SOU 2001:11 - i ett internationellt perspektiv
(2002)Department of Law
- Abstract
- När ett svenskt aktiebolag äger aktier i ett annat aktiebolag leder beskattningen till s.k. kedjebeskattning genom att rörelsevinsten beskattas flera gånger inom bolagssektorn. Vinsten blir dubbelbeskattad inom bolagsektorn eftersom bolaget erlägger skatt för vinsten såväl på delägarnivå som på ägarnivå. Om hänsyn tas även till beskattning i bolagets ägarled har vinsten blivit trippelbeskattad. Enligt huvudregeln i 15:1 IL skall utdelningar som ett företag tar emot tas upp som intäkt i inkomstslaget näringsverksamhet. För att hindra kedjebeskattning av bolagsinkomster har dock skattefrihet införts för utdelning på näringsbetingade aktier genom reglerna i 24 kapitlet IL. Även vid avyttring av näringsbetingade aktier kommer en beskattning av... (More)
- När ett svenskt aktiebolag äger aktier i ett annat aktiebolag leder beskattningen till s.k. kedjebeskattning genom att rörelsevinsten beskattas flera gånger inom bolagssektorn. Vinsten blir dubbelbeskattad inom bolagsektorn eftersom bolaget erlägger skatt för vinsten såväl på delägarnivå som på ägarnivå. Om hänsyn tas även till beskattning i bolagets ägarled har vinsten blivit trippelbeskattad. Enligt huvudregeln i 15:1 IL skall utdelningar som ett företag tar emot tas upp som intäkt i inkomstslaget näringsverksamhet. För att hindra kedjebeskattning av bolagsinkomster har dock skattefrihet införts för utdelning på näringsbetingade aktier genom reglerna i 24 kapitlet IL. Även vid avyttring av näringsbetingade aktier kommer en beskattning av vinsten att leda till kedjebeskattning. Sådana kapitalvinster är dock inte undantagna från beskattning utan är skattepliktiga enligt huvudregeln i 15:1 IL. För att undvika denna kedjebeskattning vid avyttring av aktier i ett annat bolag har svenska företag utnyttjat andra staters skattefrihet vid avyttring av företagsägda andelar genom att se till så att inkomster tas emot av ett närstående bolag med skatterättslig hemvist i den andra staten. Genom förslaget i SOU 2001:11 om att införa skattefrihet för kapitalvinster på företagsägda andelar har man försökt undanröja denna olikhet mellan det svenska skattesystemet och skattesystemet i till exempel Tyskland, Danmark och Nederländerna. Förslaget i SOU 2001:11 innebär att det nuvarande jämförlighetskravet för skattefri utdelning skall tas bort. Därmed blir utdelning på utländska företagsägda andelar skattefri på samma sätt som utdelning på svenska andelar. För att ändå motverka skatteflykt där lågbeskattade vinstmedel tas hem skattefritt föreslås en skärpt CFC-lagstiftning. Valutaavregleringar och ökad globalisering har gjort att beskattningsunderlaget blivit mer rörligt vilket gjort det möjligt för svenska företag att dra nytta av skatteförmåner i andra stater. Förmånliga skatteregler i andra stater utsätter det svenska skattesystemet för skattekonkurrens. Om svenska skatteregler avviker alltför mycket från andra staters förmånliga regler riskeras att obegränsat skattskyldiga försöker undvika beskattning i Sverige genom etablering i utlandet. Ett förlopp som kallas ''the race to the bottom'' har inletts när stater mer och mer anpassar sina skatteregler för att de skall stå sig i konkurrensen. Inom EU och OECD arbetar man för att motverka att denna utveckling skall leda till s.k. skadlig skattekonkurrens på den internationella marknaden. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1561986
- author
- Sjöström, Tania
- supervisor
- organization
- year
- 2002
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Skatterätt
- language
- Swedish
- id
- 1561986
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:29
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:29
@misc{1561986,
abstract = {{När ett svenskt aktiebolag äger aktier i ett annat aktiebolag leder beskattningen till s.k. kedjebeskattning genom att rörelsevinsten beskattas flera gånger inom bolagssektorn. Vinsten blir dubbelbeskattad inom bolagsektorn eftersom bolaget erlägger skatt för vinsten såväl på delägarnivå som på ägarnivå. Om hänsyn tas även till beskattning i bolagets ägarled har vinsten blivit trippelbeskattad. Enligt huvudregeln i 15:1 IL skall utdelningar som ett företag tar emot tas upp som intäkt i inkomstslaget näringsverksamhet. För att hindra kedjebeskattning av bolagsinkomster har dock skattefrihet införts för utdelning på näringsbetingade aktier genom reglerna i 24 kapitlet IL. Även vid avyttring av näringsbetingade aktier kommer en beskattning av vinsten att leda till kedjebeskattning. Sådana kapitalvinster är dock inte undantagna från beskattning utan är skattepliktiga enligt huvudregeln i 15:1 IL. För att undvika denna kedjebeskattning vid avyttring av aktier i ett annat bolag har svenska företag utnyttjat andra staters skattefrihet vid avyttring av företagsägda andelar genom att se till så att inkomster tas emot av ett närstående bolag med skatterättslig hemvist i den andra staten. Genom förslaget i SOU 2001:11 om att införa skattefrihet för kapitalvinster på företagsägda andelar har man försökt undanröja denna olikhet mellan det svenska skattesystemet och skattesystemet i till exempel Tyskland, Danmark och Nederländerna. Förslaget i SOU 2001:11 innebär att det nuvarande jämförlighetskravet för skattefri utdelning skall tas bort. Därmed blir utdelning på utländska företagsägda andelar skattefri på samma sätt som utdelning på svenska andelar. För att ändå motverka skatteflykt där lågbeskattade vinstmedel tas hem skattefritt föreslås en skärpt CFC-lagstiftning. Valutaavregleringar och ökad globalisering har gjort att beskattningsunderlaget blivit mer rörligt vilket gjort det möjligt för svenska företag att dra nytta av skatteförmåner i andra stater. Förmånliga skatteregler i andra stater utsätter det svenska skattesystemet för skattekonkurrens. Om svenska skatteregler avviker alltför mycket från andra staters förmånliga regler riskeras att obegränsat skattskyldiga försöker undvika beskattning i Sverige genom etablering i utlandet. Ett förlopp som kallas ''the race to the bottom'' har inletts när stater mer och mer anpassar sina skatteregler för att de skall stå sig i konkurrensen. Inom EU och OECD arbetar man för att motverka att denna utveckling skall leda till s.k. skadlig skattekonkurrens på den internationella marknaden.}},
author = {{Sjöström, Tania}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Svensk intern vinstbeskattning av företagsägda andelar och SOU 2001:11 - i ett internationellt perspektiv}},
year = {{2002}},
}