Medling vid ungdomsbrott - En modell för kartläggning av problematiken kring medlingens syfte och straffrättsliga ställning
(2004)Department of Law
- Abstract
- Runt om i Sverige pågår sedan ett antal år tillbaka olika medlingsprojekt, i de allra flesta fall med inriktning på att medla mellan unga lagöverträdare och deras offer. Dessa projekt har i många fall uppstått oberoende av varandra och utan förankring i någon teoribildning. Det statliga intresset för medling har lett till antagandet av lag (2002:445) om medling med anledning av brott, samt finansiellt stöd till olika medlingsprojekt som ingår i en försöksverksamhet som administreras av Brottsförebyggande rådet. Begreppet medling är i sig väl känt i andra sammanhang, till exempel medling i arbetstvister. Men vad innebär medling i straffrättsliga sammanhang egentligen? Svaret är på intet sätt självklart, medling kan inta en skiftande... (More)
- Runt om i Sverige pågår sedan ett antal år tillbaka olika medlingsprojekt, i de allra flesta fall med inriktning på att medla mellan unga lagöverträdare och deras offer. Dessa projekt har i många fall uppstått oberoende av varandra och utan förankring i någon teoribildning. Det statliga intresset för medling har lett till antagandet av lag (2002:445) om medling med anledning av brott, samt finansiellt stöd till olika medlingsprojekt som ingår i en försöksverksamhet som administreras av Brottsförebyggande rådet. Begreppet medling är i sig väl känt i andra sammanhang, till exempel medling i arbetstvister. Men vad innebär medling i straffrättsliga sammanhang egentligen? Svaret är på intet sätt självklart, medling kan inta en skiftande position i förhållande till straffrätten. I den proposition (prop. 2001/02:126) som låg till grund för antagandet av den svenska medlingslagen anses inte tiden vara mogen för ett slutgiltigt ställningstagande till medlingens ställning i det svenska rättssystemet. Den svenska debatten kring medlingen har varit relativt sparsam. Framförallt saknas det en diskussion kring medlingens teoretiska grundval. Det hänvisas ibland kort till ''Restorative Justice'', på svenska ofta översatt till ''reparativ rättvisa'', som de grundläggande tankegångarna eller rättsfilosofin bakom medling, men utan någon närmare utveckling. Internationellt sett är emellertid Restorative Justice ett långt mer välkänt begrepp och det finns en omfattande teoribildning inom discipliner som kriminologi och straffrättsfilosofi. Uppsatsens syfte är att kartlägga problematiken kring medlingens straffrättsliga ställning med utgångspunkt i svenska förhållanden. En tankemodell ställs upp för att illustrera hur medling och Restorative Justice förhåller sig till det redan föreliggande straffrättssystemet och de särskilda reglerna för behandling av unga lagöverträdare. Ett delsyfte är att undersöka vilken relevans överväganden kring Restorative Justice kan ha för det svenska ställningstagandet om medlingens straffrättsliga ställning. Restorative Justice gör anspråk på att utmana det föreliggande systemet för ''Criminal Justice'' och erbjuda ett alternativ till den syn på straffrättens funktion som de retributiva och rehabiliterande synsätten förespråkar (de som på engelska kallas för Retributive respektive Rehabilitive Justice). Medling är enligt den internationella litteraturen ett av många sätt att implementera Restorative Justice. Detta ger diskussionen kring medlingens straffrättsliga ställning en helt ny dimension. I Sverige har diskussionen emellertid präglats av den redan föreliggande verksamhetens utformning med övertagande av dess syften. De statliga initiativen har koncentrerat sig på att försöka passa in medlingen i det redan föreliggande systemet. Därvid uppkommer problem som främst är relaterade till att medlingen går ut på att hitta individuellt anpassade lösningar medan det svenska systemet, även för ungdomar, är uppbyggt kring principen om rättvis proportionalitet. Fortsatt försöksverksamhet är visserligen en förutsättning för medlingens fortsatta existens, men ett rättspolitiskt ställningstagande krävs för att avgöra medlingens fortsatta ställning. Därvid är det min uppfattning att tankegångarna inom Restorative Justice kan vara till hjälp för att göra resonemanget mer nyanserat. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1562320
- author
- Svensson, Hanna
- supervisor
- organization
- year
- 2004
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Straffrätt
- language
- Swedish
- id
- 1562320
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:30
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:30
@misc{1562320,
abstract = {{Runt om i Sverige pågår sedan ett antal år tillbaka olika medlingsprojekt, i de allra flesta fall med inriktning på att medla mellan unga lagöverträdare och deras offer. Dessa projekt har i många fall uppstått oberoende av varandra och utan förankring i någon teoribildning. Det statliga intresset för medling har lett till antagandet av lag (2002:445) om medling med anledning av brott, samt finansiellt stöd till olika medlingsprojekt som ingår i en försöksverksamhet som administreras av Brottsförebyggande rådet. Begreppet medling är i sig väl känt i andra sammanhang, till exempel medling i arbetstvister. Men vad innebär medling i straffrättsliga sammanhang egentligen? Svaret är på intet sätt självklart, medling kan inta en skiftande position i förhållande till straffrätten. I den proposition (prop. 2001/02:126) som låg till grund för antagandet av den svenska medlingslagen anses inte tiden vara mogen för ett slutgiltigt ställningstagande till medlingens ställning i det svenska rättssystemet. Den svenska debatten kring medlingen har varit relativt sparsam. Framförallt saknas det en diskussion kring medlingens teoretiska grundval. Det hänvisas ibland kort till ''Restorative Justice'', på svenska ofta översatt till ''reparativ rättvisa'', som de grundläggande tankegångarna eller rättsfilosofin bakom medling, men utan någon närmare utveckling. Internationellt sett är emellertid Restorative Justice ett långt mer välkänt begrepp och det finns en omfattande teoribildning inom discipliner som kriminologi och straffrättsfilosofi. Uppsatsens syfte är att kartlägga problematiken kring medlingens straffrättsliga ställning med utgångspunkt i svenska förhållanden. En tankemodell ställs upp för att illustrera hur medling och Restorative Justice förhåller sig till det redan föreliggande straffrättssystemet och de särskilda reglerna för behandling av unga lagöverträdare. Ett delsyfte är att undersöka vilken relevans överväganden kring Restorative Justice kan ha för det svenska ställningstagandet om medlingens straffrättsliga ställning. Restorative Justice gör anspråk på att utmana det föreliggande systemet för ''Criminal Justice'' och erbjuda ett alternativ till den syn på straffrättens funktion som de retributiva och rehabiliterande synsätten förespråkar (de som på engelska kallas för Retributive respektive Rehabilitive Justice). Medling är enligt den internationella litteraturen ett av många sätt att implementera Restorative Justice. Detta ger diskussionen kring medlingens straffrättsliga ställning en helt ny dimension. I Sverige har diskussionen emellertid präglats av den redan föreliggande verksamhetens utformning med övertagande av dess syften. De statliga initiativen har koncentrerat sig på att försöka passa in medlingen i det redan föreliggande systemet. Därvid uppkommer problem som främst är relaterade till att medlingen går ut på att hitta individuellt anpassade lösningar medan det svenska systemet, även för ungdomar, är uppbyggt kring principen om rättvis proportionalitet. Fortsatt försöksverksamhet är visserligen en förutsättning för medlingens fortsatta existens, men ett rättspolitiskt ställningstagande krävs för att avgöra medlingens fortsatta ställning. Därvid är det min uppfattning att tankegångarna inom Restorative Justice kan vara till hjälp för att göra resonemanget mer nyanserat.}},
author = {{Svensson, Hanna}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Medling vid ungdomsbrott - En modell för kartläggning av problematiken kring medlingens syfte och straffrättsliga ställning}},
year = {{2004}},
}