Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Barnets rätt till biträde i mål om vårdnad, boende och umgänge - ett sätt att stärka barnets rätt att komma till tals

Svensson, Linda (2003)
Department of Law
Abstract
Syftet med denna uppsats är att utifrån ett barnperspektiv undersöka vad som kan göras för att stärka barnets rätt att komma till tals i mål om vårdnad, boende och umgänge utan att tillerkänna barnet talerätt. Min avsikt är att redogöra för ett förslag från justitiedepartementet om att ge barnet ett särskilt biträde i mål om vårdnad, boende och umgänge. Jag undersöker om förslaget om särskilt biträde bör kompletteras eller ändras på något vis för att stå i överensstämmelse med ett barnperspektiv. Jag jämför också förslaget om särskilt biträde med hur regleringen kring barnet och dess offentliga biträde ser ut inom ramen för LVU och med ett norskt förslag om att tillerkänna barnet rätt till advokat eller annan representant i... (More)
Syftet med denna uppsats är att utifrån ett barnperspektiv undersöka vad som kan göras för att stärka barnets rätt att komma till tals i mål om vårdnad, boende och umgänge utan att tillerkänna barnet talerätt. Min avsikt är att redogöra för ett förslag från justitiedepartementet om att ge barnet ett särskilt biträde i mål om vårdnad, boende och umgänge. Jag undersöker om förslaget om särskilt biträde bör kompletteras eller ändras på något vis för att stå i överensstämmelse med ett barnperspektiv. Jag jämför också förslaget om särskilt biträde med hur regleringen kring barnet och dess offentliga biträde ser ut inom ramen för LVU och med ett norskt förslag om att tillerkänna barnet rätt till advokat eller annan representant i barnefordelingssaker. Inledningsvis behandlas barnkonventionen och dess artiklar om barnets bästa och barnets rätt att komma till tals. Därefter undersöker jag Europakonventionen vad gäller barnets rättigheter i civila mål. Europarådskonventionen behandlas inledningsvis mera allmänt. Europarådskonventionen behandlas senare under respektive avsnitt där den har särskild aktualitet. Min slutsats är att de tre konventionerna ger stöd för att barnet skall ha rätt till ett eget/särskilt biträde i mål om vårdnad, boende och umgänge. Jag gör sedan en undersökning av gällande rätt i mål om vårdnad, boende och umgänge. Först behandlas barnets bästa och barnets rätt att komma till tals enligt FB och sedan hur barnets vilja kommer fram under rättsprocessen. Barnet får höras inför rätten men den möjligheten används endast mycket sällan och då främst om en tonåring själv begär att få höras. I regel görs en vårdnadsutredning av socialtjänsten och den som utför en sådan utredning skall, om det inte är olämpligt, söka klarlägga barnets inställning och redovisa den för rätten. Det finns inga bindande föreskrifter om hur ett möte mellan utredaren och barnet skall gå till. Det är främst omständigheter kring barnet och en beskrivning av barnet som lämnas i vårdnadsutredningen. Barnets inställning kommer sällan fram. Jag finner lagstiftningen bristfällig då barnet inte garanteras en rätt att verkligen komma till tals. Jag menar därför att möjligheten att besluta om ett särskilt biträde för barn i mål om vårdnad, boende och umgänge kan vara ett sätt att stärka barnets rätt att komma till tals. Jag behandlar också frågan om när ett särskilt biträde bör utses, vilken funktion biträdet bör ha och vem som bör utses. När det gäller dessa frågor jämför jag med regleringen kring barnet och dess biträde i LVU-mål och med det norska förslaget. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Svensson, Linda
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Familjerätt
language
Swedish
id
1562353
date added to LUP
2010-03-08 15:55:30
date last changed
2010-03-08 15:55:30
@misc{1562353,
  abstract     = {Syftet med denna uppsats är att utifrån ett barnperspektiv undersöka vad som kan göras för att stärka barnets rätt att komma till tals i mål om vårdnad, boende och umgänge utan att tillerkänna barnet talerätt. Min avsikt är att redogöra för ett förslag från justitiedepartementet om att ge barnet ett särskilt biträde i mål om vårdnad, boende och umgänge. Jag undersöker om förslaget om särskilt biträde bör kompletteras eller ändras på något vis för att stå i överensstämmelse med ett barnperspektiv. Jag jämför också förslaget om särskilt biträde med hur regleringen kring barnet och dess offentliga biträde ser ut inom ramen för LVU och med ett norskt förslag om att tillerkänna barnet rätt till advokat eller annan representant i barnefordelingssaker. Inledningsvis behandlas barnkonventionen och dess artiklar om barnets bästa och barnets rätt att komma till tals. Därefter undersöker jag Europakonventionen vad gäller barnets rättigheter i civila mål. Europarådskonventionen behandlas inledningsvis mera allmänt. Europarådskonventionen behandlas senare under respektive avsnitt där den har särskild aktualitet. Min slutsats är att de tre konventionerna ger stöd för att barnet skall ha rätt till ett eget/särskilt biträde i mål om vårdnad, boende och umgänge. Jag gör sedan en undersökning av gällande rätt i mål om vårdnad, boende och umgänge. Först behandlas barnets bästa och barnets rätt att komma till tals enligt FB och sedan hur barnets vilja kommer fram under rättsprocessen. Barnet får höras inför rätten men den möjligheten används endast mycket sällan och då främst om en tonåring själv begär att få höras. I regel görs en vårdnadsutredning av socialtjänsten och den som utför en sådan utredning skall, om det inte är olämpligt, söka klarlägga barnets inställning och redovisa den för rätten. Det finns inga bindande föreskrifter om hur ett möte mellan utredaren och barnet skall gå till. Det är främst omständigheter kring barnet och en beskrivning av barnet som lämnas i vårdnadsutredningen. Barnets inställning kommer sällan fram. Jag finner lagstiftningen bristfällig då barnet inte garanteras en rätt att verkligen komma till tals. Jag menar därför att möjligheten att besluta om ett särskilt biträde för barn i mål om vårdnad, boende och umgänge kan vara ett sätt att stärka barnets rätt att komma till tals. Jag behandlar också frågan om när ett särskilt biträde bör utses, vilken funktion biträdet bör ha och vem som bör utses. När det gäller dessa frågor jämför jag med regleringen kring barnet och dess biträde i LVU-mål och med det norska förslaget.},
  author       = {Svensson, Linda},
  keyword      = {Familjerätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Barnets rätt till biträde i mål om vårdnad, boende och umgänge - ett sätt att stärka barnets rätt att komma till tals},
  year         = {2003},
}