Advanced

Reglerna om vårdnad - fokus på barnet vid påstående om våld i vårdnads- och umgängestvister

Svensson, Martina (2006)
Department of Law
Abstract
Sammanfattningsvis behandlar uppsatsen de nya vårdnadsreglerna där jag lagt extra vikt på de tvister där det förekommer påstående om våld inom vårdnad och umgänge. Jag har gjort en genomgång av relevant gällande rätt inom vårdnad och umgänge för att lättare kunna få en uppfattning av omfattningen av ändringarna. Vad gäller risken för att barnet far illa och barnets rätt att komma till tals har dessa behandlats i fristående kapitel. Jag har redogjort kort för lagförslagen om de nya vårdnadsreglerna som fokuserar främst på risken att barnet far illa och har för syfte att stärka barnperspektivet vid beslut som rör vårdnad, boende och umgänge. Med uppsatsen vill jag undersöka om barnperspektivet stärks med lagförslagen och vilka eventuella... (More)
Sammanfattningsvis behandlar uppsatsen de nya vårdnadsreglerna där jag lagt extra vikt på de tvister där det förekommer påstående om våld inom vårdnad och umgänge. Jag har gjort en genomgång av relevant gällande rätt inom vårdnad och umgänge för att lättare kunna få en uppfattning av omfattningen av ändringarna. Vad gäller risken för att barnet far illa och barnets rätt att komma till tals har dessa behandlats i fristående kapitel. Jag har redogjort kort för lagförslagen om de nya vårdnadsreglerna som fokuserar främst på risken att barnet far illa och har för syfte att stärka barnperspektivet vid beslut som rör vårdnad, boende och umgänge. Med uppsatsen vill jag undersöka om barnperspektivet stärks med lagförslagen och vilka eventuella konsekvenser de kommer att ha för framtida övervägandena om vårdnad och umgänge, då särskilt när det förekommer påstående om våld eller samarbetssvårigheter. Grundsynen i barnkonventionen är att det vid alla beslut och andra åtgärder som rör barn skall finnas ett tydligt barnperspektiv. Regeringen valde att föreslå att barnets bästa skall vara avgörande för alla beslut som rör vårdnad, boende och umgänge. När det gäller vårdnadsmål så har det i praxis byggts upp en presumtion för att gemensam vårdnad är det bästa för barnet, men detta var inte avsikten med 1998 års reform. På senare tid har det blivit allt mer uppmärksammat att barn som bevittnar våld och hot i hemmet riskerar att påverkas psykiskt av upplevelsen. Förslaget som regeringen här lagt fram är att lagtexten i framtiden skall stadga att det skall fästas avseende särskilt vid risken för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för övergrepp vid bedömningen av vad som är bäst för barnet. Det har visat sig att barnsamtal är i stort sett obefintliga innan socialnämnden lämnar snabbupplysningar inför interimistiska beslut om inte domstolen ger direktiv om det. För att ändra på detta föreslår regeringen att socialnämnden skall höra barnet, om det är lämpligt, innan nämnden lämnar snabbupplysningar till domstolen. Dessutom vill regeringen att fler yngre barn skall få möjlighet att komma till tals vid verkställighetsmål, därför föreslås att åldersgränsen på 12 år tas bort i FB 21:5. Vid gemensam vårdnad måste de beslut kring barnet som inte rör den dagliga omsorgen tas av båda vårdnadshavarna gemensamt. Regeringens förslag är att om domstolen skall döma till gemensam vårdnad mot en förälders vilja måste föräldrarna kunna samarbeta i frågor som rör barnet. Det är viktigt att barnet har ett regelbundet och konfliktfritt umgänge med båda föräldrarna även när de inte bor ihop. I gällande rätt finns dock inga alternativ till direkt umgänge. Därför föreslås det att det skall införas alternativa sätt till umgänge, som till exempel via brev eller telefon, som det skall kunna förordnas om i undantagsfall. Regeringen vill även ge socialnämnden möjlighet att väcka talan om det umgänge som det förordnats om inte fungerar efter ett tag på grund av att barnet riskerar att fara illa eller om det annars mår dåligt. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Svensson, Martina
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Familjerätt
language
Swedish
id
1562365
date added to LUP
2010-03-08 15:55:30
date last changed
2010-03-08 15:55:30
@misc{1562365,
  abstract     = {Sammanfattningsvis behandlar uppsatsen de nya vårdnadsreglerna där jag lagt extra vikt på de tvister där det förekommer påstående om våld inom vårdnad och umgänge. Jag har gjort en genomgång av relevant gällande rätt inom vårdnad och umgänge för att lättare kunna få en uppfattning av omfattningen av ändringarna. Vad gäller risken för att barnet far illa och barnets rätt att komma till tals har dessa behandlats i fristående kapitel. Jag har redogjort kort för lagförslagen om de nya vårdnadsreglerna som fokuserar främst på risken att barnet far illa och har för syfte att stärka barnperspektivet vid beslut som rör vårdnad, boende och umgänge. Med uppsatsen vill jag undersöka om barnperspektivet stärks med lagförslagen och vilka eventuella konsekvenser de kommer att ha för framtida övervägandena om vårdnad och umgänge, då särskilt när det förekommer påstående om våld eller samarbetssvårigheter. Grundsynen i barnkonventionen är att det vid alla beslut och andra åtgärder som rör barn skall finnas ett tydligt barnperspektiv. Regeringen valde att föreslå att barnets bästa skall vara avgörande för alla beslut som rör vårdnad, boende och umgänge. När det gäller vårdnadsmål så har det i praxis byggts upp en presumtion för att gemensam vårdnad är det bästa för barnet, men detta var inte avsikten med 1998 års reform. På senare tid har det blivit allt mer uppmärksammat att barn som bevittnar våld och hot i hemmet riskerar att påverkas psykiskt av upplevelsen. Förslaget som regeringen här lagt fram är att lagtexten i framtiden skall stadga att det skall fästas avseende särskilt vid risken för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för övergrepp vid bedömningen av vad som är bäst för barnet. Det har visat sig att barnsamtal är i stort sett obefintliga innan socialnämnden lämnar snabbupplysningar inför interimistiska beslut om inte domstolen ger direktiv om det. För att ändra på detta föreslår regeringen att socialnämnden skall höra barnet, om det är lämpligt, innan nämnden lämnar snabbupplysningar till domstolen. Dessutom vill regeringen att fler yngre barn skall få möjlighet att komma till tals vid verkställighetsmål, därför föreslås att åldersgränsen på 12 år tas bort i FB 21:5. Vid gemensam vårdnad måste de beslut kring barnet som inte rör den dagliga omsorgen tas av båda vårdnadshavarna gemensamt. Regeringens förslag är att om domstolen skall döma till gemensam vårdnad mot en förälders vilja måste föräldrarna kunna samarbeta i frågor som rör barnet. Det är viktigt att barnet har ett regelbundet och konfliktfritt umgänge med båda föräldrarna även när de inte bor ihop. I gällande rätt finns dock inga alternativ till direkt umgänge. Därför föreslås det att det skall införas alternativa sätt till umgänge, som till exempel via brev eller telefon, som det skall kunna förordnas om i undantagsfall. Regeringen vill även ge socialnämnden möjlighet att väcka talan om det umgänge som det förordnats om inte fungerar efter ett tag på grund av att barnet riskerar att fara illa eller om det annars mår dåligt.},
  author       = {Svensson, Martina},
  keyword      = {Familjerätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Reglerna om vårdnad - fokus på barnet vid påstående om våld i vårdnads- och umgängestvister},
  year         = {2006},
}