Advanced

Den organiserade brottsligheten - är ett förbud mot kriminella organisationer eller aktivt deltagande däri en framkomlig väg?

Svärd, Pernilla (2001)
Department of Law
Abstract
Sverige har aldrig haft några stora problem med organiserad brottslighet sett ur ett internationellt perspektiv. Sverige har ett ogynnsamt geografiskt läge för den gräns-överskridande brotts-ligheten och Sverige är ingen ekonomiskt stormakt varför intresset för de brottsliga organisationerna blir mindre. Sverige har dessutom rättsliga och demokratiska traditioner och det finns en grundläggande respekt för dessa. Internationella kriminella organisationer som har sin bas i Sverige före-kommer därför endast i begränsad omfattning. Vanligare är brottslighet som bedrivs av organisationer som har sin bas utanför Sverige. Farhågor finns dock att den organiserade brottsligheten skall öka i Sverige då det finns en trend mot ökad... (More)
Sverige har aldrig haft några stora problem med organiserad brottslighet sett ur ett internationellt perspektiv. Sverige har ett ogynnsamt geografiskt läge för den gräns-överskridande brotts-ligheten och Sverige är ingen ekonomiskt stormakt varför intresset för de brottsliga organisationerna blir mindre. Sverige har dessutom rättsliga och demokratiska traditioner och det finns en grundläggande respekt för dessa. Internationella kriminella organisationer som har sin bas i Sverige före-kommer därför endast i begränsad omfattning. Vanligare är brottslighet som bedrivs av organisationer som har sin bas utanför Sverige. Farhågor finns dock att den organiserade brottsligheten skall öka i Sverige då det finns en trend mot ökad internationalisering gällande vissa former av kvalificerad brottslighet. Detta gäller framförallt den ekonomiska brottsligheten. EU antog i december 1998 en gemensam åtgärd som ålägger medlemsländerna att göra deltagande i en kriminell organisation brottsligt. Med kriminell organisation avses enligt den gemensamma åtgärden en strukturerad sammanslutning, inrättad för en begränsad tid av mer än två personer som handlar i samförstånd för att begå brott som bestraffas med frihetsberövande eller en frihetsverövande säkerhetsåtgärd på upp till minst fyra år eller ett strängare straff. Vid antagandet av den gemensamma åtgärden gjorde man från svensk sida den bedömningen att det inte skulle krävas några lagändringar för att Sverige skulle leva upp till sina åtaganden. Regeringen hade även beslutat att här i Sverige tillsätta en kommitté med uppgift att se över den svenska lagstiftningen på området. Kommittén antog namnet Kommittén om straffansvar för organiserad brottslighet m.m. Majoriteten av kommittén ansåg att övervägande skäl talade för att en kriminalisering av deltagande i eller stöd till organisationer som sysslar med organiserad brottslighet inte borde införas. Detta då kommittén bl a ansåg att svårigheter i bevishänseende, samt vissa gränsdragningsproblem kunde väntas. Detta kunde, menade kommittén, leda till att en kriminalisering inte blev tillräckligt effektiv. Minoriteten ansåg dock att övervägande skäl talade för att det kriminaliserade området borde utvidgas. Att svensk straffrätt bygger på individuellt ansvar leder till att särskilda svårigheter uppstår då det gäller ansvar för brott som begås i organiserade former eller har anknytning till organiserad brottslig verksamhet. I dessa fall är det ofta svårt att reda ut vem inom den aktuella sammanslutningen som är straffrättsligt ansvarig. Dessa problem är särskilt framträdande då organisationen är hierarkiskt uppbyggd och stark lojalitet råder mellan medlemmarna. Idag tillämpas i Sverige de osjälvständiga brottsformerna medverkan, förberedelse och stämpling för att komma åt personer inom brotts-organisationerna. Medverkansansvaret är relativt vidsträckt. Även en person som endast i liten utsträckning har bidragit till ett brotts uppkomst kan drabbas av straffansvar. Tidigare var förberedelsebestämmelsen gammal-modig till sin utformning men denna brist har undanröjts sedan den nya förberedelsebestämmelsen trädde i kraft den 1 juli 2001. I mina slutsatser kommer jag fram till att dagens lagstiftning då det gäller de osjälvständiga brotten medverkan, förberedelse och stämpling är tillräckligt effektiv. Vissa gärningar är det dock svårt att komma åt med dagens lagstiftning. Detta gäller framför allt främjande av brottslig verksamhet genom eko-nomiska medel och upplåtelse av lokaler. Att införa en lagstiftning på detta område skulle dock inte medföra att lagstiftningen blir mer effektiv än den är idag. Avgränsningsproblemen skulle bli för stora, sanktionssannolik-heten låg och en eventuell bestämmelse skulle sakna den klarhet och entydig--het som är en förutsättning för att rättssäkerhet skall föreligga. Därmed saknas förutsättningar för att genomdriva en lagstiftning. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Svärd, Pernilla
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Straffrätt
language
Swedish
id
1562406
date added to LUP
2010-03-08 15:55:30
date last changed
2010-03-08 15:55:30
@misc{1562406,
  abstract     = {Sverige har aldrig haft några stora problem med organiserad brottslighet sett ur ett internationellt perspektiv. Sverige har ett ogynnsamt geografiskt läge för den gräns-överskridande brotts-ligheten och Sverige är ingen ekonomiskt stormakt varför intresset för de brottsliga organisationerna blir mindre. Sverige har dessutom rättsliga och demokratiska traditioner och det finns en grundläggande respekt för dessa. Internationella kriminella organisationer som har sin bas i Sverige före-kommer därför endast i begränsad omfattning. Vanligare är brottslighet som bedrivs av organisationer som har sin bas utanför Sverige. Farhågor finns dock att den organiserade brottsligheten skall öka i Sverige då det finns en trend mot ökad internationalisering gällande vissa former av kvalificerad brottslighet. Detta gäller framförallt den ekonomiska brottsligheten. EU antog i december 1998 en gemensam åtgärd som ålägger medlemsländerna att göra deltagande i en kriminell organisation brottsligt. Med kriminell organisation avses enligt den gemensamma åtgärden en strukturerad sammanslutning, inrättad för en begränsad tid av mer än två personer som handlar i samförstånd för att begå brott som bestraffas med frihetsberövande eller en frihetsverövande säkerhetsåtgärd på upp till minst fyra år eller ett strängare straff. Vid antagandet av den gemensamma åtgärden gjorde man från svensk sida den bedömningen att det inte skulle krävas några lagändringar för att Sverige skulle leva upp till sina åtaganden. Regeringen hade även beslutat att här i Sverige tillsätta en kommitté med uppgift att se över den svenska lagstiftningen på området. Kommittén antog namnet Kommittén om straffansvar för organiserad brottslighet m.m. Majoriteten av kommittén ansåg att övervägande skäl talade för att en kriminalisering av deltagande i eller stöd till organisationer som sysslar med organiserad brottslighet inte borde införas. Detta då kommittén bl a ansåg att svårigheter i bevishänseende, samt vissa gränsdragningsproblem kunde väntas. Detta kunde, menade kommittén, leda till att en kriminalisering inte blev tillräckligt effektiv. Minoriteten ansåg dock att övervägande skäl talade för att det kriminaliserade området borde utvidgas. Att svensk straffrätt bygger på individuellt ansvar leder till att särskilda svårigheter uppstår då det gäller ansvar för brott som begås i organiserade former eller har anknytning till organiserad brottslig verksamhet. I dessa fall är det ofta svårt att reda ut vem inom den aktuella sammanslutningen som är straffrättsligt ansvarig. Dessa problem är särskilt framträdande då organisationen är hierarkiskt uppbyggd och stark lojalitet råder mellan medlemmarna. Idag tillämpas i Sverige de osjälvständiga brottsformerna medverkan, förberedelse och stämpling för att komma åt personer inom brotts-organisationerna. Medverkansansvaret är relativt vidsträckt. Även en person som endast i liten utsträckning har bidragit till ett brotts uppkomst kan drabbas av straffansvar. Tidigare var förberedelsebestämmelsen gammal-modig till sin utformning men denna brist har undanröjts sedan den nya förberedelsebestämmelsen trädde i kraft den 1 juli 2001. I mina slutsatser kommer jag fram till att dagens lagstiftning då det gäller de osjälvständiga brotten medverkan, förberedelse och stämpling är tillräckligt effektiv. Vissa gärningar är det dock svårt att komma åt med dagens lagstiftning. Detta gäller framför allt främjande av brottslig verksamhet genom eko-nomiska medel och upplåtelse av lokaler. Att införa en lagstiftning på detta område skulle dock inte medföra att lagstiftningen blir mer effektiv än den är idag. Avgränsningsproblemen skulle bli för stora, sanktionssannolik-heten låg och en eventuell bestämmelse skulle sakna den klarhet och entydig--het som är en förutsättning för att rättssäkerhet skall föreligga. Därmed saknas förutsättningar för att genomdriva en lagstiftning.},
  author       = {Svärd, Pernilla},
  keyword      = {Straffrätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Den organiserade brottsligheten - är ett förbud mot kriminella organisationer eller aktivt deltagande däri en framkomlig väg?},
  year         = {2001},
}