Interimistisk naturafullgörelse av avtalsförpliktelser
(2002)Department of Law
- Abstract
- Uppsatsen behandlar möjligheterna för en part i ett avtalsförhållande att på det interimistiska stadiet, med domstolens hjälp, framtvinga fullgörelse av en positiv naturaförpliktelse av sin motpart. Behovet av att på detta sätt provisoriskt ordna rättsförhållandet mellan parterna förklaras av den långa tidsutdräkt den ordinarie civilprocessen dras med. Om käranden är tvungen att vänta i flera år på ett slutligt avgörande kan själva syftet med talan gå om intet och käranden drabbas av stora förluster. Mot detta får man väga det intrång ett föreläggande innebär för svarandens del. Domstolens prövning på det interimistiska stadiet kan inte bli lika noggrann som vid den slutliga prövningen och svaranden tvingas därmed att vidta positiva... (More)
- Uppsatsen behandlar möjligheterna för en part i ett avtalsförhållande att på det interimistiska stadiet, med domstolens hjälp, framtvinga fullgörelse av en positiv naturaförpliktelse av sin motpart. Behovet av att på detta sätt provisoriskt ordna rättsförhållandet mellan parterna förklaras av den långa tidsutdräkt den ordinarie civilprocessen dras med. Om käranden är tvungen att vänta i flera år på ett slutligt avgörande kan själva syftet med talan gå om intet och käranden drabbas av stora förluster. Mot detta får man väga det intrång ett föreläggande innebär för svarandens del. Domstolens prövning på det interimistiska stadiet kan inte bli lika noggrann som vid den slutliga prövningen och svaranden tvingas därmed att vidta positiva åtgärder för att följa ett föreläggande som kan ha fattats på ett bristfälligt beslutsunderlag. Vidare medför den här typen av positiva förelägganden ofta effekter som inte går att återställa, om beslutet vid en senare prövning skulle visa sig vara felaktigt. För att balansera de här motstående intressena har rättegångsbalkens regler om civilprocessuella säkerhetsåtgärder fått en fakultativ utformning. Det medger att domstolen företar en proportionalitetsbedömning innan den meddelar ett interimistiskt föreläggande. Domstolen får härvid beakta om de uppoffringar och skadeverkningar som svaranden utsätts för genom att följa föreläggandet, står i rimlig proportion till den nytta käranden kan dra av att föreläggandet meddelas. En stor del av det förevarande arbetet syftar till att undersöka och presentera de intressen och omständigheter som domstolen bör ta hänsyn till då den gör sin proportionalitetsbedömning. För att få ett bredare underlag för de slutsatser som framkommer i uppsatsen har, utöver svensk praxis och doktrin, även engelsk rättspraxis och rättsvetenskaplig litteratur studerats. Tanken är att de faktorer som presenteras och diskuteras i uppsatsen skall kunna användas som stöd för en part, som har att övertyga domstolen om behovet av ett föreläggande eller argumentera mot ett sådant avgörande. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1562414
- author
- Swedlund, Gustaf
- supervisor
- organization
- year
- 2002
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Processrätt
- language
- Swedish
- id
- 1562414
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:30
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:30
@misc{1562414,
abstract = {{Uppsatsen behandlar möjligheterna för en part i ett avtalsförhållande att på det interimistiska stadiet, med domstolens hjälp, framtvinga fullgörelse av en positiv naturaförpliktelse av sin motpart. Behovet av att på detta sätt provisoriskt ordna rättsförhållandet mellan parterna förklaras av den långa tidsutdräkt den ordinarie civilprocessen dras med. Om käranden är tvungen att vänta i flera år på ett slutligt avgörande kan själva syftet med talan gå om intet och käranden drabbas av stora förluster. Mot detta får man väga det intrång ett föreläggande innebär för svarandens del. Domstolens prövning på det interimistiska stadiet kan inte bli lika noggrann som vid den slutliga prövningen och svaranden tvingas därmed att vidta positiva åtgärder för att följa ett föreläggande som kan ha fattats på ett bristfälligt beslutsunderlag. Vidare medför den här typen av positiva förelägganden ofta effekter som inte går att återställa, om beslutet vid en senare prövning skulle visa sig vara felaktigt. För att balansera de här motstående intressena har rättegångsbalkens regler om civilprocessuella säkerhetsåtgärder fått en fakultativ utformning. Det medger att domstolen företar en proportionalitetsbedömning innan den meddelar ett interimistiskt föreläggande. Domstolen får härvid beakta om de uppoffringar och skadeverkningar som svaranden utsätts för genom att följa föreläggandet, står i rimlig proportion till den nytta käranden kan dra av att föreläggandet meddelas. En stor del av det förevarande arbetet syftar till att undersöka och presentera de intressen och omständigheter som domstolen bör ta hänsyn till då den gör sin proportionalitetsbedömning. För att få ett bredare underlag för de slutsatser som framkommer i uppsatsen har, utöver svensk praxis och doktrin, även engelsk rättspraxis och rättsvetenskaplig litteratur studerats. Tanken är att de faktorer som presenteras och diskuteras i uppsatsen skall kunna användas som stöd för en part, som har att övertyga domstolen om behovet av ett föreläggande eller argumentera mot ett sådant avgörande.}},
author = {{Swedlund, Gustaf}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Interimistisk naturafullgörelse av avtalsförpliktelser}},
year = {{2002}},
}