Advanced

Restriktiv och liberal narkotikapolitik - en jämförelse mellan Sverige och Danmark

Sävås, Sophia (1999)
Department of Law
Abstract
Narkotikaproblemet är ett relativt nytt samhällsproblem. Det var egentligen först i slutet av 1960-talet i samband med flower-power-rörelsen, som narkotikan började att betraktas som ett samhällsproblem. Trots att många resurser har satts in för att få en lösning på problemet, eller i alla fall för att se en nedgång, så har inte det varit fallet. Istället har problematiken kring narkotikan förvärrats, det har blivit mer komplext och trenden visar inte heller på att problemet kommer att avta. Den självklara frågan blir naturligtvis om vi använder rätt metod för att lösa narkotikaproblemet. Fram till 1980-talet var olikheter mellan den svenska och danska metoden inte särskilt stora. Under 1980-talet skärptes och effektiviserades den svenska... (More)
Narkotikaproblemet är ett relativt nytt samhällsproblem. Det var egentligen först i slutet av 1960-talet i samband med flower-power-rörelsen, som narkotikan började att betraktas som ett samhällsproblem. Trots att många resurser har satts in för att få en lösning på problemet, eller i alla fall för att se en nedgång, så har inte det varit fallet. Istället har problematiken kring narkotikan förvärrats, det har blivit mer komplext och trenden visar inte heller på att problemet kommer att avta. Den självklara frågan blir naturligtvis om vi använder rätt metod för att lösa narkotikaproblemet. Fram till 1980-talet var olikheter mellan den svenska och danska metoden inte särskilt stora. Under 1980-talet skärptes och effektiviserades den svenska narkotikalagstiftningen, medan den danska lagstiftningen i princip upprätthölls. Eftersom man i Danmark inte gjorde samma ansträngningar som man gjorde i Sverige till att bekämpa narkotikaproblemet, kom också den danska narkotikapolitiken att uppfattas som liberal i jämförelse med den svenska. Från Danmarks sida var det emellertid inte en likgiltighet inför problemet, utan man trodde helt enkelt inte på den restriktiva politik som bland annat Sverige förde. De skillnader som framträdde under 1980-talet mellan svensk och dansk narkotikalagstiftning och rättspraxis existerar än idag, och utgörs främst av de olika synsätten på mindre narkotikabrott som innehav för eget bruk och bruk av narkotika. De senaste åren har intresset för liberal narkotikapolitik stigit ytterligare i Danmark. Danskarna vänder allt mer blicken mot en liberal syn av de lätta drogerna. Det är främst den holländska modellen vilken syftar till att dela upp marknaden mellan lätta och tunga droger, som har väckt intresset för en liberalare narkotikapolitik i Danmark. Bakgrunden till den holländska narkotikapolitiken är att narkotikabruk och narkomani först och främst skall behandlas som ett hälsomässigt och socialt problem och inte som ett straffrättsligt. Import, export och bulvanverksamhet betraktas som ett kriminalitetsproblem, medan man menar att det inte är någon idé att jaga missbrukarna och småförsäljare. I Danmark har också åtgärder vilka har för avsikt att minska narkotikaproblemets skadeverkningar vunnit större gehör, än vad de har i Sverige. Exempelvis har man underlättat möjligheterna till att erhålla metadonbehandling och i oktober 1998 var ämnet om läkarordinerad heroinutdelning uppe för debatt i Folketinget. Sverige däremot visar inga tecken på någon vilja att ändra narkotikapolitik. Istället menar man att narkotikaproblemet är ett straffrättsligt problem, där restriktiv narkotikapolitik är rätt metod för att lösa narkotikaproblemet. Målet är ''ett narkotikafritt samhälle'' och med hjälp av stränga straff och hård kontroll skall man nå detta mål. Polisens strategi blir därmed att övervaka och stressa narkotikabrukarna så att de till slut ger upp sitt missbruk och så att narkotikamarknaden störs i visaste utsträckning. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Sävås, Sophia
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Straffrätt
language
Swedish
id
1562450
date added to LUP
2010-03-08 15:55:30
date last changed
2010-03-08 15:55:30
@misc{1562450,
  abstract     = {Narkotikaproblemet är ett relativt nytt samhällsproblem. Det var egentligen först i slutet av 1960-talet i samband med flower-power-rörelsen, som narkotikan började att betraktas som ett samhällsproblem. Trots att många resurser har satts in för att få en lösning på problemet, eller i alla fall för att se en nedgång, så har inte det varit fallet. Istället har problematiken kring narkotikan förvärrats, det har blivit mer komplext och trenden visar inte heller på att problemet kommer att avta. Den självklara frågan blir naturligtvis om vi använder rätt metod för att lösa narkotikaproblemet. Fram till 1980-talet var olikheter mellan den svenska och danska metoden inte särskilt stora. Under 1980-talet skärptes och effektiviserades den svenska narkotikalagstiftningen, medan den danska lagstiftningen i princip upprätthölls. Eftersom man i Danmark inte gjorde samma ansträngningar som man gjorde i Sverige till att bekämpa narkotikaproblemet, kom också den danska narkotikapolitiken att uppfattas som liberal i jämförelse med den svenska. Från Danmarks sida var det emellertid inte en likgiltighet inför problemet, utan man trodde helt enkelt inte på den restriktiva politik som bland annat Sverige förde. De skillnader som framträdde under 1980-talet mellan svensk och dansk narkotikalagstiftning och rättspraxis existerar än idag, och utgörs främst av de olika synsätten på mindre narkotikabrott som innehav för eget bruk och bruk av narkotika. De senaste åren har intresset för liberal narkotikapolitik stigit ytterligare i Danmark. Danskarna vänder allt mer blicken mot en liberal syn av de lätta drogerna. Det är främst den holländska modellen vilken syftar till att dela upp marknaden mellan lätta och tunga droger, som har väckt intresset för en liberalare narkotikapolitik i Danmark. Bakgrunden till den holländska narkotikapolitiken är att narkotikabruk och narkomani först och främst skall behandlas som ett hälsomässigt och socialt problem och inte som ett straffrättsligt. Import, export och bulvanverksamhet betraktas som ett kriminalitetsproblem, medan man menar att det inte är någon idé att jaga missbrukarna och småförsäljare. I Danmark har också åtgärder vilka har för avsikt att minska narkotikaproblemets skadeverkningar vunnit större gehör, än vad de har i Sverige. Exempelvis har man underlättat möjligheterna till att erhålla metadonbehandling och i oktober 1998 var ämnet om läkarordinerad heroinutdelning uppe för debatt i Folketinget. Sverige däremot visar inga tecken på någon vilja att ändra narkotikapolitik. Istället menar man att narkotikaproblemet är ett straffrättsligt problem, där restriktiv narkotikapolitik är rätt metod för att lösa narkotikaproblemet. Målet är ''ett narkotikafritt samhälle'' och med hjälp av stränga straff och hård kontroll skall man nå detta mål. Polisens strategi blir därmed att övervaka och stressa narkotikabrukarna så att de till slut ger upp sitt missbruk och så att narkotikamarknaden störs i visaste utsträckning.},
  author       = {Sävås, Sophia},
  keyword      = {Straffrätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Restriktiv och liberal narkotikapolitik - en jämförelse mellan Sverige och Danmark},
  year         = {1999},
}