Advanced

Koherens i EG-rätten - Principens innehåll

Söderberg, Martin (2003)
Department of Law
Abstract
När EU skall ta beslut på området för direkt beskattning krävs, formellt sett, enhällighet i rådet. Artikel 94 EG. Emellertid har EG-domstolen etablerat en praxis där det sägs att nationella skattelagar skall ta hänsyn till EG-fördragets regler, bl.a. de fyra friheterna och rätten till fri etablering i artikel 43 EG. Om detta betyder att nationella skattelagar inte skall hindra utövandet av friheterna eller om det innebär att de inte får diskriminera är inte helt klart. I EG-domstolens praxis finns exempel på båda formuleringarna och just formuleringen i denna del verkar vara av stor vikt eftersom den är avgörande för vilka undantagssituationer som kan bli aktuella. Enskilda medlemsstater har i EG-rätten erhållit möjligheten till undantag... (More)
När EU skall ta beslut på området för direkt beskattning krävs, formellt sett, enhällighet i rådet. Artikel 94 EG. Emellertid har EG-domstolen etablerat en praxis där det sägs att nationella skattelagar skall ta hänsyn till EG-fördragets regler, bl.a. de fyra friheterna och rätten till fri etablering i artikel 43 EG. Om detta betyder att nationella skattelagar inte skall hindra utövandet av friheterna eller om det innebär att de inte får diskriminera är inte helt klart. I EG-domstolens praxis finns exempel på båda formuleringarna och just formuleringen i denna del verkar vara av stor vikt eftersom den är avgörande för vilka undantagssituationer som kan bli aktuella. Enskilda medlemsstater har i EG-rätten erhållit möjligheten till undantag från ovan stående förbud mot att inskränka möjligheten till utövande av friheterna. Undantagen innebär att medlemsstaten har en möjlighet att rättfärdiga inskränkande lagstiftning. Inskränkning synes, i förhållande till diskriminering, vara det vidare begreppet vilket, med andra ord, innebär att diskriminering endast är en form av inskränkning. Se mer om detta s. 19. I praxis har utvecklats en rad sådana möjligheter till rättfärdigande som går utöver de grunder för rättfärdigande som finns inskrivna i EG-fördraget. Domstolen har genom praxis kommit fram till ett test som går under benämningen rule of reason. En viktig del av detta rule of reason-test är att komma fram till en grund för rättfärdigande viktig för att skydda ett tvingande allmänintresse. En sådan grund är samband i skattesystem. Detta samband innebar år 1992 att Belgien kunde rättfärdiga lagstiftning som gjorde skatterättslig skillnad på livförsäkringspremier inbetalade till ett belgiskt skattesubjekt och livförsäkringspremier inbetalade till ett icke belgiskt skattesubjekt. I allmänhet bedömer EG-domstolen förbjudna åtgärder utifrån ett diskrimineringsperspektiv. Utvecklingen i EG-domstolen verkar dock tala för ett något vidare perspektiv. I de två rättsfall som bildar utgångspunkt i denna uppsats har diskriminering inte erhållit någon explicit behandling. EG-domstolen har istället valt att tala om hinder resp. inskränkningar av EG-rättsliga friheter. Till en sådan terminologi är inte kopplat någon praxis om vilka grunder för rättfärdigande som kan vara aktuella. Rättsläget är idag en aning oklart kring vilken terminologi som kan anses vara den korrekta. Vad EG-domstolen menar med samband i skattesystem har inte varit helt klart och som ett resultat av detta har en stor mängd förhandsavgöranden behandlat frågan. Läget är fortfarande inte helt klart och tolkningsmöjligheterna är många. En förklaringsmodell utgår från allmänna rättslärans koherensbegrepp, något som dock verkar vara mindre relevant. Andra förklaringsmodeller utgår från ett makroekonomiskt perspektiv vilket inte heller det verkar vara direkt relevant. Istället synes EG-domstolen ha resonerat utifrån ett tekniskt rättighetsperspektiv med en analys av vem som i de rättsliga relationerna är skattegäldenär resp. skatteborgenär. I dessa relationer skall det föreligga en korrelation mellan skattegäldenärs skattefördel och skattenackdel inom ramen för samma skatt, samma skattesubjekt och ev. samma avtal. Korrelationen får inte i någon del brytas vilket, vid EG-domsstolens analyser av medlemsstaternas skattesystem, verkar vara väldigt ovanligt. Något som följer av att EG-domstolen endast vid ett tillfälle godtagit samband i skattesystem som en grund för rättfärdigande. Man kräver av medlemsstaterna att de är konsekventa i sin tillämpning av korrelationen. Varför EG-domstolen kommit fram till att konsekvent korrelation är så viktigt är inte helt klart men vid en analys av principens innehåll förefaller ett centralt tema vara kravet på transparenta skattesystem vilket skulle kunna vara en betydelsefull delförklaring. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Söderberg, Martin
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Skatterätt
language
Swedish
id
1562453
date added to LUP
2010-03-08 15:55:30
date last changed
2010-03-08 15:55:30
@misc{1562453,
  abstract     = {När EU skall ta beslut på området för direkt beskattning krävs, formellt sett, enhällighet i rådet. Artikel 94 EG. Emellertid har EG-domstolen etablerat en praxis där det sägs att nationella skattelagar skall ta hänsyn till EG-fördragets regler, bl.a. de fyra friheterna och rätten till fri etablering i artikel 43 EG. Om detta betyder att nationella skattelagar inte skall hindra utövandet av friheterna eller om det innebär att de inte får diskriminera är inte helt klart. I EG-domstolens praxis finns exempel på båda formuleringarna och just formuleringen i denna del verkar vara av stor vikt eftersom den är avgörande för vilka undantagssituationer som kan bli aktuella. Enskilda medlemsstater har i EG-rätten erhållit möjligheten till undantag från ovan stående förbud mot att inskränka möjligheten till utövande av friheterna. Undantagen innebär att medlemsstaten har en möjlighet att rättfärdiga inskränkande lagstiftning. Inskränkning synes, i förhållande till diskriminering, vara det vidare begreppet vilket, med andra ord, innebär att diskriminering endast är en form av inskränkning. Se mer om detta s. 19. I praxis har utvecklats en rad sådana möjligheter till rättfärdigande som går utöver de grunder för rättfärdigande som finns inskrivna i EG-fördraget. Domstolen har genom praxis kommit fram till ett test som går under benämningen rule of reason. En viktig del av detta rule of reason-test är att komma fram till en grund för rättfärdigande viktig för att skydda ett tvingande allmänintresse. En sådan grund är samband i skattesystem. Detta samband innebar år 1992 att Belgien kunde rättfärdiga lagstiftning som gjorde skatterättslig skillnad på livförsäkringspremier inbetalade till ett belgiskt skattesubjekt och livförsäkringspremier inbetalade till ett icke belgiskt skattesubjekt. I allmänhet bedömer EG-domstolen förbjudna åtgärder utifrån ett diskrimineringsperspektiv. Utvecklingen i EG-domstolen verkar dock tala för ett något vidare perspektiv. I de två rättsfall som bildar utgångspunkt i denna uppsats har diskriminering inte erhållit någon explicit behandling. EG-domstolen har istället valt att tala om hinder resp. inskränkningar av EG-rättsliga friheter. Till en sådan terminologi är inte kopplat någon praxis om vilka grunder för rättfärdigande som kan vara aktuella. Rättsläget är idag en aning oklart kring vilken terminologi som kan anses vara den korrekta. Vad EG-domstolen menar med samband i skattesystem har inte varit helt klart och som ett resultat av detta har en stor mängd förhandsavgöranden behandlat frågan. Läget är fortfarande inte helt klart och tolkningsmöjligheterna är många. En förklaringsmodell utgår från allmänna rättslärans koherensbegrepp, något som dock verkar vara mindre relevant. Andra förklaringsmodeller utgår från ett makroekonomiskt perspektiv vilket inte heller det verkar vara direkt relevant. Istället synes EG-domstolen ha resonerat utifrån ett tekniskt rättighetsperspektiv med en analys av vem som i de rättsliga relationerna är skattegäldenär resp. skatteborgenär. I dessa relationer skall det föreligga en korrelation mellan skattegäldenärs skattefördel och skattenackdel inom ramen för samma skatt, samma skattesubjekt och ev. samma avtal. Korrelationen får inte i någon del brytas vilket, vid EG-domsstolens analyser av medlemsstaternas skattesystem, verkar vara väldigt ovanligt. Något som följer av att EG-domstolen endast vid ett tillfälle godtagit samband i skattesystem som en grund för rättfärdigande. Man kräver av medlemsstaterna att de är konsekventa i sin tillämpning av korrelationen. Varför EG-domstolen kommit fram till att konsekvent korrelation är så viktigt är inte helt klart men vid en analys av principens innehåll förefaller ett centralt tema vara kravet på transparenta skattesystem vilket skulle kunna vara en betydelsefull delförklaring.},
  author       = {Söderberg, Martin},
  keyword      = {Skatterätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Koherens i EG-rätten - Principens innehåll},
  year         = {2003},
}