Advanced

Rättegång vid konkurs - med fokus på ansvar för rättegångskostnader

Tejle, Evelina (2009)
Department of Law
Abstract
Om ett aktiebolag är part i en rättegång och bolaget sedermera går i konkurs så har konkursförvaltaren rätt att träda in i rättegången. Rör tvisten en tillgång så får konkursboet överta bolagets talan, 3 kap. 9 § konkurslag (1987:672), (KL). Rör tvisten däremot en fordran så träder konkursboet in i processen som bolagets medpart, 3 kap. 9 § andra stycket KL. Således ges konkursboet en möjlighet, inte en skyldighet, att träda in i en process som påbörjats innan konkursutbrottet. Konkursförvaltaren, som företräder konkursboet, fattar själv beslutet om huruvida konkursboet ska träda in i rättegången. Riskerar processen att bli långdragen eller rör tvisten ett litet belopp bör konkursförvaltaren avstå från att träda in i rättegången då... (More)
Om ett aktiebolag är part i en rättegång och bolaget sedermera går i konkurs så har konkursförvaltaren rätt att träda in i rättegången. Rör tvisten en tillgång så får konkursboet överta bolagets talan, 3 kap. 9 § konkurslag (1987:672), (KL). Rör tvisten däremot en fordran så träder konkursboet in i processen som bolagets medpart, 3 kap. 9 § andra stycket KL. Således ges konkursboet en möjlighet, inte en skyldighet, att träda in i en process som påbörjats innan konkursutbrottet. Konkursförvaltaren, som företräder konkursboet, fattar själv beslutet om huruvida konkursboet ska träda in i rättegången. Riskerar processen att bli långdragen eller rör tvisten ett litet belopp bör konkursförvaltaren avstå från att träda in i rättegången då konkursens avveckling ska ske snabbt, billigt och effektivt. Avstår konkursboet från att träda in i rättegången står det parterna fritt att fortsätta processen. Huruvida konkursboet väljer att träda in i rättegången påverkar fördelningen av ansvaret för rättegångskostnader. Huvudregeln i svensk rätt vad gäller fördelning av rättegångskostnader vid tvistemål är att tappande part ska ersätta motparts rättegångskostnader, 18 kap. 1 § rättegångsbalk (1942:740), (RB). Om rättegången gäller en tillgång och konkursboet övertar bolagets talan regleras fördelning av rättegångskostnader i enlighet med reglerna i 13 kap. 7 § RB. Träder konkursboet in på kärandesidan, så har konkursboet och konkursbolaget ett solidariskt ansvar för rättegångskostnader som har uppstått innan överlåtelsen och konkursboet svarar ensamt för kostnader som har uppstått därefter. Sker överlåtelsen på svarandesidan så svarar konkursboet ensamt för samtliga rättegångskostnader. Gäller tvisten en fordran så träder konkursboet in i rättegången vid sidan av konkursbolaget som dess medpart. Rörande fördelningen av rättegångskostnader gäller då som huvudregel att parterna har ett solidariskt betalningsansvar. Träder konkursboet inte in i rättegången utgör de rättegångskostnader som uppstått innan konkursutbrottet en oprioriterad fordran. För rättegångskostnader som uppstår därefter har konkursboet överhuvudtaget inget ansvar för. Motparten får istället vända sig mot konkursbolaget med sitt kostnadsanspråk. Konkursbolaget har emellertid inga tillgångar som kan användas för att ersätta motpartens rättegångskostnader då alla tillgångar har tillfallit konkursboet i och med konkursen. En vinnande motpart har därmed små möjligheter att få sina rättegångskostnader ersatta om konkursboet avstår från att träda in. I realiteten leder detta till att part som processar mot ett konkursbolag får överväga om de bör återkalla sin talan eller söka få till stånd en förlikning. Alternativt kan motparten undersöka om de kan rikta sina ersättningskrav mot någon annan, såsom exempelvis konkursbolagets aktieägare/styrelse. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Tejle, Evelina
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Förmögenhetsrätt
language
Swedish
id
1562501
date added to LUP
2010-03-08 15:55:30
date last changed
2010-03-08 15:55:30
@misc{1562501,
  abstract     = {Om ett aktiebolag är part i en rättegång och bolaget sedermera går i konkurs så har konkursförvaltaren rätt att träda in i rättegången. Rör tvisten en tillgång så får konkursboet överta bolagets talan, 3 kap. 9 § konkurslag (1987:672), (KL). Rör tvisten däremot en fordran så träder konkursboet in i processen som bolagets medpart, 3 kap. 9 § andra stycket KL. Således ges konkursboet en möjlighet, inte en skyldighet, att träda in i en process som påbörjats innan konkursutbrottet. Konkursförvaltaren, som företräder konkursboet, fattar själv beslutet om huruvida konkursboet ska träda in i rättegången. Riskerar processen att bli långdragen eller rör tvisten ett litet belopp bör konkursförvaltaren avstå från att träda in i rättegången då konkursens avveckling ska ske snabbt, billigt och effektivt. Avstår konkursboet från att träda in i rättegången står det parterna fritt att fortsätta processen. Huruvida konkursboet väljer att träda in i rättegången påverkar fördelningen av ansvaret för rättegångskostnader. Huvudregeln i svensk rätt vad gäller fördelning av rättegångskostnader vid tvistemål är att tappande part ska ersätta motparts rättegångskostnader, 18 kap. 1 § rättegångsbalk (1942:740), (RB). Om rättegången gäller en tillgång och konkursboet övertar bolagets talan regleras fördelning av rättegångskostnader i enlighet med reglerna i 13 kap. 7 § RB. Träder konkursboet in på kärandesidan, så har konkursboet och konkursbolaget ett solidariskt ansvar för rättegångskostnader som har uppstått innan överlåtelsen och konkursboet svarar ensamt för kostnader som har uppstått därefter. Sker överlåtelsen på svarandesidan så svarar konkursboet ensamt för samtliga rättegångskostnader. Gäller tvisten en fordran så träder konkursboet in i rättegången vid sidan av konkursbolaget som dess medpart. Rörande fördelningen av rättegångskostnader gäller då som huvudregel att parterna har ett solidariskt betalningsansvar. Träder konkursboet inte in i rättegången utgör de rättegångskostnader som uppstått innan konkursutbrottet en oprioriterad fordran. För rättegångskostnader som uppstår därefter har konkursboet överhuvudtaget inget ansvar för. Motparten får istället vända sig mot konkursbolaget med sitt kostnadsanspråk. Konkursbolaget har emellertid inga tillgångar som kan användas för att ersätta motpartens rättegångskostnader då alla tillgångar har tillfallit konkursboet i och med konkursen. En vinnande motpart har därmed små möjligheter att få sina rättegångskostnader ersatta om konkursboet avstår från att träda in. I realiteten leder detta till att part som processar mot ett konkursbolag får överväga om de bör återkalla sin talan eller söka få till stånd en förlikning. Alternativt kan motparten undersöka om de kan rikta sina ersättningskrav mot någon annan, såsom exempelvis konkursbolagets aktieägare/styrelse.},
  author       = {Tejle, Evelina},
  keyword      = {Förmögenhetsrätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Rättegång vid konkurs - med fokus på ansvar för rättegångskostnader},
  year         = {2009},
}