Aktierelaterade belöningsformer som incitamentsprogram - en konsekvensrättslig studie
(2002)Department of Law
- Abstract
- Med tanke på 1999 års börsuppgång och de efterföljande förväntningarna på vinster bland IT-bolagen, var det ofta väldigt lockande för de anställda i sådana företag att delta i ett av arbetsgivarbolaget utfärdat incitaments-program. Som vi alla vet sprack IT-bubblan några år därefter varmed ett flertal av de personer som valt att delta i företagens program, fann att deras erhållna rättigheter minskat i värde. Ibland i en sådan utsträckning att de blivit fullkomligt värdelösa. Även om intresset för IT-aktier således minskat under senare år är det emellertid fortfarande tämligen vanligt att avlöningsformen finns kvar. Konkurrensen på arbetsmarknaden är hård och behovet av personal med hög och specialanpassad kompetens är stor. Har företaget... (More)
- Med tanke på 1999 års börsuppgång och de efterföljande förväntningarna på vinster bland IT-bolagen, var det ofta väldigt lockande för de anställda i sådana företag att delta i ett av arbetsgivarbolaget utfärdat incitaments-program. Som vi alla vet sprack IT-bubblan några år därefter varmed ett flertal av de personer som valt att delta i företagens program, fann att deras erhållna rättigheter minskat i värde. Ibland i en sådan utsträckning att de blivit fullkomligt värdelösa. Även om intresset för IT-aktier således minskat under senare år är det emellertid fortfarande tämligen vanligt att avlöningsformen finns kvar. Konkurrensen på arbetsmarknaden är hård och behovet av personal med hög och specialanpassad kompetens är stor. Har företaget inte möjlighet att betala en lockande lön, t.ex. för ett nystartat företag, kan det vara nödvändigt att komplettera ersättningen på något sätt för att attrahera och behålla personal. I många lägen förefaller då ett incitamentsprogram, i synnerhet baserat på teckningsoptioner, vara en bra lösning. Inte enbart för bolaget utan även för personalens del. Svenska företag använder sig huvudsakligen av incitamentsprogram som baserats på olika former av teckningsoptioner, konvertibler, köpoptioner, syntetiska optioner samt personaloptioner. Det finns naturligtvis även andra sätt varmed ett bolag kan utforma sitt program på, men de ovannämnda är de populäraste. Valet av programtyp styrs av ett antal olika aspekter som är beroende av det aktuella bolagets struktur, storlek och naturligtvis de inblandade parternas ambitioner med incitamentsprogrammet. Motiven bakom ett incitamentsprogram kan vara av varierat slag, beroende på vem som tillfrågas. Arbetsgivarna brukar hänvisa till en önskan att motivera personalen till hårdare insatser, att skapa en inlåsningsfunktion samt ibland att skapa en ''vi-känsla'' inom företaget. För mindre onoterade företag brukar vanligtvis tecknings- eller köpoptioner vara att föredra och till viss del kan även syntetiska optioner var ett lämpligt alternativ. Är det istället fråga om ett större börsbolag utgör ofta syntetiska optioner eller personaloptioner ett bättre alternativ. Har arbetsgivaren ett önskemål att binda personalen till bolaget kan istället personaloptioner eller t.ex. teckningsoptioner med hembudsskyldighet vara att föredra. För aktieägarna och arbetstagarna brukar det viktigaste incitamentet vara att göra en ekonomisk förtjänst på affären, varpå förekomsten av en exitmöjlighet är viktig för arbetstagaren. För en arbetstagare får även den skattemässiga definitionen, huruvida en erhållen rättighet utgör ett värdepapper eller en personaloption, en oerhörd betydelse avseende beskattningstidpunkten samt hur den mottagna förmånen skall värderas. Definitionen har även ett visst inflytande avseende arbetsgivarens avdragsrätt. Oavsett bakomliggande motiv är det emellertid oerhört viktigt att samtliga inblandade parter har klart för sig att incitamentsprogram definitivt inte är vare sig garanterat fördelaktigt eller riskfritt. Det krävs med andra ord en noggrann utredning av bl.a. motivet till varför ett incitamentsprogram skall utfärdas samt vilka kostnader som förknippas med de olika programtyperna, innan företaget och arbetstagarna väljer att utfärda respektive delta i ett incitamentsprogram. En balansgång som inte alltid är lätt att genomföra på ett tillfredsställande sätt. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1562579
- author
- Thuvesson, Michael
- supervisor
- organization
- year
- 2002
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Skatterätt
- language
- Swedish
- id
- 1562579
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:30
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:30
@misc{1562579,
abstract = {{Med tanke på 1999 års börsuppgång och de efterföljande förväntningarna på vinster bland IT-bolagen, var det ofta väldigt lockande för de anställda i sådana företag att delta i ett av arbetsgivarbolaget utfärdat incitaments-program. Som vi alla vet sprack IT-bubblan några år därefter varmed ett flertal av de personer som valt att delta i företagens program, fann att deras erhållna rättigheter minskat i värde. Ibland i en sådan utsträckning att de blivit fullkomligt värdelösa. Även om intresset för IT-aktier således minskat under senare år är det emellertid fortfarande tämligen vanligt att avlöningsformen finns kvar. Konkurrensen på arbetsmarknaden är hård och behovet av personal med hög och specialanpassad kompetens är stor. Har företaget inte möjlighet att betala en lockande lön, t.ex. för ett nystartat företag, kan det vara nödvändigt att komplettera ersättningen på något sätt för att attrahera och behålla personal. I många lägen förefaller då ett incitamentsprogram, i synnerhet baserat på teckningsoptioner, vara en bra lösning. Inte enbart för bolaget utan även för personalens del. Svenska företag använder sig huvudsakligen av incitamentsprogram som baserats på olika former av teckningsoptioner, konvertibler, köpoptioner, syntetiska optioner samt personaloptioner. Det finns naturligtvis även andra sätt varmed ett bolag kan utforma sitt program på, men de ovannämnda är de populäraste. Valet av programtyp styrs av ett antal olika aspekter som är beroende av det aktuella bolagets struktur, storlek och naturligtvis de inblandade parternas ambitioner med incitamentsprogrammet. Motiven bakom ett incitamentsprogram kan vara av varierat slag, beroende på vem som tillfrågas. Arbetsgivarna brukar hänvisa till en önskan att motivera personalen till hårdare insatser, att skapa en inlåsningsfunktion samt ibland att skapa en ''vi-känsla'' inom företaget. För mindre onoterade företag brukar vanligtvis tecknings- eller köpoptioner vara att föredra och till viss del kan även syntetiska optioner var ett lämpligt alternativ. Är det istället fråga om ett större börsbolag utgör ofta syntetiska optioner eller personaloptioner ett bättre alternativ. Har arbetsgivaren ett önskemål att binda personalen till bolaget kan istället personaloptioner eller t.ex. teckningsoptioner med hembudsskyldighet vara att föredra. För aktieägarna och arbetstagarna brukar det viktigaste incitamentet vara att göra en ekonomisk förtjänst på affären, varpå förekomsten av en exitmöjlighet är viktig för arbetstagaren. För en arbetstagare får även den skattemässiga definitionen, huruvida en erhållen rättighet utgör ett värdepapper eller en personaloption, en oerhörd betydelse avseende beskattningstidpunkten samt hur den mottagna förmånen skall värderas. Definitionen har även ett visst inflytande avseende arbetsgivarens avdragsrätt. Oavsett bakomliggande motiv är det emellertid oerhört viktigt att samtliga inblandade parter har klart för sig att incitamentsprogram definitivt inte är vare sig garanterat fördelaktigt eller riskfritt. Det krävs med andra ord en noggrann utredning av bl.a. motivet till varför ett incitamentsprogram skall utfärdas samt vilka kostnader som förknippas med de olika programtyperna, innan företaget och arbetstagarna väljer att utfärda respektive delta i ett incitamentsprogram. En balansgång som inte alltid är lätt att genomföra på ett tillfredsställande sätt.}},
author = {{Thuvesson, Michael}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Aktierelaterade belöningsformer som incitamentsprogram - en konsekvensrättslig studie}},
year = {{2002}},
}