Advanced

Kvarstad och förverkande i ekobrottsmål

Thörngren, Sara (2001)
Department of Law
Abstract
En ekobrottsutredning uppvisar vissa särdrag jämfört med en ''vanlig'' brottsutredning. Det är fråga om svårupptäckt och svårutredd brottslighet, bl.a. därför att man i många fall använder sig av en legal fasad där de illegala transaktionerna/förehavandena skall upptäckas bland de övriga helt legitima. En ekobrottsutredning är i övervägande fall omfattande och kräver stora utredningsresurser. Jag har tittat på vad dessa särdrag har för betydelse för utredningarna. Det verkar som om en viktig förutsättning för en lyckad förundersökning är att det redan vid anmälan finns ett bra underlag. Felaktigheter häri tenderar att kvarstå. Det är därför extra viktigt att inte bara en förstärkning av åklagarnas, utan också t.ex. skattemyndigheters och... (More)
En ekobrottsutredning uppvisar vissa särdrag jämfört med en ''vanlig'' brottsutredning. Det är fråga om svårupptäckt och svårutredd brottslighet, bl.a. därför att man i många fall använder sig av en legal fasad där de illegala transaktionerna/förehavandena skall upptäckas bland de övriga helt legitima. En ekobrottsutredning är i övervägande fall omfattande och kräver stora utredningsresurser. Jag har tittat på vad dessa särdrag har för betydelse för utredningarna. Det verkar som om en viktig förutsättning för en lyckad förundersökning är att det redan vid anmälan finns ett bra underlag. Felaktigheter häri tenderar att kvarstå. Det är därför extra viktigt att inte bara en förstärkning av åklagarnas, utan också t.ex. skattemyndigheters och konkursförvaltares, resurser och kompetens efterfrågas, då det till största delen är de som initierar anmälningarna. Det verkar som om en nära myndighetssamverkan och tillgång på specialistkompetens är de viktigaste förutsättningarna för en effektiv ekobrottsbekämpning. När det är fråga om misstänkta brott av en ekonomisk art där olika parter kan komma att rikta anspråk mot den misstänkte gärningsmannen borde det inte vara ovanligt att man redan i ett tidigt skede vill besluta om kvarstad och genomföra olika åtgärder i syfte att säkra tillgångar som tillhör den misstänkte. Jag har velat undersöka om dagens regelverk ger tillräckliga möjligheter att ingripa med tvångsmedel för att säkerställa utredning och verkställighet. Jag har valt att koncentrera mig på tvångsmedlet kvarstad och svensk och internationell förverkandereglering. Förverkande har varit föremål för utredning de senaste åren. 1999 kom betänkandet Effektivare förverkandelagstiftning. Förverkandeutredningens uppgift var bl.a. att undersöka möjligheten av att införa (efter utländska förebilder) en utvidgad form av förverkande. Ett utvidgat förverkande skulle innebära att det är åklagarens uppgift att visa att egendomen sannolikt härrör från brottslig verksamhet. Han behöver alltså ej bevisa att så är fallet. Denna presumtion kan brytas av lagöverträdaren om han lyckas lägga fram bevis som motbevisar åklagarens resultat. Att göra sannolikt att det finns ett samband mellan brott och egendom är inget högt beviskrav. Detta vållar antagligen inga större svårigheter för åklagaren. Det blir då upp till den misstänkte att bevisa motsatsen. I svensk rätt, såväl som i alla andra rättsstater, är det åklagarens uppgift att styrka brottet. Vissa avsteg från denna princip görs, men inga så här ingripande, som det utvidgade förverkandet skulle medföra. På det straffrättsliga och straffprocessuella området har dock rättssäkerhetsfrågorna en särskild tyngd och det måste således finnas tungt vägande skäl för att uttunna beviskravet vid förverkande p.g.a. brott. Det anser utredningen att det finns när någon döms för narkotikabrott, mera allvarlig vinningsbrottslighet eller annan brottslighet som typiskt sett har ett samband med ekonomisk brottslighet och det samtidigt, med hänsyn till bl.a. vad som är känt om lagöverträdarens tillgångar helt eller delvis härrör från ekonomisk brottslighet. Att den som gjort sig skyldig till brott åläggs en förklaringsbörda av det slag som föreslås tycker jag kan anses utgöra en så allvarlig försvagning av rättssäkerheten att det skulle hindra ett införande av dessa regler. Att låta den tilltalade få bära bevisbördan föra att hans tillgångar förvärvats på ett lagligt sätt är inte en lämplig lösning. Penningtvättutredningen kom i sitt slutbetänkande från 1997 med ett förslag till en ny säkerhetsåtgärd, nämligen frysning. Det har ifrågasatts om bestämmelserna om förverkande och kvarstad ger tillräckliga möjligheter att på ett tidigt stadium ingripa när det handlar om pengar som kan misstänkas vara föremål för penningtvätt. Syftet med ett frysningsförfarande skulle vara att ge polis och åklagare rådrum att besluta i frågan om förundersökning skall inledas eller inte. En avvägning måste göras mellan ingreppets effekter mot enskilda och fördelarna med och behovet av att kunna vidta åtgärden för att förhindra att pengarna försvinner för gott. Jag anser att utredningens förslag är en väl gjord avvägning och detta institut skulle kunna införas i svensk rätt. Kanske är det inte bara strängare lagstiftning som vi måste eftersträva, utan också se till att det utredande och brottsupptäckande arbetet blir effektivare. Det rättsliga förfarandet måste i sin helhet vara effektivt och ändamålsenligt utformat. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Thörngren, Sara
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Straffrätt
language
Swedish
id
1562582
date added to LUP
2010-03-08 15:55:30
date last changed
2010-03-08 15:55:30
@misc{1562582,
  abstract     = {En ekobrottsutredning uppvisar vissa särdrag jämfört med en ''vanlig'' brottsutredning. Det är fråga om svårupptäckt och svårutredd brottslighet, bl.a. därför att man i många fall använder sig av en legal fasad där de illegala transaktionerna/förehavandena skall upptäckas bland de övriga helt legitima. En ekobrottsutredning är i övervägande fall omfattande och kräver stora utredningsresurser. Jag har tittat på vad dessa särdrag har för betydelse för utredningarna. Det verkar som om en viktig förutsättning för en lyckad förundersökning är att det redan vid anmälan finns ett bra underlag. Felaktigheter häri tenderar att kvarstå. Det är därför extra viktigt att inte bara en förstärkning av åklagarnas, utan också t.ex. skattemyndigheters och konkursförvaltares, resurser och kompetens efterfrågas, då det till största delen är de som initierar anmälningarna. Det verkar som om en nära myndighetssamverkan och tillgång på specialistkompetens är de viktigaste förutsättningarna för en effektiv ekobrottsbekämpning. När det är fråga om misstänkta brott av en ekonomisk art där olika parter kan komma att rikta anspråk mot den misstänkte gärningsmannen borde det inte vara ovanligt att man redan i ett tidigt skede vill besluta om kvarstad och genomföra olika åtgärder i syfte att säkra tillgångar som tillhör den misstänkte. Jag har velat undersöka om dagens regelverk ger tillräckliga möjligheter att ingripa med tvångsmedel för att säkerställa utredning och verkställighet. Jag har valt att koncentrera mig på tvångsmedlet kvarstad och svensk och internationell förverkandereglering. Förverkande har varit föremål för utredning de senaste åren. 1999 kom betänkandet Effektivare förverkandelagstiftning. Förverkandeutredningens uppgift var bl.a. att undersöka möjligheten av att införa (efter utländska förebilder) en utvidgad form av förverkande. Ett utvidgat förverkande skulle innebära att det är åklagarens uppgift att visa att egendomen sannolikt härrör från brottslig verksamhet. Han behöver alltså ej bevisa att så är fallet. Denna presumtion kan brytas av lagöverträdaren om han lyckas lägga fram bevis som motbevisar åklagarens resultat. Att göra sannolikt att det finns ett samband mellan brott och egendom är inget högt beviskrav. Detta vållar antagligen inga större svårigheter för åklagaren. Det blir då upp till den misstänkte att bevisa motsatsen. I svensk rätt, såväl som i alla andra rättsstater, är det åklagarens uppgift att styrka brottet. Vissa avsteg från denna princip görs, men inga så här ingripande, som det utvidgade förverkandet skulle medföra. På det straffrättsliga och straffprocessuella området har dock rättssäkerhetsfrågorna en särskild tyngd och det måste således finnas tungt vägande skäl för att uttunna beviskravet vid förverkande p.g.a. brott. Det anser utredningen att det finns när någon döms för narkotikabrott, mera allvarlig vinningsbrottslighet eller annan brottslighet som typiskt sett har ett samband med ekonomisk brottslighet och det samtidigt, med hänsyn till bl.a. vad som är känt om lagöverträdarens tillgångar helt eller delvis härrör från ekonomisk brottslighet. Att den som gjort sig skyldig till brott åläggs en förklaringsbörda av det slag som föreslås tycker jag kan anses utgöra en så allvarlig försvagning av rättssäkerheten att det skulle hindra ett införande av dessa regler. Att låta den tilltalade få bära bevisbördan föra att hans tillgångar förvärvats på ett lagligt sätt är inte en lämplig lösning. Penningtvättutredningen kom i sitt slutbetänkande från 1997 med ett förslag till en ny säkerhetsåtgärd, nämligen frysning. Det har ifrågasatts om bestämmelserna om förverkande och kvarstad ger tillräckliga möjligheter att på ett tidigt stadium ingripa när det handlar om pengar som kan misstänkas vara föremål för penningtvätt. Syftet med ett frysningsförfarande skulle vara att ge polis och åklagare rådrum att besluta i frågan om förundersökning skall inledas eller inte. En avvägning måste göras mellan ingreppets effekter mot enskilda och fördelarna med och behovet av att kunna vidta åtgärden för att förhindra att pengarna försvinner för gott. Jag anser att utredningens förslag är en väl gjord avvägning och detta institut skulle kunna införas i svensk rätt. Kanske är det inte bara strängare lagstiftning som vi måste eftersträva, utan också se till att det utredande och brottsupptäckande arbetet blir effektivare. Det rättsliga förfarandet måste i sin helhet vara effektivt och ändamålsenligt utformat.},
  author       = {Thörngren, Sara},
  keyword      = {Straffrätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Kvarstad och förverkande i ekobrottsmål},
  year         = {2001},
}