Barnets åsikter i vårdnadsprocessen
(2007)Department of Law
- Abstract
- Detta arbete handlar om barn och deras åsikter i vårdnadsprocessen. Arbetet består av två delar, en deskriptiv del som tar upp den historiska utvecklingen vad gäller synen på barn och barns rättigheter samt gällande rätt på området, arbetet innehåller också en empirisk undersökning som syftar till att se om de senaste lagändringarna på området som trädde i kraft den 1/7 2006 fått någon synbar praktisk effekt i hur domstolarna arbetar i mål som rör vårdnad. Synen på barn har varierat genom historien. Ända fram till sista halvan av 1900-talet har man i Sverige gjort skillnad på oäkta och äkta barn och det är först under de senaste decennierna som barnet fått en reell rätt att framföra sina åsikter och också få dessa beaktade. Principen om... (More)
- Detta arbete handlar om barn och deras åsikter i vårdnadsprocessen. Arbetet består av två delar, en deskriptiv del som tar upp den historiska utvecklingen vad gäller synen på barn och barns rättigheter samt gällande rätt på området, arbetet innehåller också en empirisk undersökning som syftar till att se om de senaste lagändringarna på området som trädde i kraft den 1/7 2006 fått någon synbar praktisk effekt i hur domstolarna arbetar i mål som rör vårdnad. Synen på barn har varierat genom historien. Ända fram till sista halvan av 1900-talet har man i Sverige gjort skillnad på oäkta och äkta barn och det är först under de senaste decennierna som barnet fått en reell rätt att framföra sina åsikter och också få dessa beaktade. Principen om barnets bästa har något äldre anor och även om det inte varit uttryckt i lagtext har man i Sverige under lång tid tagit hänsyn till detta. De lagändringar som trädde i kraft under förra sommaren syftade till att ytterligare stärka barnperspektivet i svensk rätt och innebar också att barnets rätt att få sina åsikter hörda stärktes. Bland annat stärktes den portalparagraf som finns i FB och har numera lydelsen att barnets bästa skall ''vara avgörande'' i beslut som rör vårdnad, boende och umgänge. Också reglerna om snabbupplysningar ändrades något. Under lagstiftningsprocessen fördes en diskussion om huruvida man i svensk rätt borde införa åldersgränser när man måste lyssna på barnet, svaret blev nekande med hänsyn till att det är mognaden och inte åldern i sig som skall vara avgörande och att man genom införandet av åldersgränser riskerar att de yngre barnen inte får komma till tals. Dem empiriska undersökning som genomfördes i detta arbete visade att inget blivit bättre sedan lagändringarna trädde i kraft. Visserligen har relativt kort tid förflutit och det är möjligt att man om ytterligare någon tid skulle få ett annorlunda resultat. De slutsatser man kan dra från undersökningen är att barn i Sverige fortfarande har svårt att göra sin röst hörd och att det fortfarande finns mycket att arbeta med för domstolarna. De slutsatser som kan dras av arbetet i stort är att lagstiftningen, med förarbeten och praxis tagna i beaktande, i sig ger barnet en stark rätt att komma till tals, barnets bästa skall vara helt avgörande när det gäller beslut om vårdnad, boende och umgänge och man måste alltid anta ett barnperspektiv när man arbetar med denna typ av frågor. Det som ofta brister är istället tillämpningen av lagen. Det är av yttersta vikt att domstolar och socialnämnder kontinuerligt vidareutbildar sin personal och ser till att människor som arbetar med dessa frågor har en hög kompetens. Barn är viktiga och detta faktum får aldrig glömmas bort. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1562800
- author
- Virolainen, Tobias
- supervisor
- organization
- year
- 2007
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Familjerätt
- language
- Swedish
- id
- 1562800
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:30
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:30
@misc{1562800,
abstract = {{Detta arbete handlar om barn och deras åsikter i vårdnadsprocessen. Arbetet består av två delar, en deskriptiv del som tar upp den historiska utvecklingen vad gäller synen på barn och barns rättigheter samt gällande rätt på området, arbetet innehåller också en empirisk undersökning som syftar till att se om de senaste lagändringarna på området som trädde i kraft den 1/7 2006 fått någon synbar praktisk effekt i hur domstolarna arbetar i mål som rör vårdnad. Synen på barn har varierat genom historien. Ända fram till sista halvan av 1900-talet har man i Sverige gjort skillnad på oäkta och äkta barn och det är först under de senaste decennierna som barnet fått en reell rätt att framföra sina åsikter och också få dessa beaktade. Principen om barnets bästa har något äldre anor och även om det inte varit uttryckt i lagtext har man i Sverige under lång tid tagit hänsyn till detta. De lagändringar som trädde i kraft under förra sommaren syftade till att ytterligare stärka barnperspektivet i svensk rätt och innebar också att barnets rätt att få sina åsikter hörda stärktes. Bland annat stärktes den portalparagraf som finns i FB och har numera lydelsen att barnets bästa skall ''vara avgörande'' i beslut som rör vårdnad, boende och umgänge. Också reglerna om snabbupplysningar ändrades något. Under lagstiftningsprocessen fördes en diskussion om huruvida man i svensk rätt borde införa åldersgränser när man måste lyssna på barnet, svaret blev nekande med hänsyn till att det är mognaden och inte åldern i sig som skall vara avgörande och att man genom införandet av åldersgränser riskerar att de yngre barnen inte får komma till tals. Dem empiriska undersökning som genomfördes i detta arbete visade att inget blivit bättre sedan lagändringarna trädde i kraft. Visserligen har relativt kort tid förflutit och det är möjligt att man om ytterligare någon tid skulle få ett annorlunda resultat. De slutsatser man kan dra från undersökningen är att barn i Sverige fortfarande har svårt att göra sin röst hörd och att det fortfarande finns mycket att arbeta med för domstolarna. De slutsatser som kan dras av arbetet i stort är att lagstiftningen, med förarbeten och praxis tagna i beaktande, i sig ger barnet en stark rätt att komma till tals, barnets bästa skall vara helt avgörande när det gäller beslut om vårdnad, boende och umgänge och man måste alltid anta ett barnperspektiv när man arbetar med denna typ av frågor. Det som ofta brister är istället tillämpningen av lagen. Det är av yttersta vikt att domstolar och socialnämnder kontinuerligt vidareutbildar sin personal och ser till att människor som arbetar med dessa frågor har en hög kompetens. Barn är viktiga och detta faktum får aldrig glömmas bort.}},
author = {{Virolainen, Tobias}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Barnets åsikter i vårdnadsprocessen}},
year = {{2007}},
}