Införlivande av direktiv med nationell rätt
(2001)Department of Law
- Abstract
- Ett medlemsskap i den Europeiska unionen medför en skyldighet att genomföra och tillämpa EG-rätten. Kommissionen har fått i uppgift att säkerställa att bestämmelserna i den primära och sekundära gemenskapsrätten följs. För att kunna fullgöra denna uppgift på ett effektivt sätt har den i EG-fördraget getts möjlighet att föra fördragsbrottstalan mot medlemsstaterna. Innan talan väcks skall kommissionen ha avgett en formell underrättelse och ett motiverat yttrande i ärendet. Under denna fas av förfarandet har medlemsstaten möjligheten att efterkomma kommissionens krav och undvika en stämning. Varje år anhängiggörs ett stort antal överträdelseärenden vid EG-domstolen. En stor andel av dessa ärenden gäller bristfälliga genomföranden av... (More)
- Ett medlemsskap i den Europeiska unionen medför en skyldighet att genomföra och tillämpa EG-rätten. Kommissionen har fått i uppgift att säkerställa att bestämmelserna i den primära och sekundära gemenskapsrätten följs. För att kunna fullgöra denna uppgift på ett effektivt sätt har den i EG-fördraget getts möjlighet att föra fördragsbrottstalan mot medlemsstaterna. Innan talan väcks skall kommissionen ha avgett en formell underrättelse och ett motiverat yttrande i ärendet. Under denna fas av förfarandet har medlemsstaten möjligheten att efterkomma kommissionens krav och undvika en stämning. Varje år anhängiggörs ett stort antal överträdelseärenden vid EG-domstolen. En stor andel av dessa ärenden gäller bristfälliga genomföranden av direktiv. Ett direktiv är enligt artikel 249 EG bindande vad gäller det mål det syftar till att uppfylla, men medlemsstaterna kan själva bestämma form och tillvägagångssätt för genomförandet. Syftet med uppsatsen är att utreda vad EG-domstolen kräver i sin praxis för ett korrekt införlivande av direktiv. I uppsatsen behandlas också EG-domstolen inställning till ursäktanden av fördragsbrott. Jag har valt att främst behandla ärenden där Tyskland varit part. EG-domstolen har i sin praxis fastställt att direktiv som huvudregel skall genomföras genom lag eller bindande förvaltningsföreskkrifter. Rättskällor som förarbeten, kollektivavtal och praxis har inte godtagits. Inte heller frivilliga åtaganden eller underlåtenhet att genomföra direktiv med hänsyn till att de har direkt effekt har bedömts som tillräckligt. Domstolen har motiverat sin inställning med att enskilda skall kunna informera sig om sina rättigheter och skyldigheter. Genomförandebestämmelserna måste därför publiceras och gå att göra gällande inför nationella domstolar. Domstolen har enbart godtagit ett bristfälligt genomförande om det varit ''helt omöjligt'' för medlemsstat att genomföra ett direktiv. Sverige har aldrig dömts för fördragsbrott men kommissionen har inlett ett flertal överträdelseärenden mot Sverige. I uppsatsen redogörs för tre aktuella ärenden där kommissionen anser att Sveriges genomförande av direktiv varit bristfälliga. I två av fallen, det ena rör införlivandet av ett direktiv om oskäliga avtalsvillkor i konsumentavtal och det andra införlivandet av ett direktiv om kvalitet av badvatten, är det troligt att Sverige kommer att dömas för fördragsbrott. I ett ärende som gäller genomförandet av tre avfallsdirektiv är det däremot möjligt att Sverige har undvikit en stämning genom att efterkomma kommissionens krav. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1563002
- author
- Wettervik, Ida
- supervisor
- organization
- year
- 2001
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- EG-rätt
- language
- Swedish
- id
- 1563002
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:31
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:31
@misc{1563002,
abstract = {{Ett medlemsskap i den Europeiska unionen medför en skyldighet att genomföra och tillämpa EG-rätten. Kommissionen har fått i uppgift att säkerställa att bestämmelserna i den primära och sekundära gemenskapsrätten följs. För att kunna fullgöra denna uppgift på ett effektivt sätt har den i EG-fördraget getts möjlighet att föra fördragsbrottstalan mot medlemsstaterna. Innan talan väcks skall kommissionen ha avgett en formell underrättelse och ett motiverat yttrande i ärendet. Under denna fas av förfarandet har medlemsstaten möjligheten att efterkomma kommissionens krav och undvika en stämning. Varje år anhängiggörs ett stort antal överträdelseärenden vid EG-domstolen. En stor andel av dessa ärenden gäller bristfälliga genomföranden av direktiv. Ett direktiv är enligt artikel 249 EG bindande vad gäller det mål det syftar till att uppfylla, men medlemsstaterna kan själva bestämma form och tillvägagångssätt för genomförandet. Syftet med uppsatsen är att utreda vad EG-domstolen kräver i sin praxis för ett korrekt införlivande av direktiv. I uppsatsen behandlas också EG-domstolen inställning till ursäktanden av fördragsbrott. Jag har valt att främst behandla ärenden där Tyskland varit part. EG-domstolen har i sin praxis fastställt att direktiv som huvudregel skall genomföras genom lag eller bindande förvaltningsföreskkrifter. Rättskällor som förarbeten, kollektivavtal och praxis har inte godtagits. Inte heller frivilliga åtaganden eller underlåtenhet att genomföra direktiv med hänsyn till att de har direkt effekt har bedömts som tillräckligt. Domstolen har motiverat sin inställning med att enskilda skall kunna informera sig om sina rättigheter och skyldigheter. Genomförandebestämmelserna måste därför publiceras och gå att göra gällande inför nationella domstolar. Domstolen har enbart godtagit ett bristfälligt genomförande om det varit ''helt omöjligt'' för medlemsstat att genomföra ett direktiv. Sverige har aldrig dömts för fördragsbrott men kommissionen har inlett ett flertal överträdelseärenden mot Sverige. I uppsatsen redogörs för tre aktuella ärenden där kommissionen anser att Sveriges genomförande av direktiv varit bristfälliga. I två av fallen, det ena rör införlivandet av ett direktiv om oskäliga avtalsvillkor i konsumentavtal och det andra införlivandet av ett direktiv om kvalitet av badvatten, är det troligt att Sverige kommer att dömas för fördragsbrott. I ett ärende som gäller genomförandet av tre avfallsdirektiv är det däremot möjligt att Sverige har undvikit en stämning genom att efterkomma kommissionens krav.}},
author = {{Wettervik, Ida}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Införlivande av direktiv med nationell rätt}},
year = {{2001}},
}