Tillämpningen av principalansvaret
(2004)Department of Law
- Abstract (Swedish)
- Det svenska principalansvaret fick sin nuvarande utformning då Skadeståndslagen infördes år 1972. Reglerna (SkL 3:1, 4:1 och 6:5) om principalansvar var en följd av den utveckling som skett både i Sverige och i andra länder. Denna rättsutveckling gick ut på att betrakta arbetsgivaren och arbetstagaren som en enhet och inte som skilda åt vilket man tidigare gjort. I och med denna ändring var det möjligt att göra arbetsgivaren ansvarig för i stort sett alla skador som arbetstagaren vållade oavsett vilken befattning denne haft i verksamheten. Tidigare var det i princip bara arbetstagare inom drifts- eller arbetsledningen som arbetsgivaren svarade för. Ansvar för underordnade arbetstagare ansågs endast vara tillämplig vid kontraktsförhållande... (More)
- Det svenska principalansvaret fick sin nuvarande utformning då Skadeståndslagen infördes år 1972. Reglerna (SkL 3:1, 4:1 och 6:5) om principalansvar var en följd av den utveckling som skett både i Sverige och i andra länder. Denna rättsutveckling gick ut på att betrakta arbetsgivaren och arbetstagaren som en enhet och inte som skilda åt vilket man tidigare gjort. I och med denna ändring var det möjligt att göra arbetsgivaren ansvarig för i stort sett alla skador som arbetstagaren vållade oavsett vilken befattning denne haft i verksamheten. Tidigare var det i princip bara arbetstagare inom drifts- eller arbetsledningen som arbetsgivaren svarade för. Ansvar för underordnade arbetstagare ansågs endast vara tillämplig vid kontraktsförhållande och kontraktsliknande förhållanden. I förevarande arbete utreds hur långt principalansvarets regler sträcker sig och vidare visas också vilka som omfattas av det. Principalansvaret sträcker sig tämligen långt och kan komma att innefatta personer som inte ens formellt ingår i någons verksamhet. Detta för att utomstående till så stor del som möjligt skall få ersättning vid skada. Reglerna runt principalansvaret tar också stor hänsyn till rättsekonomin då arbetsgivarens ansvar i mångt och mycket motiveras med att det är i dennes verksamhet som skadorna uppkommer och de skall därför internaliseras i den. Vidare konstateras också att arbetsgivaren har möjlighet att teckna ansvarsförsäkringar, något som arbetstagare har mindre möjlighet till. Det förekommer ändå tillfällen då arbetstagare blir skadeståndsskyldiga för sitt eget vållande, SkL 4:1, men i realiteten krävs det mycket för att dessa regler skall tillämpas fullt ut. Analysen av det svenska principalansvaret mynnar ut i att för att förstå och kunna tillämpa reglerna runt principalansvaret skall tre hänsynstaganden beaktas. Jag har valt att benämna dessa som tre hänsynstaganden&semic det ekonomiska hänsynstagandet, det sociala hänsynstagandet och hänsynstagandet för avtalsfrihet och förtroende. Analysen visar även hur dessa tre samverkar med varandra. Det ekonomiska och det sociala hänsynstagandet är följder av grundsynen och moralen inom samhällsordningen medan avtals och förtroende hänsynstagandet är följder av rättsutvecklingen på området. Det ekonomiska och det sociala hänsynstagandet måste dock anses vara av högre dignitet vad gäller principerna bakom principalansvaret medan avtals och förtroendehänsynstagandet mer har rollen som komplement till de två ovannämnda. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1563251
- author
- Åman, Gustav
- supervisor
- organization
- year
- 2004
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Skadeståndsrätt
- language
- Swedish
- id
- 1563251
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:31
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:31
@misc{1563251,
abstract = {{Det svenska principalansvaret fick sin nuvarande utformning då Skadeståndslagen infördes år 1972. Reglerna (SkL 3:1, 4:1 och 6:5) om principalansvar var en följd av den utveckling som skett både i Sverige och i andra länder. Denna rättsutveckling gick ut på att betrakta arbetsgivaren och arbetstagaren som en enhet och inte som skilda åt vilket man tidigare gjort. I och med denna ändring var det möjligt att göra arbetsgivaren ansvarig för i stort sett alla skador som arbetstagaren vållade oavsett vilken befattning denne haft i verksamheten. Tidigare var det i princip bara arbetstagare inom drifts- eller arbetsledningen som arbetsgivaren svarade för. Ansvar för underordnade arbetstagare ansågs endast vara tillämplig vid kontraktsförhållande och kontraktsliknande förhållanden. I förevarande arbete utreds hur långt principalansvarets regler sträcker sig och vidare visas också vilka som omfattas av det. Principalansvaret sträcker sig tämligen långt och kan komma att innefatta personer som inte ens formellt ingår i någons verksamhet. Detta för att utomstående till så stor del som möjligt skall få ersättning vid skada. Reglerna runt principalansvaret tar också stor hänsyn till rättsekonomin då arbetsgivarens ansvar i mångt och mycket motiveras med att det är i dennes verksamhet som skadorna uppkommer och de skall därför internaliseras i den. Vidare konstateras också att arbetsgivaren har möjlighet att teckna ansvarsförsäkringar, något som arbetstagare har mindre möjlighet till. Det förekommer ändå tillfällen då arbetstagare blir skadeståndsskyldiga för sitt eget vållande, SkL 4:1, men i realiteten krävs det mycket för att dessa regler skall tillämpas fullt ut. Analysen av det svenska principalansvaret mynnar ut i att för att förstå och kunna tillämpa reglerna runt principalansvaret skall tre hänsynstaganden beaktas. Jag har valt att benämna dessa som tre hänsynstaganden&semic det ekonomiska hänsynstagandet, det sociala hänsynstagandet och hänsynstagandet för avtalsfrihet och förtroende. Analysen visar även hur dessa tre samverkar med varandra. Det ekonomiska och det sociala hänsynstagandet är följder av grundsynen och moralen inom samhällsordningen medan avtals och förtroende hänsynstagandet är följder av rättsutvecklingen på området. Det ekonomiska och det sociala hänsynstagandet måste dock anses vara av högre dignitet vad gäller principerna bakom principalansvaret medan avtals och förtroendehänsynstagandet mer har rollen som komplement till de två ovannämnda.}},
author = {{Åman, Gustav}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Tillämpningen av principalansvaret}},
year = {{2004}},
}