Advanced

Från nytta till nedrustning : En analys av den militära manlighetsdiskursen mellan försvarsbesluten 1901 och 1925

Bergelin, Eric LU (2010) HISK01 20092
History
Abstract (Swedish)
Denna uppsats intresserar sig för riksdagen och krigsmaktens manlighetsdiskurs kring försvarsbesluten 1901 och 1925. Fokus ligger på värnplikten och det material de värnpliktiga delges via reglementen mellan åren 1900 och 1929. Detta material jämförs med den diskurs som råder i riksdagen vid de båda försvarsbesluten 1901 och 1925. Den teoretiska utgångspunkten är maskulinitetsteori formulerad främst av historikern George L Mosse. I centrum står dennes teoretiska figur den maskulina stereotypen, de manliga idealen och dess förändring. Även en tänkt maskulinitetskris kring sekelskiftet 1900 är central i arbetet.
Författaren argumenterar för att det sker förändringar i hur manlighet diskuteras i riksdagen mellan 1901 och 1925, samt att... (More)
Denna uppsats intresserar sig för riksdagen och krigsmaktens manlighetsdiskurs kring försvarsbesluten 1901 och 1925. Fokus ligger på värnplikten och det material de värnpliktiga delges via reglementen mellan åren 1900 och 1929. Detta material jämförs med den diskurs som råder i riksdagen vid de båda försvarsbesluten 1901 och 1925. Den teoretiska utgångspunkten är maskulinitetsteori formulerad främst av historikern George L Mosse. I centrum står dennes teoretiska figur den maskulina stereotypen, de manliga idealen och dess förändring. Även en tänkt maskulinitetskris kring sekelskiftet 1900 är central i arbetet.
Författaren argumenterar för att det sker förändringar i hur manlighet diskuteras i riksdagen mellan 1901 och 1925, samt att dessa förändringar går igen i reglementena. Förändringar som främst utgörs av att materialet under 1920-talet slutar att explicit diskutera manlighet i uppfostrande termer. Soldaten och soldatmanlighet verkar vara något som gillas av diskursen främst kring sekelskiftet. Denna bild av manlighet verkar under 1920-talet istället få representera en bild bland många. Något som kan kopplas till en tänkt maskulinitetskris kring sekelskiftet 1900.
Denna uppsats visar också på en viss diskrepans mellan Mosses arbeten och den svenska underökningsmiljön. Den maskulina stereotypen verkar inte vara lika tongivande inom den svenska krigsmakten och användande av motbilder på det sätt som Mosse påvisar verkar det heller inte finnas något stöd för i materialet. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Bergelin, Eric LU
supervisor
organization
course
HISK01 20092
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
Mosse, den maskulina stereotypen, militarism, militär, krigsmakten, försvarsmakten, manliga ideal, manlighet, genus, 1925, 1901, värnplikt, riksdagsbeslut, Connell, sekelskiftet, maskulinitetskris, reglementen, diskurs, diskursanalys
language
Swedish
id
1590692
date added to LUP
2010-04-26 09:17:37
date last changed
2010-04-26 09:17:37
@misc{1590692,
  abstract     = {Denna uppsats intresserar sig för riksdagen och krigsmaktens manlighetsdiskurs kring försvarsbesluten 1901 och 1925. Fokus ligger på värnplikten och det material de värnpliktiga delges via reglementen mellan åren 1900 och 1929. Detta material jämförs med den diskurs som råder i riksdagen vid de båda försvarsbesluten 1901 och 1925. Den teoretiska utgångspunkten är maskulinitetsteori formulerad främst av  historikern George L Mosse. I centrum står dennes teoretiska figur den maskulina stereotypen, de manliga idealen och dess förändring. Även en tänkt maskulinitetskris kring sekelskiftet 1900 är central i arbetet. 
	Författaren argumenterar för att det sker förändringar i hur manlighet diskuteras i riksdagen mellan 1901 och 1925, samt att dessa förändringar går igen i reglementena. Förändringar som främst utgörs av att materialet under 1920-talet slutar att explicit diskutera manlighet i uppfostrande termer. Soldaten och soldatmanlighet verkar vara något som gillas av diskursen främst kring sekelskiftet. Denna bild av manlighet verkar under 1920-talet istället få representera en bild bland många. Något som kan kopplas till en tänkt maskulinitetskris kring sekelskiftet 1900.
	Denna uppsats visar också på en viss diskrepans mellan Mosses arbeten och den svenska underökningsmiljön. Den maskulina stereotypen verkar inte vara lika tongivande inom den svenska krigsmakten och användande av motbilder på det sätt som Mosse påvisar verkar det heller inte finnas något stöd för i materialet.},
  author       = {Bergelin, Eric},
  keyword      = {Mosse,den maskulina stereotypen,militarism,militär,krigsmakten,försvarsmakten,manliga ideal,manlighet,genus,1925,1901,värnplikt,riksdagsbeslut,Connell,sekelskiftet,maskulinitetskris,reglementen,diskurs,diskursanalys},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Från nytta till nedrustning : En analys av den militära manlighetsdiskursen mellan försvarsbesluten 1901 och 1925},
  year         = {2010},
}