Miss
(2010)Department of Business Administration
- Abstract (Swedish)
- Syfte De senaste årens debatt om incitamentsprogram har varit livlig och flertalet studier har gjorts inom ämnet. Trots det saknas entydiga svar på huruvida incitamentsprogram är lönsamma eller inte. Syftet med föreliggande studie är att bringa klarhet i vilka typer av incitamentsprogram som svenska Small Cap bolag använder till sina ledande befattningshavare. Användningen av incitamentsprogram kommer att knytas samman med företagens prestation för att undersöka om bolag med incitamentsprogram presterar annorlunda. Avslutningsvis är syftet med studien att beskriva möjliga bakgrunder till valen av incitamentsprogram. Metod
En kvantitativ studie har gjorts utifrån en deduktiv ansats där teorier inom forskningsområdet ligger till grund för en... (More) - Syfte De senaste årens debatt om incitamentsprogram har varit livlig och flertalet studier har gjorts inom ämnet. Trots det saknas entydiga svar på huruvida incitamentsprogram är lönsamma eller inte. Syftet med föreliggande studie är att bringa klarhet i vilka typer av incitamentsprogram som svenska Small Cap bolag använder till sina ledande befattningshavare. Användningen av incitamentsprogram kommer att knytas samman med företagens prestation för att undersöka om bolag med incitamentsprogram presterar annorlunda. Avslutningsvis är syftet med studien att beskriva möjliga bakgrunder till valen av incitamentsprogram. Metod
En kvantitativ studie har gjorts utifrån en deduktiv ansats där teorier inom forskningsområdet ligger till grund för en avslutande analys och slutsats. Fokus ligger på monetär belöning och dess motivationsförmåga. Sambandet mellan incitamentsprogram och prestation testas med hjälp av hypotestester. I studien har även en semistrukturerad intervju gjorts med en representant från studiens fallföretag Aspiro. Teoretiska perspektiv
Utgångspunkten i studien utgörs av Principal Agentteorin. Ytterligare teorier i form av Institutionell teori, Maslows behovshierarki, Herzbergs tvåfaktorteori, Vrooms förväntansteori samt Rättviseteorin kommer emellertid också att behandlas. Empiri
Empirin utgår från samtliga svenska bolag på Nasdaq OMX Small Cap lista. Förekomsten av incitamentsprogram knutna till reslutat och aktiekurs har studerats under åren 2004-2009. För att öka förståelsen för användningen av incitamentsprogram har dessutom ett kompletterande empiriskt underlag i form av en intervju med Jörgen Carlsson, svensk ekonomichef på Aspiro utförts. Resultat
Den i studien uppställda hypotesprövningen kunde inte urskilja något signifikant samband mellan använt incitamentsprogram och företagens prestation. Eftersom ersättningsmodellerna till ledningarna samtidigt är likartade företagen emellan, dras slutsatsen att det är marknadskrafter samt att argumentationen inom Institutionell teori som styr utformningen av incitamentsprogrammen. Utifrån studiens avgränsningar, empiri och teoretiska referensram bedöms konkurrensen på arbetsmarknaden för ledande befattningsmän därav tvinga företagen att erbjuda likartade anställningsavtal. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1614064
- author
- Paulsson, André ; Brandt, Eric and Johansson, Ida
- supervisor
- organization
- year
- 2010
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- Agentteorin, Incitamentsprogram, aktierelaterad ersättning, resultatbaserad ersättning, institutionell teori, Management of enterprises, Företagsledning, management
- language
- Swedish
- id
- 1614064
- date added to LUP
- 2010-06-04 00:00:00
- date last changed
- 2012-04-02 18:09:23
@misc{1614064,
abstract = {{Syfte De senaste årens debatt om incitamentsprogram har varit livlig och flertalet studier har gjorts inom ämnet. Trots det saknas entydiga svar på huruvida incitamentsprogram är lönsamma eller inte. Syftet med föreliggande studie är att bringa klarhet i vilka typer av incitamentsprogram som svenska Small Cap bolag använder till sina ledande befattningshavare. Användningen av incitamentsprogram kommer att knytas samman med företagens prestation för att undersöka om bolag med incitamentsprogram presterar annorlunda. Avslutningsvis är syftet med studien att beskriva möjliga bakgrunder till valen av incitamentsprogram. Metod
En kvantitativ studie har gjorts utifrån en deduktiv ansats där teorier inom forskningsområdet ligger till grund för en avslutande analys och slutsats. Fokus ligger på monetär belöning och dess motivationsförmåga. Sambandet mellan incitamentsprogram och prestation testas med hjälp av hypotestester. I studien har även en semistrukturerad intervju gjorts med en representant från studiens fallföretag Aspiro. Teoretiska perspektiv
Utgångspunkten i studien utgörs av Principal Agentteorin. Ytterligare teorier i form av Institutionell teori, Maslows behovshierarki, Herzbergs tvåfaktorteori, Vrooms förväntansteori samt Rättviseteorin kommer emellertid också att behandlas. Empiri
Empirin utgår från samtliga svenska bolag på Nasdaq OMX Small Cap lista. Förekomsten av incitamentsprogram knutna till reslutat och aktiekurs har studerats under åren 2004-2009. För att öka förståelsen för användningen av incitamentsprogram har dessutom ett kompletterande empiriskt underlag i form av en intervju med Jörgen Carlsson, svensk ekonomichef på Aspiro utförts. Resultat
Den i studien uppställda hypotesprövningen kunde inte urskilja något signifikant samband mellan använt incitamentsprogram och företagens prestation. Eftersom ersättningsmodellerna till ledningarna samtidigt är likartade företagen emellan, dras slutsatsen att det är marknadskrafter samt att argumentationen inom Institutionell teori som styr utformningen av incitamentsprogrammen. Utifrån studiens avgränsningar, empiri och teoretiska referensram bedöms konkurrensen på arbetsmarknaden för ledande befattningsmän därav tvinga företagen att erbjuda likartade anställningsavtal.}},
author = {{Paulsson, André and Brandt, Eric and Johansson, Ida}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Miss}},
year = {{2010}},
}