En arbetande invandrare är en bra invandrare är en integrerad invandrare
(2010) SOCK01 20101Sociology
- Abstract (Swedish)
- Sveriges integrationspolitik har i allt högre grad kommit att handla om aktivering. Utanförskapet ska brytas genom att ”invandrare” får arbete. Särskilda åtgärder riktas mot nyanlända ”invandrare” då de antas vara i riskzonen för utanförskap. I det politiska samtalet talas det om att sänka trösklarna in på arbetsmarknaden men sällan om arbetets villkor. Den etniskt delade arbetsmarknaden i Sverige är dock ett faktum och ”invandrare” befinner sig oftare än ”svenskar” i så kallade atypiska jobb med osäkra anställningsförhållanden. Denna uppsats syfte är att lyfta blicken från den politiska arenan till de individer denna politik riktar sig till. Hur ser de på kategorierna ”invandrare” och ”svensk”? Vilka strategier har de utvecklat för att... (More)
- Sveriges integrationspolitik har i allt högre grad kommit att handla om aktivering. Utanförskapet ska brytas genom att ”invandrare” får arbete. Särskilda åtgärder riktas mot nyanlända ”invandrare” då de antas vara i riskzonen för utanförskap. I det politiska samtalet talas det om att sänka trösklarna in på arbetsmarknaden men sällan om arbetets villkor. Den etniskt delade arbetsmarknaden i Sverige är dock ett faktum och ”invandrare” befinner sig oftare än ”svenskar” i så kallade atypiska jobb med osäkra anställningsförhållanden. Denna uppsats syfte är att lyfta blicken från den politiska arenan till de individer denna politik riktar sig till. Hur ser de på kategorierna ”invandrare” och ”svensk”? Vilka strategier har de utvecklat för att etablera sig i Sverige och på den svenska arbetsmarknaden? Som teoretisk utgångspunkt har för det första Pierre Bourdieus begrepp kapital, habitus och fält använts och för det andra Ruth Levitas teori om social exkludering och medföljande diskursmodeller om hur det talas om de exkluderade. Studien är kvalitativ och tio semistrukturerade intervjuer med nyanlända ”invandrare” har genomförts. Det empiriska materialet visar att strategier för att passa in på det nya fältet och ta sig in på arbetsmarknaden är att ställa små krav på det arbete som erbjuds, att uppleva sig tvungen att anstränga sig mer än ”svenska” arbetstagare och att lära sig ett annat yrke eller att lära sig sitt yrke en gång till. Levitas diskursmodeller Moral underclass discourse (MUD) och Social integrationist discourse (SID) återfanns hos intervjupersonerna genom att de talade om ”invandrare” som exkluderade i termer av brist på moral och arbete. De hänvisade till ”de andra” och menade att de var exkluderade men att de själva gjorde allt som stod i deras makt för att få ett arbete, bli integrerade och så vidare. Deras uttalanden kan ses som en del av en ideologi där individen själv är ansvarig för sina framgångar såväl som misslyckanden. Det kan också vara en strategi för att hävda sig själv gentemot en etablerad negativ föreställning om ”invandrare”. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1614675
- author
- Uddbäck, Hanna LU and Langöe Eliasson, Paula LU
- supervisor
-
- Eva Kärfve LU
- organization
- course
- SOCK01 20101
- year
- 2010
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- nyanlända, integration, arbetsmarknad, utanförskap, exkludering, invandrare
- language
- Swedish
- id
- 1614675
- date added to LUP
- 2010-06-28 10:27:26
- date last changed
- 2011-05-12 15:48:37
@misc{1614675,
abstract = {{Sveriges integrationspolitik har i allt högre grad kommit att handla om aktivering. Utanförskapet ska brytas genom att ”invandrare” får arbete. Särskilda åtgärder riktas mot nyanlända ”invandrare” då de antas vara i riskzonen för utanförskap. I det politiska samtalet talas det om att sänka trösklarna in på arbetsmarknaden men sällan om arbetets villkor. Den etniskt delade arbetsmarknaden i Sverige är dock ett faktum och ”invandrare” befinner sig oftare än ”svenskar” i så kallade atypiska jobb med osäkra anställningsförhållanden. Denna uppsats syfte är att lyfta blicken från den politiska arenan till de individer denna politik riktar sig till. Hur ser de på kategorierna ”invandrare” och ”svensk”? Vilka strategier har de utvecklat för att etablera sig i Sverige och på den svenska arbetsmarknaden? Som teoretisk utgångspunkt har för det första Pierre Bourdieus begrepp kapital, habitus och fält använts och för det andra Ruth Levitas teori om social exkludering och medföljande diskursmodeller om hur det talas om de exkluderade. Studien är kvalitativ och tio semistrukturerade intervjuer med nyanlända ”invandrare” har genomförts. Det empiriska materialet visar att strategier för att passa in på det nya fältet och ta sig in på arbetsmarknaden är att ställa små krav på det arbete som erbjuds, att uppleva sig tvungen att anstränga sig mer än ”svenska” arbetstagare och att lära sig ett annat yrke eller att lära sig sitt yrke en gång till. Levitas diskursmodeller Moral underclass discourse (MUD) och Social integrationist discourse (SID) återfanns hos intervjupersonerna genom att de talade om ”invandrare” som exkluderade i termer av brist på moral och arbete. De hänvisade till ”de andra” och menade att de var exkluderade men att de själva gjorde allt som stod i deras makt för att få ett arbete, bli integrerade och så vidare. Deras uttalanden kan ses som en del av en ideologi där individen själv är ansvarig för sina framgångar såväl som misslyckanden. Det kan också vara en strategi för att hävda sig själv gentemot en etablerad negativ föreställning om ”invandrare”.}},
author = {{Uddbäck, Hanna and Langöe Eliasson, Paula}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{En arbetande invandrare är en bra invandrare är en integrerad invandrare}},
year = {{2010}},
}