Advanced

Surrogatmoderskap: en analys av den förbjudna formen av assisterad befruktning

Emilsson, Maria (2010) JURM01 20101
Department of Law
Abstract
The theme of this essay is surrogate motherhood. This is the practice whereby one woman carries a child for another woman. The other woman and her partner are called the commissioning couple. When the surrogate mother has given birth, the child is handed over to the commissioning couple. The commissioning couple may be the genetic parents of the child, or the surrogate mother may have contributed by donating one of her eggs i.e. genetically she is the mother.

Surrogacy is a form of assisted reproduction which is not legalized in Sweden today. In taking this standpoint, the Swedish legislator has given a number of various reasons; one of them being that the method is unacceptable from an ethical point of view. The primary purpose of... (More)
The theme of this essay is surrogate motherhood. This is the practice whereby one woman carries a child for another woman. The other woman and her partner are called the commissioning couple. When the surrogate mother has given birth, the child is handed over to the commissioning couple. The commissioning couple may be the genetic parents of the child, or the surrogate mother may have contributed by donating one of her eggs i.e. genetically she is the mother.

Surrogacy is a form of assisted reproduction which is not legalized in Sweden today. In taking this standpoint, the Swedish legislator has given a number of various reasons; one of them being that the method is unacceptable from an ethical point of view. The primary purpose of this essay is to describe and to analyse the motives given by the legislator as to why this form of assisted reproduction is not desirable in the Swedish judicial system. To best achieve this goal, the report initiates with a brief survey of the methods of assisted reproduction that are currently allowed by Swedish law.

At the moment surrogacy is not explicitly prohibited by Swedish law, which results in practise of the method. This may lead to legal implications for all parties involved in a surrogacy agreement. The most prominent legal problem that may arise concerns the question of the legal parenthood. According to the legal presumption mater est quam gestatio demonstrat, the surrogate mother is considered to be the legal mother of the child. To be able to obtain status as legal parents the commissioning couple has to circumvent the law, which of course may lead to unexpected situations and unwanted results, for the commissioning couple as well as for the surrogate mother. Case NJA 2006 s. 505 gave rise to the only decision from the Swedish Supreme Court on surrogacy and illustrates the difficulties that may arise. In this case, the court did not allow the woman from the commissioning couple, who was also the biological (in Swedish; genetical) mother of the child, to adopt the child and she was thus given no chance to obtain custody of the child. The ruling of this case is thoroughly scrutinized in this essay.

Furthermore this essay includes a comparative view. The English and the Greek legislation on the matter are described. Surrogacy is permitted in both countries, but regulated in two different ways.

To conclude, the motives of the Swedish legislator are being analyzed. I will discuss whether the position taken by the legislator is reasonable in relation to the consequences that may occur when, as a matter of fact, babies are born in Sweden through surrogacy arrangements. Based on the comparison with other legal systems I argue that the issue is not regulated to a satisfactory extent by Swedish law today. (Less)
Abstract (Swedish)
Denna framställning behandlar ämnet surrogatmoderskap. Surrogatmoderskap innebär att en kvinna genomgår en graviditet för ett barnlöst pars räkning, vilka benämns ”det beställande paret”. När barnet föds överlämnas det till det beställande paret som således blir barnets sociala föräldrar. Genetisk sett kan barnet vara helt och hållet det beställande parets eget eller kan surrogatmodern även ha bidragit med det genetiska materialet dvs. äggdonation har föregått graviditeten.

Surrogatmoderskap är en form av assisterad befruktning som idag inte är tillåtet i svensk rätt. Härför har lagstiftaren angett ett antal skäl av varierande slag. På 1980-talet, då frågan för första gången behandlades, ansågs det strida mot adoptionslagstiftningen.... (More)
Denna framställning behandlar ämnet surrogatmoderskap. Surrogatmoderskap innebär att en kvinna genomgår en graviditet för ett barnlöst pars räkning, vilka benämns ”det beställande paret”. När barnet föds överlämnas det till det beställande paret som således blir barnets sociala föräldrar. Genetisk sett kan barnet vara helt och hållet det beställande parets eget eller kan surrogatmodern även ha bidragit med det genetiska materialet dvs. äggdonation har föregått graviditeten.

Surrogatmoderskap är en form av assisterad befruktning som idag inte är tillåtet i svensk rätt. Härför har lagstiftaren angett ett antal skäl av varierande slag. På 1980-talet, då frågan för första gången behandlades, ansågs det strida mot adoptionslagstiftningen. På senare tid har metoden främst ansetts oacceptabel ur ett etiskt perspektiv. Det primära syftet med denna framställning är att redogöra för och analysera de motiv som lagstiftaren uppgett till varför denna reproduktionsform inte anses önskvärd i den svenska rättsordningen. För att på bästa sätt kunna utvärdera lagstiftarens argument för detta ställningstagande, samt för att sätta metoden i sitt sammanhang, inleds arbetet med en kortare genomgång av de former av assisterad befruktning som idag är tillåtna enligt svensk rätt.

Att agera som, eller att anlita en, surrogatmoder är emellertid inte explicit förbjudet enligt svensk lag och det medför att metoden används av svenska par, som inte har möjlighet att skaffa barn på annat sätt. Detta kan leda till rättsliga komplikationer för alla de parter som ingår i ett dylikt arrangemang. De rör främst frågan om vilka som skall anses vara barnets föräldrar. I enlighet med moderskapspresumtionen i 1 kap. 7 § FB är det surrogatmodern som blir barnets rättsliga moder. En möjlighet för kvinnan ur det beställande paret att erhålla rättslig status som barnets mor är att ansöka om adoption av barnet. För mannens del kan reglerna om faderskapsbekräftelse i föräldrabalken vara en väg till det rättsliga föräldraskapet. Eftersom detta sätt att bli föräldrar emellertid är ett sätt att kringgå lagen kan det givetvis uppstå oväntade och oönskade situationer för såväl det beställande paret som för surrogatmodern. Så var fallet i det enda svenska rättsfall som har sin grund i ett surrogatmoderskapsarrangemang, NJA 2006 s. 505. I uppsatsen redogörs ingående för rättsfallet vars domslut innebar att kvinnan från det beställande paret, och tillika barnets genetiska moder, inte gavs någon möjlighet till del i vårdnaden om barnet i fråga.

Vidare i framställningen anläggs ett komparativt perspektiv och regleringen avseende surrogatmoderskap i England och i Grekland beskrivs. Förfarandet är tillåtet inom båda dessa rättsordningar men dock reglerat på två olika sätt.

Avslutningsvis analyseras lagstiftarens motiv för att inte tillåta surrogatmoderskap. En diskussion kring rimligheten av ett sådant ställningstagande förs och ställs i relation till de konsekvenser som uppkommer då ofrivilligt barnlösa par ändå nyttjar denna form av assisterad befruktning. Genom en jämförelse med hur frågan regleras i andra rättsordningar argumenteras för att frågan idag inte är reglerad på ett tillfredsställande sätt i svensk rätt. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Emilsson, Maria
supervisor
organization
course
JURM01 20101
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Familjerätt
language
Swedish
id
1628284
date added to LUP
2010-07-16 12:36:45
date last changed
2010-07-16 12:36:45
@misc{1628284,
  abstract     = {The theme of this essay is surrogate motherhood. This is the practice whereby one woman carries a child for another woman. The other woman and her partner are called the commissioning couple. When the surrogate mother has given birth, the child is handed over to the commissioning couple. The commissioning couple may be the genetic parents of the child, or the surrogate mother may have contributed by donating one of her eggs i.e. genetically she is the mother.  

Surrogacy is a form of assisted reproduction which is not legalized in Sweden today. In taking this standpoint, the Swedish legislator has given a number of various reasons; one of them being that the method is unacceptable from an ethical point of view. The primary purpose of this essay is to describe and to analyse the motives given by the legislator as to why this form of assisted reproduction is not desirable in the Swedish judicial system. To best achieve this goal, the report initiates with a brief survey of the methods of assisted reproduction that are currently allowed by Swedish law. 

At the moment surrogacy is not explicitly prohibited by Swedish law, which results in practise of the method. This may lead to legal implications for all parties involved in a surrogacy agreement. The most prominent legal problem that may arise concerns the question of the legal parenthood. According to the legal presumption mater est quam gestatio demonstrat, the surrogate mother is considered to be the legal mother of the child. To be able to obtain status as legal parents the commissioning couple has to circumvent the law, which of course may lead to unexpected situations and unwanted results, for the commissioning couple as well as for the surrogate mother. Case NJA 2006 s. 505 gave rise to the only decision from the Swedish Supreme Court on surrogacy and illustrates the difficulties that may arise. In this case, the court did not allow the woman from the commissioning couple, who was also the biological (in Swedish; genetical) mother of the child, to adopt the child and she was thus given no chance to obtain custody of the child. The ruling of this case is thoroughly scrutinized in this essay.

Furthermore this essay includes a comparative view. The English and the Greek legislation on the matter are described. Surrogacy is permitted in both countries, but regulated in two different ways.

To conclude, the motives of the Swedish legislator are being analyzed. I will discuss whether the position taken by the legislator is reasonable in relation to the consequences that may occur when, as a matter of fact, babies are born in Sweden through surrogacy arrangements. Based on the comparison with other legal systems I argue that the issue is not regulated to a satisfactory extent by Swedish law today.},
  author       = {Emilsson, Maria},
  keyword      = {Familjerätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Surrogatmoderskap: en analys av den förbjudna formen av assisterad befruktning},
  year         = {2010},
}