Advanced

Uppdragstagare eller arbetstagare? -skatterättens gränsdragning, F-skatt och beskattningskonsekvenser på en modern arbetsmarknad

Nalepa, Daniel LU (2009) HARM12 20091
Department of Business Law
Abstract (Swedish)
Att arbetsmarknaden är i ständig förändring råder det ingen tvekan om. Produktionen av både tjänster och varor efterfrågar nya former för förvärvande av arbetsprestationer. Mer eller mindre nya grepp inom företagsvärlden som till exempel utkontraktering och projektanställningar vittnar om detta. Förändringarna gör att gränsdragningen mellan att vara arbetstagare och uppdragstagare inte kan förväntas vara statisk och att det därför försiggår en ständig akademisk debatt kring hur denna gränsdragning skall göras och vilka omständigheter som skall vara avgörande. Frågeställningen aktualiseras inom flera rättsområden; arbetsrätten, skatterätten och socialförsäkringsrätten. Inom arbetsrätten gäller att gränsdragningen blir avgörande för om en... (More)
Att arbetsmarknaden är i ständig förändring råder det ingen tvekan om. Produktionen av både tjänster och varor efterfrågar nya former för förvärvande av arbetsprestationer. Mer eller mindre nya grepp inom företagsvärlden som till exempel utkontraktering och projektanställningar vittnar om detta. Förändringarna gör att gränsdragningen mellan att vara arbetstagare och uppdragstagare inte kan förväntas vara statisk och att det därför försiggår en ständig akademisk debatt kring hur denna gränsdragning skall göras och vilka omständigheter som skall vara avgörande. Frågeställningen aktualiseras inom flera rättsområden; arbetsrätten, skatterätten och socialförsäkringsrätten. Inom arbetsrätten gäller att gränsdragningen blir avgörande för om en arbetspresterande skall omfattas av de arbetsrättsliga regler som skyddar en arbetstagare. Inom skatterätten avgör gränsdragningen bland annat vilket inkomstslag en inkomst skall hänföras till, om någon skall betala mervärdesskatt och vem som är skyldig att betala in preliminärskatt. Inom socialförsäkringsrätten avgörs om och vem som skall betala arbetsgivar- eller egenavgifter som delvis skall finansiera välfärdssystemet. Den nuvarande instansordningen är att gränsdragningen görs av arbetsdomstolen i arbetsrättsliga mål och av regeringsrätten i skatte- och socialavgiftsmål. Båda instanserna använder sig av en helhetsbedömning av omständigheterna i det specifika fallet. Gemensamt för de båda rättsområdena är att arbets- och uppdragsförhållanden är tvingande, vilket innebär att parterna inta kan avtala om vilket förhållande de ämnar verka under. Emellertid torde den arbetsrättsliga bedömningen uppfattas som mer subjektiv än den skatterättsliga, en konsekvens av arbetslagstiftningens skyddande karaktär där det i tidiga förarbeten nämns att hänsyn skall tas till sociala och ekonomiska omständigheter samt rekreationsbehov.

Skatterättsligt görs i egentlig mening ingen gränsdragning mellan arbetstagare och uppdragstagare, utan det är inkomsten och omständigheterna kring dess förvärvande som avgör om inkomsten är en tjänsteinkomst eller en näringsinkomst. Om verksamheten uppfyller de så kallade näringskriterierna; varaktighet, vinstsyfte och självständighet bedöms verksamheten som näringsverksamhet. De skattemässiga förutsättningarna varierar för den som klassas som arbetstagare (läs tjänsteinkomst) och den som klassas som uppdragstagare (läs näringsinkomst), främst genom att avdragsrätten för kostnader är begränsad för tjänsteinkomster jämfört med näringsinkomster samt att skattefria avsättningar underlättar expansion av verksamheten för näringsidkaren. Skillnaden i den skattemässiga behandlingen är dock ingen uppseendeväckande konsekvens av att inte uppfylla näringskriterierna. I de fall där inkomster omklassificeras från näringsinkomster till tjänsteinkomster blir de skatte- och avgiftsmässiga följderna däremot stora. Detta är främst en konsekvens av att uppdragsgivaren, som istället klassas som arbetsgivare, blir skyldig att erlägga arbetsgivaravgifter för de utbetalade ersättningarna. Dessa avgifter utgår på hela det fakturerade beloppet oavsett om dessa avgifter redan ingått i detta belopp som en del av uppdragstagarens framtida arbetsgivar- eller egenavgifter. Eventuellt redan erlagda avgifter tas inte heller hänsyn till och avdragsrätten för den ingående mervärdeskatten försvinner. Vidare skall åtminstone i de fall då ersättningen utgått till aktiebolag, även preliminärskatt betalas på utbetalade belopp. Dessutom tillkommer skattetillägg på dessa ej påförda avgifter. Enligt beräkning kan den skattemässiga belastningen på en omklassificerad transaktion uppgå till hela 168 procent då ett aktiebolag är ursprunglig mottagare av ersättningen och 137 procent då det är en enskild näringsidkare. Proportionaliteten i dessa konsekvenser i förhållande till uppfyllande av likformighet i skattesystemet kan starkt ifrågasättas.

I kontrast till detta kan ställas de förändringar som införts i inkomstskattelagen som har till syfte att minska kraven för att näringsverksamhet skall anses föreligga och därigenom underlätta tilldelningen av F-skattsedel. De utredningar som föranlett lagändringen visar på att det i ett större sammanhang är väldigt få som får avslag på sin ansökan om F-skatt med motiveringen att näringsverksamhet inte anses bedriven, uppskattningsvis ca 300 personer per år. Enligt regeringen skall ändringen leda till att praxis kodifieras, att partsviljan tillmäts större betydelse samt att förutsägbarheten skall öka för den som ansöker. Det är dock tveksamt om något av dessa syften uppnås som följd av den genomförda förändringen. Främst framstår det som osäkert vad som egentligen menas med att ”vad som avtalats mellan parterna” skall få ökad betydelse i självständighetsbedömningen. (Less)
Abstract
The labour market is constantly changing. The production of both services and goods are now acquiring labour in new forms. More or less new tendencies in business management such as outsourcing and project assignments are realities today. These changes add complexity to the process of defining whether a person, the work performing part, is to be considered as employed by the principal or as an entrepreneur. There is a constantly ongoing debate about which circumstances should be considered in this process and it is relevant in several areas of law, such as labour law, tax law and social security law. The legislation within labour law brings certain protection and rights upon an employee, rules which are only applicable in the situation... (More)
The labour market is constantly changing. The production of both services and goods are now acquiring labour in new forms. More or less new tendencies in business management such as outsourcing and project assignments are realities today. These changes add complexity to the process of defining whether a person, the work performing part, is to be considered as employed by the principal or as an entrepreneur. There is a constantly ongoing debate about which circumstances should be considered in this process and it is relevant in several areas of law, such as labour law, tax law and social security law. The legislation within labour law brings certain protection and rights upon an employee, rules which are only applicable in the situation where a person by law is considered as an employee. In the area of tax law, there exists no actual term of employee. To decide which type of income tax to be paid, the income has to be classified either as an income from work or as an income originating from an independent business. The tax regulations regarding i.e. deductibility differ between the two types of income. The classification of an income also affects the obligation to pay value added tax and preliminary income tax. Within the area of social security law the obligation to pay employment tax is decided on basis of whether the reciever of the salary is an employee or not. In all of these areas an assesment of the actual circumstances in the particular case is made to decide whether a person is an employee or not. The courts classification is cogent, which means that the work performing part and the principal cannot themselves classify the work relationship.

In the area of tax law the income from a work performance can either be classified as an income from employment or as an income from business. If the business is carried out under fulfilment of three criteria; permanency, profit intention and independence, the income should be classified as a business income. As already mentioned the tax regulations are different for incomes from employment and business. However the remarkable consequenses arise when a business is considered not to be fulfilling the three criteria mentioned above. Due to additional employment fees, value added tax and imposed additional tax, in combination with the fact that fees already paid are not taken into consideration, makes the tax burden on turnover as large as 137 to 168 percent depending on company form. It is highly questionable if these consequences are proportional effects in the quest for tax uniformity.

There has been a recent change in the 13th chapter of the income tax law, in order to make it easier for an entrepreneur to be considered as receiving a business income and not an income from employment. In Sweden a business, that is considered fulfilling the business criteria after an assesment by the Swedish tax authority, is given a special income tax card which gives it the right to make payments of income tax on its own, a responsibility that is otherwise taken on by the principal. However studies show that very few are refused the income tax card as a consequence of not meeting the business criteria. The recent changes aim to make the law more distinct, more predictable for applicants and give more respect to what kind of working relation that is stipulated by worker and principal. There is an obvious risk that the change may actually make the law more confusing than it was prior to the change, mostly because the courts will meet problems with defining to what extent they should consider what is agreed upon by the contracting parties. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Nalepa, Daniel LU
supervisor
organization
course
HARM12 20091
year
type
H1 - Master's Degree (One Year)
subject
keywords
arbetstagarbegreppet, näringskriterier, omklassificering av näringsverksamhet, F-skattsedel, F-skatt åt fler, term of employee, business criteria, tax payment responsibility, income tax card for business
language
Swedish
id
1660505
date added to LUP
2010-09-29 09:57:49
date last changed
2010-09-29 09:57:49
@misc{1660505,
  abstract     = {The labour market is constantly changing. The production of both services and goods are now acquiring labour in new forms. More or less new tendencies in business management such as outsourcing and project assignments are realities today. These changes add complexity to the process of defining whether a person, the work performing part, is to be considered as employed by the principal or as an entrepreneur. There is a constantly ongoing debate about which circumstances should be considered in this process and it is relevant in several areas of law, such as labour law, tax law and social security law. The legislation within labour law brings certain protection and rights upon an employee, rules which are only applicable in the situation where a person by law is considered as an employee. In the area of tax law, there exists no actual term of employee. To decide which type of income tax to be paid, the income has to be classified either as an income from work or as an income originating from an independent business. The tax regulations regarding i.e. deductibility differ between the two types of income. The classification of an income also affects the obligation to pay value added tax and preliminary income tax. Within the area of social security law the obligation to pay employment tax is decided on basis of whether the reciever of the salary is an employee or not. In all of these areas an assesment of the actual circumstances in the particular case is made to decide whether a person is an employee or not. The courts classification is cogent, which means that the work performing part and the principal cannot themselves classify the work relationship.

In the area of tax law the income from a work performance can either be classified as an income from employment or as an income from business. If the business is carried out under fulfilment of three criteria; permanency, profit intention and independence, the income should be classified as a business income. As already mentioned the tax regulations are different for incomes from employment and business. However the remarkable consequenses arise when a business is considered not to be fulfilling the three criteria mentioned above. Due to additional employment fees, value added tax and imposed additional tax, in combination with the fact that fees already paid are not taken into consideration, makes the tax burden on turnover as large as 137 to 168 percent depending on company form. It is highly questionable if these consequences are proportional effects in the quest for tax uniformity.

There has been a recent change in the 13th chapter of the income tax law, in order to make it easier for an entrepreneur to be considered as receiving a business income and not an income from employment. In Sweden a business, that is considered fulfilling the business criteria after an assesment by the Swedish tax authority, is given a special income tax card which gives it the right to make payments of income tax on its own, a responsibility that is otherwise taken on by the principal. However studies show that very few are refused the income tax card as a consequence of not meeting the business criteria. The recent changes aim to make the law more distinct, more predictable for applicants and give more respect to what kind of working relation that is stipulated by worker and principal. There is an obvious risk that the change may actually make the law more confusing than it was prior to the change, mostly because the courts will meet problems with defining to what extent they should consider what is agreed upon by the contracting parties.},
  author       = {Nalepa, Daniel},
  keyword      = {arbetstagarbegreppet,näringskriterier,omklassificering av näringsverksamhet,F-skattsedel,F-skatt åt fler,term of employee,business criteria,tax payment responsibility,income tax card for business},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Uppdragstagare eller arbetstagare? -skatterättens gränsdragning, F-skatt och beskattningskonsekvenser på en modern arbetsmarknad},
  year         = {2009},
}