Prosolviadomen i belysning av tidigare rättspraxis och doktrin
(2011) HARK11 20102Department of Business Law
- Abstract (Swedish)
- Varken bestämmelserna i ABL som rör revisorns skadeståndsansvar eller förarbetena till dessa bestämmelser ger någon konkret vägledning i fråga om bedömningen av revisorns skadeståndsansvar. Frågan har med andra ord lämnats över till rättstillämpningen och doktrinen. Problemet är att det i detta avseende länge har varit tämligen begränsat med rättsfall, särskilt från HD. Hösten 2010 föll dock den uppmärksammade Prosolviadomen. Domen har stor betydelse eftersom revisorers ansvar i börsbolag aldrig förr har prövats så grundligt i Sverige. Syftet med denna uppsats är mot denna bakgrund att analysera Prosolviadomen i ljuset av tidigare rättspraxis och doktrin. Det jag i synnerhet ser närmare på är de mer svårtolkade rekvisiten som rör revisorns... (More)
- Varken bestämmelserna i ABL som rör revisorns skadeståndsansvar eller förarbetena till dessa bestämmelser ger någon konkret vägledning i fråga om bedömningen av revisorns skadeståndsansvar. Frågan har med andra ord lämnats över till rättstillämpningen och doktrinen. Problemet är att det i detta avseende länge har varit tämligen begränsat med rättsfall, särskilt från HD. Hösten 2010 föll dock den uppmärksammade Prosolviadomen. Domen har stor betydelse eftersom revisorers ansvar i börsbolag aldrig förr har prövats så grundligt i Sverige. Syftet med denna uppsats är mot denna bakgrund att analysera Prosolviadomen i ljuset av tidigare rättspraxis och doktrin. Det jag i synnerhet ser närmare på är de mer svårtolkade rekvisiten som rör revisorns skadeståndsansvar, det vill säga culpa och adekvat kausalitet.
I uppsatsen använder jag mig av en traditionell juridisk metod. Följaktligen har jag, utöver att jag har fäst avseende vid relevanta rättskällor, bland annat försökt att se hur tingsrätten i Prosolviadomen tillämpar bestämmelserna om revisorns skadeståndsansvar i ABL.
Beträffande undersökningens resultat i fråga om culpa bör nämnas att det, enligt min uppfattning, är tydligt att tingsrätten i Prosolviadomen använder sig av normavvägningsmetoden vid sin bedömning, framförallt eftersom tingsrätten hänvisar till begreppet god revisionssed. Normavvägningsmetoden är också den metod som används i tidigare rättspraxis. Fortsättningsvis bör i sammanhanget nämnas att tingsrätten i Prosolviadomen poängterar att god revisionssed inte innebär att en revisor ska göra en perfekt revision. Att utgå från en helhetssyn är således vad som är avgörande för bedömningen. Beträffande den adekvata kausaliteten kan anföras att doktrinens uppfattning är att detta rekvisit ofta utgör en besvärlig bedömningsfråga, vilket också blir tydligt om man tittar på tidigare rättspraxis. Likaså i Prosolviadomen framhålls att händelseförloppet är svåröverskådligt och komplicerat, vilket återigen pekar på att rekvisitet är svårbedömt.
Den slutsats man kan dra av detta är i synnerhet att bedömningen av huruvida en revisor är att anse som skadeståndsskyldig många gånger är väldigt besvärlig, vilket företrädesvis har sin grund i rekvisitet adekvat kausalitet. Med tanke på att vägledningen i rättspraxis beträffande detta rekvisit är väldigt knapp, anser jag att HD i mycket högre grad än hittills bör ge vägledning kring detta rekvisit. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1762677
- author
- Nilsson, Johanna LU
- supervisor
- organization
- course
- HARK11 20102
- year
- 2011
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- adekvat kausalitet, culpa, Prosolvia, revisor, skadestånd
- language
- Swedish
- id
- 1762677
- date added to LUP
- 2011-02-02 09:57:15
- date last changed
- 2011-02-02 09:57:15
@misc{1762677,
abstract = {{Varken bestämmelserna i ABL som rör revisorns skadeståndsansvar eller förarbetena till dessa bestämmelser ger någon konkret vägledning i fråga om bedömningen av revisorns skadeståndsansvar. Frågan har med andra ord lämnats över till rättstillämpningen och doktrinen. Problemet är att det i detta avseende länge har varit tämligen begränsat med rättsfall, särskilt från HD. Hösten 2010 föll dock den uppmärksammade Prosolviadomen. Domen har stor betydelse eftersom revisorers ansvar i börsbolag aldrig förr har prövats så grundligt i Sverige. Syftet med denna uppsats är mot denna bakgrund att analysera Prosolviadomen i ljuset av tidigare rättspraxis och doktrin. Det jag i synnerhet ser närmare på är de mer svårtolkade rekvisiten som rör revisorns skadeståndsansvar, det vill säga culpa och adekvat kausalitet.
I uppsatsen använder jag mig av en traditionell juridisk metod. Följaktligen har jag, utöver att jag har fäst avseende vid relevanta rättskällor, bland annat försökt att se hur tingsrätten i Prosolviadomen tillämpar bestämmelserna om revisorns skadeståndsansvar i ABL.
Beträffande undersökningens resultat i fråga om culpa bör nämnas att det, enligt min uppfattning, är tydligt att tingsrätten i Prosolviadomen använder sig av normavvägningsmetoden vid sin bedömning, framförallt eftersom tingsrätten hänvisar till begreppet god revisionssed. Normavvägningsmetoden är också den metod som används i tidigare rättspraxis. Fortsättningsvis bör i sammanhanget nämnas att tingsrätten i Prosolviadomen poängterar att god revisionssed inte innebär att en revisor ska göra en perfekt revision. Att utgå från en helhetssyn är således vad som är avgörande för bedömningen. Beträffande den adekvata kausaliteten kan anföras att doktrinens uppfattning är att detta rekvisit ofta utgör en besvärlig bedömningsfråga, vilket också blir tydligt om man tittar på tidigare rättspraxis. Likaså i Prosolviadomen framhålls att händelseförloppet är svåröverskådligt och komplicerat, vilket återigen pekar på att rekvisitet är svårbedömt.
Den slutsats man kan dra av detta är i synnerhet att bedömningen av huruvida en revisor är att anse som skadeståndsskyldig många gånger är väldigt besvärlig, vilket företrädesvis har sin grund i rekvisitet adekvat kausalitet. Med tanke på att vägledningen i rättspraxis beträffande detta rekvisit är väldigt knapp, anser jag att HD i mycket högre grad än hittills bör ge vägledning kring detta rekvisit.}},
author = {{Nilsson, Johanna}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Prosolviadomen i belysning av tidigare rättspraxis och doktrin}},
year = {{2011}},
}