Advanced

Identifiering av skyddsvärde och skada hos vattenförekomster i samband med påverkan av lakvatten från deponier – en fallstudie av området kring Återvinningsanläggning Helsingborg

Runvik, Nina LU (2011) VVR820 20102
Division of Water Resources Engineering
Environmental Engineering
Abstract (Swedish)
Okontaminerat vatten är grundläggande för allt liv och det i sig borde vara ett tillräckligt motiv för att vattenförekomster ska vara skyddsvärda, men det finns också en mängd motstridiga intressen som medför att vatten trots det förorenas. Denna studie visar att typen av resonemang och lagstiftning som ska användas för att bestämma en vattenförekomsts skyddsvärde varierar, beroende på hur vattnet i en vattenförekomst används eller kan komma att användas. Dessutom beror det på om något skyddsvärt ekosystem finns i eller i anslutning till vattenförekomsten. För att en vattenförekomsts sårbarhet ska utvärderas fullständigt måste det göras en bedömning av både dess yttre sårbarhet, i form av exponeringsrisk, och dess inre sårbarhet, i form av... (More)
Okontaminerat vatten är grundläggande för allt liv och det i sig borde vara ett tillräckligt motiv för att vattenförekomster ska vara skyddsvärda, men det finns också en mängd motstridiga intressen som medför att vatten trots det förorenas. Denna studie visar att typen av resonemang och lagstiftning som ska användas för att bestämma en vattenförekomsts skyddsvärde varierar, beroende på hur vattnet i en vattenförekomst används eller kan komma att användas. Dessutom beror det på om något skyddsvärt ekosystem finns i eller i anslutning till vattenförekomsten. För att en vattenförekomsts sårbarhet ska utvärderas fullständigt måste det göras en bedömning av både dess yttre sårbarhet, i form av exponeringsrisk, och dess inre sårbarhet, i form av förmåga hos ekosystemet att motstå förändringar orsakade av kontaminerande substanser. En riktig bedömning av skada bör göras genom att mäta avvikelsen från normaltillståndet som kontaminering medför, snarare än genom att mäta koncentrationen av en viss substans. Det är bara relevant att mäta skador på sådant som är skyddsvärt. Eftersom definitionen av skyddsvärde kan variera och därmed också syftet med att skydda vattenförekomsten, varierar även definitionen av skada från fall till fall.

Att bedöma vad som kan skadas av lakvatten och vilken skada det gör på skyddsvärda objekt är svårt på grund av lakvattnets komplexa egenskaper. Eftersom lakvattensammansättningen förändras med tiden, är kontinuerlig övervakning av lakvattnets sammansättning och av spridningen av lakvattnet viktigt. På grund av den stora mängd kemiska substanser som finns i lakvatten, är det orimligt att en fullständig utredning av lakvattnets komposition görs regelbundet. Därför kommer det alltid finnas osäkerheter förknippade med vilka substanser som lakvatten innehåller och därmed med vilka skadliga effekter på deponins omgivning som läckage av lakvatten kan medföra. En sådan osäkerhet är emellertid acceptabel, så länge de substanser som verkligen analyseras väljas ut beroende på vilka skyddsvärda objekt som finns i närheten av deponin i fråga och på de skyddsvärda objektens sårbarhet för olika kontaminerande substanser.

Återvinningsanläggning Helsingborg ligger i Helsingborgs kommun i nordvästra Skåne och sköts av NSR AB (Nordvästra Skånes Renhållnings AB). Denna studie påvisar att det finns skyddsvärda yt- och grundvattenförekomster i anslutning till återvinningsanläggningen. Koncentrationerna av förorenande substanser är så stor att skada anses ha uppkommit på grund- och ytvattnet. En plym med förhöjda värden av konduktivitet, ammonium och TOC sträcker sig mer än 600 meter nedströms Filbornadeponin, vilken är en av de deponier som ligger på Återvinningsanläggning Helsingborg. Plymens vertikala utbredning är relativt säkerställd i de ytliga jordakvifärerna, men dess utbredning i de glacifluviala material som överlagrar berggrunden och i den ytliga berggrunden är mera osäker. Det förorenade grundvattnet beror sannolikt på lakvattenpåverkan från deponierna på Återvinningsanläggning Helsingborg. Detta eftersom det inte finns några nämnvärda andra konduktivitetshöjande aktiviteter i närheten och eftersom en koncentrationsgradient så tydligt finns i nedströms riktining från deponierna. För ytvattenförekomsten Väla bäck är det däremot troligt att även andra betydande föroreningskällor än deponierna på Återvinningsanläggning Helsingborg orsakar skada.

Om inga åtgärder görs, kommer en fortsatt spridning av lakvatten till de skyddsvärda vatten-förekomsterna troligtvis att ske hundratals år framöver. Eftersom grundvattenförekomsternas kemiska status bör vara god och Välabäcken ska ha uppnått en god ekologisk status senast år 2021, är detta ett problem. Därför bör åtgärder göras för att minska läckaget av lakvatten från deponierna. För att utvärdera risksituationen mera ingående, bör NSR:s övervakningsprogram utökas och resultaten från det nuvarande lakvattenövervakningsprogrammet analyseras mera ingående.  (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Runvik, Nina LU
supervisor
organization
course
VVR820 20102
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
lakvatten, sårbarhet, skada, grundvatten, ytvatten, deponi
report number
TVVR 10/5026
ISSN
1101-9824
language
Swedish
id
1769140
date added to LUP
2011-01-25 08:54:40
date last changed
2011-01-25 11:04:23
@misc{1769140,
  abstract     = {Okontaminerat vatten är grundläggande för allt liv och det i sig borde vara ett tillräckligt motiv för att vattenförekomster ska vara skyddsvärda, men det finns också en mängd motstridiga intressen som medför att vatten trots det förorenas. Denna studie visar att typen av resonemang och lagstiftning som ska användas för att bestämma en vattenförekomsts skyddsvärde varierar, beroende på hur vattnet i en vattenförekomst används eller kan komma att användas. Dessutom beror det på om något skyddsvärt ekosystem finns i eller i anslutning till vattenförekomsten. För att en vattenförekomsts sårbarhet ska utvärderas fullständigt måste det göras en bedömning av både dess yttre sårbarhet, i form av exponeringsrisk, och dess inre sårbarhet, i form av förmåga hos ekosystemet att motstå förändringar orsakade av kontaminerande substanser. En riktig bedömning av skada bör göras genom att mäta avvikelsen från normaltillståndet som kontaminering medför, snarare än genom att mäta koncentrationen av en viss substans. Det är bara relevant att mäta skador på sådant som är skyddsvärt. Eftersom definitionen av skyddsvärde kan variera och därmed också syftet med att skydda vattenförekomsten, varierar även definitionen av skada från fall till fall.

Att bedöma vad som kan skadas av lakvatten och vilken skada det gör på skyddsvärda objekt  är svårt på grund av lakvattnets komplexa egenskaper. Eftersom lakvattensammansättningen förändras med tiden, är kontinuerlig övervakning av lakvattnets sammansättning och av spridningen av lakvattnet viktigt. På grund av den stora mängd kemiska substanser som finns i lakvatten, är det orimligt att en fullständig utredning av lakvattnets komposition görs regelbundet. Därför kommer det alltid finnas osäkerheter förknippade med vilka substanser som lakvatten innehåller och därmed med vilka skadliga effekter på deponins omgivning som läckage av lakvatten kan medföra. En sådan osäkerhet är emellertid acceptabel, så länge de substanser som verkligen analyseras väljas ut beroende på vilka skyddsvärda objekt som finns i närheten av deponin i fråga och på de skyddsvärda objektens sårbarhet för olika kontaminerande substanser.

Återvinningsanläggning Helsingborg ligger i Helsingborgs kommun i nordvästra Skåne och sköts av NSR AB (Nordvästra Skånes Renhållnings AB). Denna studie påvisar att det finns skyddsvärda yt- och grundvattenförekomster i anslutning till återvinningsanläggningen. Koncentrationerna av förorenande substanser är så stor att skada anses ha uppkommit på grund- och ytvattnet. En plym med förhöjda värden av konduktivitet, ammonium och TOC sträcker sig mer än 600 meter nedströms Filbornadeponin, vilken är en av de deponier som ligger på Återvinningsanläggning Helsingborg. Plymens vertikala utbredning är relativt säkerställd i de ytliga jordakvifärerna, men dess utbredning i de glacifluviala material som överlagrar berggrunden och i den ytliga berggrunden är mera osäker. Det förorenade grundvattnet beror sannolikt på lakvattenpåverkan från deponierna på Återvinningsanläggning Helsingborg. Detta eftersom det inte finns några nämnvärda andra konduktivitetshöjande aktiviteter i närheten och eftersom en koncentrationsgradient så tydligt finns i nedströms riktining från deponierna. För ytvattenförekomsten Väla bäck är det däremot troligt att även andra betydande föroreningskällor än deponierna på Återvinningsanläggning Helsingborg orsakar skada.

Om inga åtgärder görs, kommer en fortsatt spridning av lakvatten till de skyddsvärda vatten-förekomsterna troligtvis att ske hundratals år framöver. Eftersom grundvattenförekomsternas kemiska status bör vara god och Välabäcken ska ha uppnått en god ekologisk status senast år 2021, är detta ett problem. Därför bör åtgärder göras för att minska läckaget av lakvatten från deponierna. För att utvärdera risksituationen mera ingående, bör NSR:s övervakningsprogram utökas och resultaten från det nuvarande lakvattenövervakningsprogrammet analyseras mera ingående. },
  author       = {Runvik, Nina},
  issn         = {1101-9824},
  keyword      = {lakvatten,sårbarhet,skada,grundvatten,ytvatten,deponi},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Identifiering av skyddsvärde och skada hos vattenförekomster i samband med påverkan av lakvatten från deponier – en fallstudie av området kring Återvinningsanläggning Helsingborg},
  year         = {2011},
}