Advanced

Reglering av ersättningssystem i banker - En analys av det nya regelverket

Roth, Sofia LU (2011) JURM01 20102
Department of Law
Abstract (Swedish)
Den finanskris som drabbat världens de senaste åren har många olika orsaker varav ersättningssystemen i finansiella företag har varit en, eftersom de ofta har gett incitament till, och belönat ett mycket högt risktagande, utan att spegla motsvarande nersida i dåliga tider. Situationen har inte sett sådan ut överallt i världen, men den reglering som har följt efter krisen har fått fäste på många håll, även där det inte varit direkt påkallat av föregående problematik. Syftet med att reglera ersättningssystemen är att begränsa det överdrivna risktagandet i finansiella företag, för att på så sätt förhindra att samma problem orsakar en ny finanskris.

Finansinspektionen sade sig tidigt vilja gå i täten för regleringsarbetet i Europa, som... (More)
Den finanskris som drabbat världens de senaste åren har många olika orsaker varav ersättningssystemen i finansiella företag har varit en, eftersom de ofta har gett incitament till, och belönat ett mycket högt risktagande, utan att spegla motsvarande nersida i dåliga tider. Situationen har inte sett sådan ut överallt i världen, men den reglering som har följt efter krisen har fått fäste på många håll, även där det inte varit direkt påkallat av föregående problematik. Syftet med att reglera ersättningssystemen är att begränsa det överdrivna risktagandet i finansiella företag, för att på så sätt förhindra att samma problem orsakar en ny finanskris.

Finansinspektionen sade sig tidigt vilja gå i täten för regleringsarbetet i Europa, som främst letts på EU-nivå. Man lät sig inspireras av flera olika internationella regelverk som skapats tidigare under 2009, och skapade ett regelverk som på många sätt var strängare än de internationella riktlinjerna. Det svenska regelverket trädde i kraft vid årsskiftet 2010. Redan då pågick arbetet på EU-nivå med att skapa en bindande reglering, ett direktiv som i anslutning till EU:s omfattande regler om kapitaltäckning nu också skulle omfatta regler om ersättningssystem i finansiella företag. Direktivet antogs i oktober 2010, och ska träda i kraft vid årsskiftet 2011. Finansinspektionen hade alltså att revidera de regler man skapat mindre än ett år tidigare, ett arbete som inte var helt litet eftersom skillnaderna mellan föreskrifterna och de ställningstaganden Finansinspektionen gjort i samband med skapandet av dessa, i vissa fall låg långt ifrån de nya reglerna i direktivet.

Denna uppsats har författats innan Finansinspektionen offentliggjorde hur man tolkar direktivet, och hur man väljer att utforma de nya reglerna. Uppsatsen fokuserar på att jämföra de båda regelverken, för att se vilka punkter som skiljer sig åt mellan dem. Dessa bestämmelser kommer troligen bli svårare att implementera än resten av direktivet, och jag har därför valt att presentera flera olika alternativ till hur Finansinspektionen ska implementera just dessa regler. Alternativen representerar tolkningar av direktivet gjorda av företrädare för näringslivet, såväl som av myndigheter i samma situation som Finansinspektionen, liksom egna tankar och förslag. Den viktigaste punkten som måste förändras i de svenska reglerna för att efterlevnad av direktivet ska uppnås, är tillämpningen av proportionalitetsprincipen, som inte fick speciellt stor betydelse i de tidigare reglerna. Proportionalitetsprincipen ska löpa som en röd tråd genom regelverket, som på många punkter är tämligen betungande och därför ska kunna lättas upp i vissa fall. För att rama in den gjorda jämförelsen presenteras också en bakgrundsbild till varför rörliga ersättningssystem används, vilken betydelse de har haft och hur regleringen i övrigt har sett ut kring dem. Avslutningsvis analyseras huruvida de nya reglerna i direktivet är bättre än de tidigare gällande, och i vilken grad de kommer att uppnå de syften man haft. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Roth, Sofia LU
supervisor
organization
course
JURM01 20102
year
type
H2 - Master's Degree (Two Years)
subject
language
Swedish
id
1778496
date added to LUP
2011-02-01 14:50:31
date last changed
2011-02-01 14:50:31
@misc{1778496,
  abstract     = {Den finanskris som drabbat världens de senaste åren har många olika orsaker varav ersättningssystemen i finansiella företag har varit en, eftersom de ofta har gett incitament till, och belönat ett mycket högt risktagande, utan att spegla motsvarande nersida i dåliga tider. Situationen har inte sett sådan ut överallt i världen, men den reglering som har följt efter krisen har fått fäste på många håll, även där det inte varit direkt påkallat av föregående problematik. Syftet med att reglera ersättningssystemen är att begränsa det överdrivna risktagandet i finansiella företag, för att på så sätt förhindra att samma problem orsakar en ny finanskris. 

Finansinspektionen sade sig tidigt vilja gå i täten för regleringsarbetet i Europa, som främst letts på EU-nivå. Man lät sig inspireras av flera olika internationella regelverk som skapats tidigare under 2009, och skapade ett regelverk som på många sätt var strängare än de internationella riktlinjerna. Det svenska regelverket trädde i kraft vid årsskiftet 2010. Redan då pågick arbetet på EU-nivå med att skapa en bindande reglering, ett direktiv som i anslutning till EU:s omfattande regler om kapitaltäckning nu också skulle omfatta regler om ersättningssystem i finansiella företag. Direktivet antogs i oktober 2010, och ska träda i kraft vid årsskiftet 2011. Finansinspektionen hade alltså att revidera de regler man skapat mindre än ett år tidigare, ett arbete som inte var helt litet eftersom skillnaderna mellan föreskrifterna och de ställningstaganden Finansinspektionen gjort i samband med skapandet av dessa, i vissa fall låg långt ifrån de nya reglerna i direktivet. 

Denna uppsats har författats innan Finansinspektionen offentliggjorde hur man tolkar direktivet, och hur man väljer att utforma de nya reglerna. Uppsatsen fokuserar på att jämföra de båda regelverken, för att se vilka punkter som skiljer sig åt mellan dem. Dessa bestämmelser kommer troligen bli svårare att implementera än resten av direktivet, och jag har därför valt att presentera flera olika alternativ till hur Finansinspektionen ska implementera just dessa regler. Alternativen representerar tolkningar av direktivet gjorda av företrädare för näringslivet, såväl som av myndigheter i samma situation som Finansinspektionen, liksom egna tankar och förslag. Den viktigaste punkten som måste förändras i de svenska reglerna för att efterlevnad av direktivet ska uppnås, är tillämpningen av proportionalitetsprincipen, som inte fick speciellt stor betydelse i de tidigare reglerna. Proportionalitetsprincipen ska löpa som en röd tråd genom regelverket, som på många punkter är tämligen betungande och därför ska kunna lättas upp i vissa fall. För att rama in den gjorda jämförelsen presenteras också en bakgrundsbild till varför rörliga ersättningssystem används, vilken betydelse de har haft och hur regleringen i övrigt har sett ut kring dem. Avslutningsvis analyseras huruvida de nya reglerna i direktivet är bättre än de tidigare gällande, och i vilken grad de kommer att uppnå de syften man haft.},
  author       = {Roth, Sofia},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Reglering av ersättningssystem i banker - En analys av det nya regelverket},
  year         = {2011},
}