Advanced

Företagsrekonstruktion eller konkurs? - en analys ur ett borgenärsperspektiv

Wachtmeister, Arvid LU (2011) JURM01 20111
Department of Law
Abstract (Swedish)
Det centrala för denna uppsats är att ur ett borgenärsinriktat perspektiv utreda två alternativ för rekonstruktion av företag; företagsrekonstruktion genom FrekL och rekonstruktion genom konkurs.

FrekL är en tämligen ny lag i den svenska insolvensrätten. Tidigare rekonstruktioner av företag skedde så gott som alltid genom konkurs, även om AckL fanns som alternativ. FrekL var bland annat tänkt likställa prioriterade och oprioriterade borgenärers fordringar i högre grad och ge större möjlighet att rekonstruera företag i sak.

För att företagsrekonstruktion skall komma i fråga för ett bolag krävs att fyra förutsättningar är uppfyllda. Det skall det röra sig om en illikvid gäldenär som är näringsidkare. Ansökan skall uppfylla de formella... (More)
Det centrala för denna uppsats är att ur ett borgenärsinriktat perspektiv utreda två alternativ för rekonstruktion av företag; företagsrekonstruktion genom FrekL och rekonstruktion genom konkurs.

FrekL är en tämligen ny lag i den svenska insolvensrätten. Tidigare rekonstruktioner av företag skedde så gott som alltid genom konkurs, även om AckL fanns som alternativ. FrekL var bland annat tänkt likställa prioriterade och oprioriterade borgenärers fordringar i högre grad och ge större möjlighet att rekonstruera företag i sak.

För att företagsrekonstruktion skall komma i fråga för ett bolag krävs att fyra förutsättningar är uppfyllda. Det skall det röra sig om en illikvid gäldenär som är näringsidkare. Ansökan skall uppfylla de formella krav som ställs i lagen. Slutligen skall ansökan prövas såväl formellt som materiellt av domstol. Därvid skall domstolen pröva om syftet med företagsrekonstruktion kan förväntas uppnås.

För företagsrekonstruktionens genomförande utses en rekonstruktör. Rekonstruktören skall utreda gäldenärsföretagets problem och lämna förslag till hur de bör lösas. Han skall även leda och planera arbetet genom rekonstruktionen och slutligen redovisa dess resultat för borgenärerna och domstolen. Gäldenären är skyldig att samarbeta med rekonstruktören under rekonstruktionsförfarandet och inhämta dennes samtycke till vissa viktigare rättshandlingar.

I och med att ett företagsrekonstruktionsförfarande inleds inträder ett moratorium. Inga exekutiva åtgärder är tillåtna mot gäldenärsföretaget. Dessutom skyddas samtliga av gäldenärens innan rekonstruktionens ingångna avtal mot uppsägning under själva förfarandet.

En så gott som alltid rådande förutsättning för att en företagsrekonstruktion skall lyckas är beslut om ackordsuppgörelse. Ackord innebär att borgenärerna går med på att skriva ned sina fordringar gentemot gäldenären med en viss procentsats, dock ej lägre än 25 procent. Föreligger särskilda skäl kan dock principen frångås.

En företagsrekonstruktion skall avslutas när syftet med den har uppnåtts eller så snart det står klart att en lyckad rekonstruktion inte kan åstadkommas. Rekonstruktionen skall genomföras inom tre månader, även om dispens från denna tidsbegränsning är möjlig.

KonkL är det äldsta rättsinstrumentet inom svensk insolvensrätt. Huvudsyftet bakom lagen är att under ordnade former avveckla icke konkurrenskraftiga företag samt att maximera utdelningen för borgenärers fordringar.

För att ett gäldenärsföretag skall försättas i konkurs krävs att företaget är på obestånd, dvs. inte kan betala sina skulder efterhand som de uppkommer. Oförmågan att betala sina fordringar skall dessutom vara bestående. Till hjälp för att bedöma om en obeståndssituation föreligger har lagstiftaren uppställt ett antal presumtionsregler. Beslut om konkurs förutsätter att en ansökan därom inlämnas av antingen gäldenären själv eller borgenär till domstol.

Förvaltningen av ett konkursbo skall utövas av en eller flera konkursförvaltare. Förvaltningen skall i sin tur stå under tillsyn av en tillsynsmyndighet inom kronofogdemyndigheten. Under förfarandet förlorar gäldenären all rådighet över sin egendom till konkursförvaltaren. Förvaltarens första uppgift är att utreda boets tillstånd och upprätta en bouppteckning vars riktighet skall beedigas av gäldenären. Förvaltaren skall sedan genom försäljning omvandla konkursboet till pengar så snabbt som möjligt till högsta möjliga pris. Pengarna fördelas därefter så långt de räcker mellan borgenärerna enligt FRL, s.k. utdelning. Förvaltarens arvode och gäldenärens arbetstagares lönefordringar är dock alltid garanterade av staten. När utdelning har fastställts av domstolen anses konkursen avslutad.

Har gäldenären försålt egendom till nackdel för borgenärernas utdelning kan egendomen eller egendomens värde återvinnas till konkursboet. Exempelvis kan gäldenären ha försålt egendom till närstående till underpris när han börjar befara att en konkurs är nära förestående. Andra exempel kan vara att han innan konkursutbrottet gynnat en enskild borgenär till men för de andra borgenärerna.

Konkursförfarandet kan i vissa situationer med fördel användas även vid rekonstruktion av företag. Ägaren bakom ett konkursbolag kan genom ett nybildat bolag vid försäljningen av konkursboet överta det gamla konkursbolagets. Tillvägagångssättet innebär på så vis att verksamheten skuldsaneras och kan drivas vidare i nytt bolag med förnyad konkurrenskraft.

Det är ofta mindre riskfyllt för prioriterade borgenärer att få till stånd en konkurs då de inte riskerar se sina säkerheter urholkas vilket kan vara fallet i en företagsrekonstruktion. För oprioriterade borgenärer ger däremot en företagsrekonstruktion alltid något i utdelning, medan en konkurs ofta inte ger något i utdelning alls.

Att genomgå en lyckad företagsrekonstruktion kräver kapital. Ett stort företag har lättare att skaffa det kapital som krävs än ett litet företag. Företagsrekonstruktion tenderar därför att kosta mer än det smakar för ett litet företag. Ett sunt gäldenärsföretag skapar goda affärsmöjligheter även för borgenärerna.

Ett av huvudsyftena med införandet av FrekL var att utjämna skillnaderna på utdelningen mellan prioriterade och oprioriterade borgenärer. Ger den ena rekonstruktionsmetoden fördelar åt gäldenären tenderar denne att välja metod utan hänsyn till borgenärernas intressen. (Less)
Abstract
The main issue in this essay is from a creditors perspective. Analysis will cover two alternatives for the reorganization of companies: First, the Swedish correspondence, “FrekL,” to the American Chapter 11 and, second, reorganization through bankruptcy.

FrekL is a fairly new law within the Swedish insolvency law. Earlier reorganization of companies were almost always made through bankruptcy, even if AckL existed as an option. The creation of FrekL was thought to expunge the difference in dividend between prioritised and unprioritised claim holders and provide better possibility to reorganize a company not only economically but also corporately.

There are four conditions that have to be fulfilled for a company to enter... (More)
The main issue in this essay is from a creditors perspective. Analysis will cover two alternatives for the reorganization of companies: First, the Swedish correspondence, “FrekL,” to the American Chapter 11 and, second, reorganization through bankruptcy.

FrekL is a fairly new law within the Swedish insolvency law. Earlier reorganization of companies were almost always made through bankruptcy, even if AckL existed as an option. The creation of FrekL was thought to expunge the difference in dividend between prioritised and unprioritised claim holders and provide better possibility to reorganize a company not only economically but also corporately.

There are four conditions that have to be fulfilled for a company to enter reorganization. There must be an illiquid debtor who is a businessman or manufacturer. The application shall fulfill the formal demands that are stipulated by law. Finally the application shall be checked formally as well as materially by a court. In that occasion the court shall examine if the goal of the reorganization might be reached.

For the realization of the reorganization an administrator is appointed. The administrator shall examine the problems of the debtor and come up with suggestions how they should be solved. He shall also lead and project the reorganization and finally show the result for the creditors and the court. The debtor is obliged to cooperate with the administrator throughout the reorganization and inform the administrator in some legal events of importance.

When reorganization begins a moratorium for the debtor also starts. No execution and liquidation petitions are allowed against the debtor. Furthermore, all agreements made with the debtor before the reorganization are protected against termination.

An almost compulsory requirement for a reorganization to succeed is a composition with the creditors. Composition means that the creditors agree on a lower reimbursement with a certain percentage, although never below 25 percent. However, the lowest dividend of 25 percent can be relinquished in particular cases.

A reorganization shall be finished when the purpose of it has been reached or as soon as it is clear that a successful reorganization cannot be achieved. The reorganization shall be concluded within three months, even if exemptions from this time limit are possible.

The Swedish bankruptcy code is the oldest insolvency code within Swedish insolvency law. The main purpose behind the law is to under, arranged circumstances, liquidate non-competitive businesses and maximize the dividend on creditor’s claims.

If a business is to be liquidated it needs to be insolvent. In other words, the business must not be able to pay its debts in the same order as they arise. The inability to pay the debts must also be permanent. Lawmakers have written a couple of prospective rules to help assess if a company is bankrupt or not. A decision of bankruptcy presupposes an application handled in to the court by the debtor himself, or one of his creditors.

The administration of a bankruptcy shall be managed by one or a couple of administrators. The administration shall also be under supervision by a certain bankruptcy authority. During the bankruptcy the debtor loses all his right of disposition over the property to the administrator. The first task for the administrator is to investigate the economical condition of the bankrupt estate and subsequently create a record, which the debtor shall confirm its rightness under oath. The administrator shall thereafter sell all the property within the bankrupt estate as fast as possible to the highest feasible profit. Bankruptcy is declared “complete” by the court when the income of the sale has been divided between the creditors as long as they suffice. The remuneration to the administrator and the debtor’s employee’s wages are always granted by the state.

If the debtor, shortly before the outbreak of the bankruptcy, has sold property, that property or its value can be taken back by the administrator to the bankrupt estate. The debtor can, for example, have sold under valued property to relatives when he or she fears bankruptcy. Another common situation is that the debtor has favoured one creditor over another.

The bankruptcy procedure can be adventageous when reorganizing a company. The owner behind the bankrupt company can through a recently formed company buy the property within the bankrupt estate. This makes the new company free from debt and competative on the market, although it is still the same company with the same owner as the bankrupt company.

It is combined with a lower risk for the preferential creditors with a bankruptcy, as they do not risk their securities to lose value, which might be the case in reorganization. Thus reorganization is more favourable for the non-preferential creditors since they are granted a certain dividend.

A successful reorganization demands capital. It is easier for a big company to raise the funds that is needed than it is for a small company to do so. It might for that reason sometimes become too expensive for a small company to go through reorganization. A healthy debtor also creates better opportunities for its creditors to gain earnings.

One of the main reasons in introducing FrekL was to equalize the disparity in dividend between preferential and non-preferential creditors. If one alternative gives advantages to a debtor, the debtor will certainly select that alternative without respect to what is best for the creditors. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Wachtmeister, Arvid LU
supervisor
organization
alternative title
Reorganization or bankruptcy? - an analysis from a creditors perspective
course
JURM01 20111
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Insolvensrätt Konkurs Företagsrekonstruktion Obestånd
language
Swedish
id
1852108
date added to LUP
2011-03-14 11:25:54
date last changed
2011-03-14 11:25:54
@misc{1852108,
  abstract     = {The main issue in this essay is from a creditors perspective. Analysis will cover two alternatives for the reorganization of companies: First, the Swedish correspondence, “FrekL,” to the American Chapter 11 and, second, reorganization through bankruptcy. 

FrekL is a fairly new law within the Swedish insolvency law. Earlier reorganization of companies were almost always made through bankruptcy, even if AckL existed as an option. The creation of FrekL was thought to expunge the difference in dividend between prioritised and unprioritised claim holders and provide better possibility to reorganize a company not only economically but also corporately.

There are four conditions that have to be fulfilled for a company to enter reorganization. There must be an illiquid debtor who is a businessman or manufacturer. The application shall fulfill the formal demands that are stipulated by law. Finally the application shall be checked formally as well as materially by a court. In that occasion the court shall examine if the goal of the reorganization might be reached. 

For the realization of the reorganization an administrator is appointed. The administrator shall examine the problems of the debtor and come up with suggestions how they should be solved. He shall also lead and project the reorganization and finally show the result for the creditors and the court. The debtor is obliged to cooperate with the administrator throughout the reorganization and inform the administrator in some legal events of importance.

When reorganization begins a moratorium for the debtor also starts. No execution and liquidation petitions are allowed against the debtor. Furthermore, all agreements made with the debtor before the reorganization are protected against termination.

An almost compulsory requirement for a reorganization to succeed is a composition with the creditors. Composition means that the creditors agree on a lower reimbursement with a certain percentage, although never below 25 percent. However, the lowest dividend of 25 percent can be relinquished in particular cases.

A reorganization shall be finished when the purpose of it has been reached or as soon as it is clear that a successful reorganization cannot be achieved. The reorganization shall be concluded within three months, even if exemptions from this time limit are possible. 

The Swedish bankruptcy code is the oldest insolvency code within Swedish insolvency law. The main purpose behind the law is to under, arranged circumstances, liquidate non-competitive businesses and maximize the dividend on creditor’s claims.

If a business is to be liquidated it needs to be insolvent. In other words, the business must not be able to pay its debts in the same order as they arise. The inability to pay the debts must also be permanent. Lawmakers have written a couple of prospective rules to help assess if a company is bankrupt or not. A decision of bankruptcy presupposes an application handled in to the court by the debtor himself, or one of his creditors.

The administration of a bankruptcy shall be managed by one or a couple of administrators. The administration shall also be under supervision by a certain bankruptcy authority. During the bankruptcy the debtor loses all his right of disposition over the property to the administrator. The first task for the administrator is to investigate the economical condition of the bankrupt estate and subsequently create a record, which the debtor shall confirm its rightness under oath. The administrator shall thereafter sell all the property within the bankrupt estate as fast as possible to the highest feasible profit. Bankruptcy is declared “complete” by the court when the income of the sale has been divided between the creditors as long as they suffice. The remuneration to the administrator and the debtor’s employee’s wages are always granted by the state.

If the debtor, shortly before the outbreak of the bankruptcy, has sold property, that property or its value can be taken back by the administrator to the bankrupt estate. The debtor can, for example, have sold under valued property to relatives when he or she fears bankruptcy. Another common situation is that the debtor has favoured one creditor over another.

The bankruptcy procedure can be adventageous when reorganizing a company. The owner behind the bankrupt company can through a recently formed company buy the property within the bankrupt estate. This makes the new company free from debt and competative on the market, although it is still the same company with the same owner as the bankrupt company. 

It is combined with a lower risk for the preferential creditors with a bankruptcy, as they do not risk their securities to lose value, which might be the case in reorganization. Thus reorganization is more favourable for the non-preferential creditors since they are granted a certain dividend.

A successful reorganization demands capital. It is easier for a big company to raise the funds that is needed than it is for a small company to do so. It might for that reason sometimes become too expensive for a small company to go through reorganization. A healthy debtor also creates better opportunities for its creditors to gain earnings.

One of the main reasons in introducing FrekL was to equalize the disparity in dividend between preferential and non-preferential creditors. If one alternative gives advantages to a debtor, the debtor will certainly select that alternative without respect to what is best for the creditors.},
  author       = {Wachtmeister, Arvid},
  keyword      = {Insolvensrätt
Konkurs
Företagsrekonstruktion
Obestånd},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Företagsrekonstruktion eller konkurs? - en analys ur ett borgenärsperspektiv},
  year         = {2011},
}