Alunbruket i Andrarum
(2008) HISP01 20081History
- Abstract (Swedish)
- Syftet med detta arbete är att med hjälp av patriarkal teoribildning undersöka patronklient-relationer på Andrarums alunbruk mellan åren 1758-1787. I fokus för undersökningen står löneförhållanden och skuldsättning men även annat som är uttryck för sociala relationer mellan patron och klient undersöks. I uppsatsen analyseras framför allt språkbruk i korrespondens och rättsliga protokoll för att finna konkreta uttryck för patriarkalism, det vill säga en godtycklig välvilja från patronens sida samt vördnad och underdånighet från klientens.
Ett resultat är att det under en period, 1770-1787, funnits ett visst utrymme för arbetarna att hävda sina rättigheter. En möjlig orsak är att arbetarna inte ansåg sig blivit korrekt behandlade i... (More) - Syftet med detta arbete är att med hjälp av patriarkal teoribildning undersöka patronklient-relationer på Andrarums alunbruk mellan åren 1758-1787. I fokus för undersökningen står löneförhållanden och skuldsättning men även annat som är uttryck för sociala relationer mellan patron och klient undersöks. I uppsatsen analyseras framför allt språkbruk i korrespondens och rättsliga protokoll för att finna konkreta uttryck för patriarkalism, det vill säga en godtycklig välvilja från patronens sida samt vördnad och underdånighet från klientens.
Ett resultat är att det under en period, 1770-1787, funnits ett visst utrymme för arbetarna att hävda sina rättigheter. En möjlig orsak är att arbetarna inte ansåg sig blivit korrekt behandlade i samband med att de utlovade förbättringarna 1768 i de flesta fall inte infriades, och därför ställde hårdare krav. I samband med strejkrättegången 1787 återupprättar bruksledningen de patriarkala relationerna genom att skaffa en hållhake på arbetarna, och efter detta finns inga fler missnöjesyttringar. Uppsatsen visar att skillnaden mellan äldre och nyare tids patriarkalism (den så kallade industripatriarkalismen) inte tycks vara så stor som tidigare svensk forskning pekat på.
Uppsatsen ger flera exempel på ömsesidig patriarkalism, och relationen kan bäst beskrivas som sekulär och individualiserad. Patronen talar ofta om att han ser på arbetarna med ömhet medan arbetarna i sin tur hänvisar till patronens godhet, och att de har förtroende för att han vill lindra deras nöd.
Genom kvantitativa uppställningar visar jag att skuldsättningssystemet framför allt tycks ha tjänat två syften; att kompensera inflationen genom att öka arbetarnas skuldsättning men bibehålla lönen i en tid med kraftig inflation kunde bruket ha ett oförändrat antal pengar i omlopp. På så sätt nådde man även det andra syftet; att få en än starkare bindning mellan arbetare och bruk. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1858378
- author
- Björkander, Thomas LU
- supervisor
- organization
- alternative title
- Patriarkalism och sociala förhållanden 1758-1787
- course
- HISP01 20081
- year
- 2008
- type
- H1 - Master's Degree (One Year)
- subject
- keywords
- alunbruk, patriarkalism, E P Thompson, Andrarum, Piper, strejk, arbetsnedläggelse
- language
- Swedish
- id
- 1858378
- date added to LUP
- 2011-03-24 09:17:16
- date last changed
- 2011-03-24 09:17:16
@misc{1858378,
abstract = {{Syftet med detta arbete är att med hjälp av patriarkal teoribildning undersöka patronklient-relationer på Andrarums alunbruk mellan åren 1758-1787. I fokus för undersökningen står löneförhållanden och skuldsättning men även annat som är uttryck för sociala relationer mellan patron och klient undersöks. I uppsatsen analyseras framför allt språkbruk i korrespondens och rättsliga protokoll för att finna konkreta uttryck för patriarkalism, det vill säga en godtycklig välvilja från patronens sida samt vördnad och underdånighet från klientens.
Ett resultat är att det under en period, 1770-1787, funnits ett visst utrymme för arbetarna att hävda sina rättigheter. En möjlig orsak är att arbetarna inte ansåg sig blivit korrekt behandlade i samband med att de utlovade förbättringarna 1768 i de flesta fall inte infriades, och därför ställde hårdare krav. I samband med strejkrättegången 1787 återupprättar bruksledningen de patriarkala relationerna genom att skaffa en hållhake på arbetarna, och efter detta finns inga fler missnöjesyttringar. Uppsatsen visar att skillnaden mellan äldre och nyare tids patriarkalism (den så kallade industripatriarkalismen) inte tycks vara så stor som tidigare svensk forskning pekat på.
Uppsatsen ger flera exempel på ömsesidig patriarkalism, och relationen kan bäst beskrivas som sekulär och individualiserad. Patronen talar ofta om att han ser på arbetarna med ömhet medan arbetarna i sin tur hänvisar till patronens godhet, och att de har förtroende för att han vill lindra deras nöd.
Genom kvantitativa uppställningar visar jag att skuldsättningssystemet framför allt tycks ha tjänat två syften; att kompensera inflationen genom att öka arbetarnas skuldsättning men bibehålla lönen i en tid med kraftig inflation kunde bruket ha ett oförändrat antal pengar i omlopp. På så sätt nådde man även det andra syftet; att få en än starkare bindning mellan arbetare och bruk.}},
author = {{Björkander, Thomas}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Alunbruket i Andrarum}},
year = {{2008}},
}